Gloria, som bodde på Folåsa samtidigt som Kalle, berättade att de kunde bli lämnade i timmar helt ensamma.
När Kalle dog hade han haft vård i enskildhet (vie) i 41 av de 61 dagar som han bodde på Sis-hemmet Folåsa. På avdelningen lämnades han ensam under längre tidsperioder än vad Sis regelverk tillåter, visar Correns granskning.
Institutschefen Kristina Granlund har inte velat bekräfta att Kalle hade vård i enskildhet sista tiden. Men nu står det svart på vitt i utredningen som pågår på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
– Först och främst vill jag ännu en gång understryka att det är oerhört tragiskt att ett suicid inträffade hos oss. Jag är jätteledsen för det här barnets familjs skull och beklagar det. Det här är något som kommer följa oss på institutionen och mig som institutionschef under väldigt lång tid, säger Kristina Granlund.
I videon nedanför kan du höra delar av inspelningen med personalen. En längre version av den dolda inspelningen kan du höra HÄR. Experten som fick höra inspelningen: "Det sätter rättssäkerheten ur spel."
Efter Kalles dödsfall anmälde Sis-hemmet sig själva enligt lex Maria respektive lex Sarah till Ivo. I utredningen framgår att utredarna sett att personal på Folåsa bryter mot regelverket: ”Det framkommer av utredningen att barn på ungdomshemmet lämnas ensamma under längre tidsperioder än vad Sis riktlinjer/juridik LVU synes ge utrymme till”.
Trots det vill varken utredarna på Sis eller ledningen på Sis-hemmet bekräfta att det finns ett generellt mönster av att barn lämnas ensamma för länge.
I en tidigare intervju berättar 14-åriga Gloria att de kunde bli lämnade i timmar ibland. Corren har även fått kontakt med andra ungdomar som bor eller har bott på Folåsa som vittnar om att personalen sällan är där och att de kan vara ensamma mer än en timme som är maxgränsen.
– Jag känner inte igen bilden av att vi lämnar barn ensamma i flera timmar. Men det är ändå tragiskt att det blev så här i det enskilda ärendet. Det är inte så att jag säger att det inte var en brist i det enskilda ärendet för det var det.
Under granskningen av Kalles suicid på Sis-hemmet har Corren haft kontakt med Sis-hemmet Folåsas ledning vid flera tillfällen. Vi har även varit på plats för att i ett kommande reportage ge personalens bild av sin verksamhet. Efter att ha fått fullmakt från Kalles mamma och inspelningen med de två anställda har vi även erbjudit Kristina Granlund ett fysiskt möte för att hon ska få ta del av alla våra uppgifter före publiceringen.
Men efter att presstjänsten på huvudkontoret i Stockholm har kopplats in avböjer Kristina Granlund att ses, trots att vi som efterfrågat skickat frågor via mejl. Vi får 25 minuters intervjutid. Vi får även nej till att göra en videointervju vilket gör att vi inte kan visa några dokument. Därför bygger den här intervjun på svar som Kristina Granlund har lämnat vid olika tillfällen.
Den nya riktlinjen, som Sis hade infört för att öka tryggheten för barn som bor ensamma på låsta avdelningar, hade ännu inte införts på Folåsa när Kalle dog, enligt Sis utredare.
På den dolda inspelningen ger två anställda information som visar att det inte fanns lagstöd att ha Kalle i enskildhet, menar experter som tagit del av Correns granskning. Det handlar om både skälen till att Kalle låstes in på en separat avdelning och hur besluten fattades och formulerades.
Vår granskning har visat att personalen säger en sak till Kalles mamma, men skriver något helt annat i besluten: Å ena sidan fungerar Kalle jättebra ihop med de andra ungdomarna – å andra sidan omskrivs han som en bråkstake som måste bo separat.
Mamman har även fått olika information om hur länge personalen hade lämnat Kalle ensam innan han dog. Det var inte tio minuter som de först sade. Det var 75 minuter.
Kalles mamma Zanele fick olika uppgifter om hur länge Kalle lämnats ensam på den låsta avdelningen när han tog sitt liv.
Det som de anställda berättar visar även att de inte följer JO:s praxis att upphöra med vie (vård i enskildhet) när mindre ingripande åtgärder räcker. Flera gånger säger personal att Kalle fungerade bra på den vanliga avdelningen. Huvudregeln på Sis-hemmen är att vårda ungdomar i gemenskap. Beslutet om vie borde alltså ha avslutats då.
Vi frågar Kristina Granlund vilka skäl som kan göra att ett vie-beslut rivs upp.
