Correns reporter Annica Hesser har de senaste månaderna fått kontakt med över 20 tjejer som bor eller nyligen har bott på Sis-hemmet Folåsa. Här nedanför kan du läsa vad de berättat.
Jag vill att hela världen ska veta att det sitter barn ensamma inlåsta helt själva. Det skriver ”Agnes”, som bor på ungdomsboendet Folåsa utanför Linköping.
Där bor tjejer som går i grundskolan, 11-15 år. Många har npf-diagnos. De får inte använda mobiltelefoner och bara korta stunder kan de använda ipads och sociala medier.
En tjej säger att hon inte fick prata med Ivos inspektörer när de var på besök, och vi har fått uppgifter om att tjejer har varnats för att kommunicera med Correns reporter.
Ändå berättar de.
Lilly, 12, fick fira födelsedagen i ensamhet - poängsystem styr vardagen
Lilly, 12, har autism och blev besviken över sina betyg på skolavslutningen som hölls på det låsta ungdomshemmet. Hon kände sig ledsen och bad att få lämna klassrummet. Straffet: Hon fick fira födelsedagen i ensamhet. "Jag bara grät och grät och grät." Läs hennes berättelse här.
Personalen på ungdomsboendet använder ett poängsystem som till stor del styr de placerade tjejernas vardag. Tanken är att belöna önskvärda beteenden, men både Corren och tillsynsmyndigheten Ivo får uppgifter från flickor om att det används på ett bestraffande sätt - och att personal hotar med konsekvenser.
Ivo får upprepade klagomål från ungdomshemmet Folåsa för att poängsystemet används bestraffande.
Jennifer Schill, 33, som har jobbat på ungdomsboendet berättar om en tjej som blev ledsen och började springa när de hade varit och badat. Det räknades som en rymning, trots att tjejen handlat i affekt, och hon blev "nollad" i poängsystemet. Läs intervjun med Jennifer här.
Jennifer Schill, 33, jobbade som vikarie på Sis-hemmet Folåsa och reagerade på hur poängsystemet användes. "Jag mådde väldigt dåligt av att se hur barnen blev drabbade av det."
"Alicia", 13, "kaosade" - sköts med elpistol
Hon var arg och "kaosade". Att hon skulle skjutas med en elpistol kunde hon inte ana. "Jag trodde aldrig att personalen skulle göra så där mot mig. Hela jag skakade och det gjorde väldigt ont."
"Jag skakade", säger 13-åriga Alicia (som egentligen heter något annat) efter att ha blivit beskjuten med polisens elpistol på ungdomsboendet.
Händelsen inträffade på en låst avdelning på ungdomshemmet. Alicia fick ett utbrott i samband med att personalen sa att hon inte skulle få några poäng i poängsystemet. Alicia var i ett stängt rum på ungdomsboendet. "Jag kunde inte lugna mig och förstörde stolar." Då ringde personalen polisen.
Polisen sköt Alicia två gånger med en elpistol. Läs om det här.
Efter händelsen hade hon ont i bröstkorgen och ville åka till sjukhus. Men enligt Alicia sade chefen nej för att de inte hade tillräckligt med personal. Här kan du läsa polisens förklaring.
Det finns risk att personer skadar sig om de faller illa eftersom strömmen får musklerna att krampa.
"Filippa", 14, sov på golvet med tända lampor i 4 månader - Ivo: Så ska barn inte bo
I fyra månader sov "Filippa", 14, på golvet i en låst korridor på Sis-hemmet Folåsa där lampor inte går att släcka. "Jag sov där för att personalen skulle ha koll på mig i kameran. Men i korridoren tändes ljuset så fort jag rörde mig." Läs hennes och andra tjejers vittnesmål här (öppen artikel).
Det här är ett ordinarie utrymme för vård i enskildhet (vie) på Sis-hemmet Folåsa, men även då sover vissa barn på madrass på golvet på den yta där det finns övervakningskamera.
Att barn sover på golven beror på att ungdomshemmet fattar beslut om att barn ska vårdas på egna låsta avdelningar, separerade från andra ungdomar, så kallad "vie" (vård i enskildhet).
När personalen fattar fler vie-beslut än det finns lokaler måste ungdomar sova på golven, i korridorer och allrum.
Ivo kritierar Sis-hemmet Folåsa för att barn sover på madrasser på golven i låsta korriodorer. Beslutet kommer efter Correns granskning av Sis-hemmet. (Bilden visar en korridor från ett av de låsta vårdavdelningarna på Sis-hemmet Folåsa.)
Flera tjejer på ungdomshemmet berättar om brister både i den fysiska miljön och att de lämnas ensamma långa stunder utan personal. Tillsynsmyndigheten Ivo får liknande vittnesmål och det leder till kritik. Läs om kritiken här.
På den här madrassen sov ett barn som hade vie i fem månader, hon har själv skickat bilden till Corren.