– Det är helt enkelt att man ser att den åtgärden inte längre behövs. Att det funkar tillräckligt bra att vistas tillsammans med andra. Att det till exempel inte förekommer någon form av våld när man vistas tillsammans med andra. Det skulle kunna vara ett exempel på det.
Ett skäl till att Kalle låstes in på en separat avdelning var att han hade kysst en tjej.
Kristina Granlund får lyssna på ett ljudklipp via telefon där de anställda berättar att Kalle hade mycket avdelningstid och att det fungerade bra med de andra ungdomarna. Där berättar personalen att beslutet om vård i enskildhet underlättade kvällstid. JO har i sina inspektioner påpekat att vie inte ska användas av praktiska skäl, exempelvis för att förebygga konflikter.
"Just på kvällen blir det ofta stökigt, de andra blir oroliga, alltså alla ungarna blir mer oroliga framåt kvällen och det kan vara bra att liksom sära på dem. Och då har man det här för att kunna komma till ro innan man ska sova i stort sett", säger en av de anställda på inspelningen.
Personalens information visar att behovet av vård i enskildhet är borta, enligt Bo Hejlskov Elvén. Han är psykolog och har tidigare handlett personal inom Sis. Han anser att Kalles fall visar att personalen använder vie som en avskiljning och av praktiska skäl, för att underlätta för personalen. Inte för att det fanns ett vårdbehov hos Kalle – vilket krävs enligt lag.
Kalle föddes som flicka men identifierade sig som pojke.
Det här barnet hade enligt personalen mycket avdelningstid men vi vet att han fick sova ensam på nätterna. Om man har så mycket avdelningstid, finns det ett behov av vård i enskildhet då?
– Jag kommenterar inte det enskilda ärendet. Men jag kan säga att aktiviteter är ju nödvändiga för att vi ska kunna se om och när vårdformen vård och enskildhet ska kunna upphöra. Så därför kan det ju vara olika hur mycket tid man har för färdighetsträning, säger Kristina Granlund.
Med "färdighetsträning" menar hon tiden ungdomarna får träffa varandra.
JO har varit tydlig med att "vård i enskildhet" ska upphöra så snart som möjligt om man kan tillämpa andra mindre ingripande åtgärder.
– Vård i enskildhet är en väldigt ingripande åtgärd och innebär att en ungdom inte har möjlighet att träffa andra ungdomar. Och det är klart att vi behöver titta på hur vi ska jobba med den insatsen, för att den insatsen också ska kunna upphöra. Och det är samtidigt viktigt att kunna tillgodose behovet, när ett barn har nytta av att vara i vie men också på avdelningen.
Corren har tidigare berättat att ett av skälen till att Kalle får vård i enskildhet är att han har varit ”fysisk” med en annan ungdom genom ”kyssar och beröring”. Det står i Sis-hemmets egna beslut. På den dolda inspelningen berättar en anställd att vården i enskildhet behövdes för att separera Kalle och den andra ungdomen på Sis-hemmet. Personalen berättar även att det fanns ett ömsesidigt samtycke mellan ungdomarna.
Om det utvecklas relationer mellan barnen, är det skäl att sätta dem i enskildhet?
– Vad menar du med relationer?
Om man fattar tycke för någon, det är ju ändå tonåringar.
– Det beror ju på hur gamla barnen är och vad du menar med relation. Men där tänker jag att vi i så fall får jobba med att det ska kännas tryggt och säkert för samtliga barn på den avdelningen om det uppstår tycke mellan några.
Ur Kalles dagbok. I bland fick Kalle "avdelningstid" med de andra ungdomarna. Ibland fick han vara ensam i "enskildheten". Det fattades inga formella beslut utan det berodde på hur personalen tyckte att Kalle skötte sig.
Men är det rimligt att skriva i ett sådant här beslut att man sätter ett barn i enskildhet för att det har förekommit kyssar och beröring till exempel?
– Det kan ju vara så att mottagaren inte upplevt de här kyssarna och beröringarna på ett positivt sätt.
På inspelningen berättar din personal att det fanns ett ömsesidigt samtycke. Tycker du ändå att det är en situation där det är nödvändigt att separera ungdomar genom ett beslut om vård i enskildhet?
– Jag tycker att det är en väldigt...att det blir en komplex situation om det är så att två ungdomar inleder en relation på samma avdelning. Jag ser att det finns flera olika komplexiteter i det.
Blir inte det här en mer praktisk lösning? På inspelningen säger personalen att det är bra när man ska samla ihop ungdomarna på kvällen.