I bildspelet kan du se några av tillsynsprotokollen om Folåsa.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
Ivo gör en tillsyn på Sis-hemmet Folåsa för att se hur regelverket för vård i enskildhet (vie) används och hur lokalerna ser ut.
I Sis skärpta instruktioner anges att huvudregeln är att personal ska vistas med ungdomarna i vie för att förhindra skadlig isolering.
Psykologen: "Många har inte en susning om pedagogik eller vård"
En förklaring till återkommande brister på de låsta ungdomshemmen är att många i personalen saknar både utbildning och erfarenhet. Det anser psykologen Bo Hejlskov Elvén som tidigare har handlett personal på Sis-hem som drivs av Statens institutionsstyrelse.
Psykologen Bo Hejlskov Elvén anser att en del av bristerna på de låsta ungdomshemmen beror på att personalen inte har tillräcklig utbildning och erfarenhet.
– I dag är kraven för att jobba där att du har en gymnasieutbildning, vilken som helst. Så utbildningsnivån på Sis är betydligt lägre än för bara 5-6 år sedan. Det tror jag absolut är en del av orsaken. Läs intervjun med honom här (öppen artikel).
I Corren-podden pratar han med journalisten Annica Hesser om vad han tror är orsakerna - och lösningarna. Lyssna på podden här ovanför eller dela podden med andra via den här länken (öppen artikel).
Kalle, 14, dog i suicid – hur kunde det ske på en låst avdelning under övervakning?
Den 6 augusti förra året hittades 14-åriga Kalle livlös på sitt rum efter suicid. I ett reportage i tre delar följer vi Kalles mamma på hennes resa för att få veta vad som hände Kalle.
Kalle hade redan försökt ta sitt liv tre månader innan han kom till Folåsa. Trots det lämnades han ensam på en låst avdelning flera gånger - längre stunder än vad som är tillåtet.
DEL 1: Först säger personalen till mamman att Kalle bara lämnades ensam i tio minuter kvällen när Kalle dog. Men övervakningskamerorna avslöjar: Det var 75 minuter. I strid med riktlinjerna. Och det var därför hennes barn kunde ta sitt liv. Det slår Sis egna internutredare fast. Läs om det här (öppen artikel).
Hur kunde det ske? Hör den dolda inspelningen med personalens förklaring här:
DEL 2: När Kalle tar sitt liv har han haft beslut om att vårdas enskilt, separerad från de andra ungdomarna, i 41 dagar. Hans mamma undrar varför han skulle vara ensam - och när hon ser motiveringen i besluten får hon en chock. Ett av skälen är: "Kyssar". Relationer till andra ungdomar är inte ett lagligt skäl att besluta om tvångsåtgärden "vård i enskildhet". Läs om det här (öppen artikel).
DEL 3: 14-åriga Gloria bodde ensam på en låst avdelning på Sis-hemmet samtidigt som Kalle var där. Hon berättar att Kalle blev hånad av viss personal under en panikattack bara dagar innan han dog - och att flera tjejer uppmanade personal att titta till Kalle, för att han hade mått dåligt, innan han hittades livlös. Läs Glorias berättelse här (öppen artikel).
Kristina Granlund är institutionschef på Sis-hemmet Folåsa utanför Vikingstad.
CHEFEN: Personalen bröt mot de skärpta riktlinjerna när de lämnade Kalle ensam på den låsta avdelningen. Experter menar att det handlar om lagbrott. Institutionschefen Kristina Granlund håller med om att det finns brister - men något lagbrott är det inte, anser hon. Läs hennes svar på kritiken här (öppen artikel).
Sabina Björk har jobbat som verksamhetsutvecklare inom Statens institutionsstyrelse, och blev visselblåsare när hon larmade om brister på ett boende.
VISSELBLÅSAREN: Personalen som skulle vara hos 14-åriga Kalle på Sis-hemmet Folåsa dröjde 75 minuter innan de kom, trots att de enligt schemat borde ha varit med Kalle. Det borde väcka frågan om både tjänstefel och vållande till annans död, anser visselblåsaren Sabina Björk, som tidigare jobbat med verksamhetsutveckling inom Sis. Hon jämför Kalles fall med 5-åriga John Walter som drunknade när personalen på HVB-hemmet inte var närvarande. Läs hennes hårda kritik här (öppen artikel).
Granskningen fortsätter. Du kan följa den på corren.se/detlastaflickhemmet och #detlåstaflickhemmet.
Folåsa ungdomshem har låsta rastburar som ungdomar kan gå ut i när de har beslut om att vårdas enskilt på en låst avdelning, så kallat "vie".
Hit kan du vända dig
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101. Alla dagar, dygnet runt.
Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt. Alla dagar, dygnet runt.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80. Alla dagar klockan 21.00-06.00.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Barn- och ungdomslinjen på Inspektionen för vård och omsorg, telefon: 020-120 06 06, mejla till: beratta@ivo.se