– Nej, den vård som vi bedriver här, och de insatser som vidtas, är till för barnen. Det är inte så att det finns ett ändamål här att göra saker praktiska för personalen. Och jag vill ändå säga att min upplevelse är att personalen här anstränger sig väldigt, väldigt mycket för att göra det. Och att de har barnens bästa i fokus.
Tvångsåtgärden "vård i enskildhet" innebar att Kalle låstes in på en egen avdelning när personalen ansåg att det behövdes.
På den dolda inspelningen berättar de två anställda på Folåsa även om hur beslutet om vård i enskildhet togs. Ett beslut ska enligt lag förnyas var sjunde dag.
Kristina Granlund får lyssna på när de anställda beskriver att de jobbar med ett beslut som ligger i grunden, som gör att de slipper ringa chefer för ett nytt beslut. En av dem säger att hon egentligen inte har rätt att fatta beslut. Men om det finns ett beslut "i grunden" så kan hon ändå i praktiken avgöra om Kalle ska få träffa de andra ungdomarna på Sis-hemmet eller om han ska låsas in på den enskilda avdelningen.
– Jag har ju sagt tidigare att jag inte kommenterar ett enskilt ärende. Men jag kan säga så här: Om det finns ett beslut om vård i enskildhet... Hur man ska jobba med färdighetsträning och hur mycket tid det ska finnas på en avdelning, det är ju en verkställighetsfråga och en behandlingsplaneringsfråga, säger hon och tillägger:
– Jag uppfattade det inte som att personalen menade att det är de som fattar de besluten. Min uppfattning är att personal vet om att det inte är de som fattar beslut om vård i enskildhet.
Kalle hade en kombination av riskfaktorer när han kom till Folåsa och hade tre månader tidigare gjort ett suicidförsök.
Finns det inte en risk att det blir otydligt för barnen när och varför de måste vara i enskildhet?
– Det är skillnad på godtycklighet och dynamiskt. Min uppfattning är att vi hanterar det på ett professionellt sätt här och att det är ordentliga bedömningar som avgör det här och inte ett godtycke. Sedan är det en svår och komplex verksamhet där vi behöver göra nya bedömningar ofta.
JO är tveksam till om det finns lagstöd för den typ av utslussning som ni gör, där ni provar er fram. Vad tänker du om det?
– Vi behöver så klart titta på hur JO har bedömt sådana situationer. Det är samtidigt viktigt att när ett barn kan ha nytta av att vara i vie men också på avdelningen så måste vi kunna tillgodose det.
Experter vi har pratat med anser att ni brutit mot lagen. Håller du med om det?
– Jag uttalar mig inte om det enskilda fallet. När jag läser lex Sarah-utredningen så kan jag inte se att vi har brutit mot lagen, men jag kan se att det har funnits brister som vi behöver åtgärda.
Den avsatta intervjutiden, de 25 minuterna, är slut innan vi har hunnit spela upp alla ljudupptagningar.
Bo Hejlskov Elvén är kritisk mot Folåsas beslut om vård i enskildhet för Kalle. "Det sätter rättssäkerheten ur spel."
En ny riktlinje för vie infördes före sommaren (se fakta) som ni inte följde. Vilken betydelse kan det ha haft när Kalle dog?
– Det är oerhört svårt att svara på i efterhand vad det hade för betydelse. Det jag kan säga är att vi numera använder oss av den riktlinjen. Och vi ska också följa upp på vilket sätt vi använder oss av den instruktionen. Under mars gör vi en uppföljning av det i ledningsgruppen. För vi tar det på största allvar, säger Kristina Granlund.
Här svarar Kristina Grandlund på kritiken:
I en senare del i den här granskningen kommer flera tjejer vittna om hur ensamt det känns när de placeras enskilt i vie.
Du kan läsa om hur vi gjorde granskningen HÄR. Hör den dolda inspelningen inifrån Sis-hemmet Folåsa HÄR. Granskningen fortsätter. Följ den på corren.se/detlastaflickhemmet eller i sociala medier via #detlåstaflickhemmet
Reportaget om Kalles sista tid kan du läsa här: Del 1, där Kalles mamma upptäcker att Kalle lämnades ensam på en låst avdelning trots hallucinationer och suicidtankar. Del 2, där Kalles mamma ser att inlåsningen berodde på att Kalle kysst en tjej. Del 3, där Kalles vän Gloria berättar att personalen hånade Kalle bara dagar innan han dog - och pratade om döden med honom på ett sätt som gjorde henne "så jävla arg".
I nästa del handlar det om visselblåsaren som anser att Sis-hemmets agerande är ett brott: "Vållande till annans död".
Här kan du se vilka tvångsåtgärder som finns på Sis-hem: