Gloria, som bodde pÄ FolÄsa samtidigt som Kalle, berÀttade att de kunde bli lÀmnade i timmar helt ensamma.
NÀr Kalle dog hade han haft vÄrd i enskildhet (vie) i 41 av de 61 dagar som han bodde pÄ Sis-hemmet FolÄsa. PÄ avdelningen lÀmnades han ensam under lÀngre tidsperioder Àn vad Sis regelverk tillÄter, visar Correns granskning.
Institutschefen Kristina Granlund har inte velat bekrÀfta att Kalle hade vÄrd i enskildhet sista tiden. Men nu stÄr det svart pÄ vitt i utredningen som pÄgÄr pÄ Inspektionen för vÄrd och omsorg, IVO.
â Först och frĂ€mst vill jag Ă€nnu en gĂ„ng understryka att det Ă€r oerhört tragiskt att ett suicid intrĂ€ffade hos oss. Jag Ă€r jĂ€tteledsen för det hĂ€r barnets familjs skull och beklagar det. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som kommer följa oss pĂ„ institutionen och mig som institutionschef under vĂ€ldigt lĂ„ng tid, sĂ€ger Kristina Granlund.
I videon nedanför kan du höra delar av inspelningen med personalen. En lĂ€ngre version av den dolda inspelningen kan du höra HĂR. Experten som fick höra inspelningen: "Det sĂ€tter rĂ€ttssĂ€kerheten ur spel."
Efter Kalles dödsfall anmĂ€lde Sis-hemmet sig sjĂ€lva enligt lex Maria respektive lex Sarah till Ivo. I utredningen framgĂ„r att utredarna sett att personal pĂ„ FolĂ„sa bryter mot regelverket: âDet framkommer av utredningen att barn pĂ„ ungdomshemmet lĂ€mnas ensamma under lĂ€ngre tidsperioder Ă€n vad Sis riktlinjer/juridik LVU synes ge utrymme tillâ.
Trots det vill varken utredarna pÄ Sis eller ledningen pÄ Sis-hemmet bekrÀfta att det finns ett generellt mönster av att barn lÀmnas ensamma för lÀnge.
I en tidigare intervju berÀttar 14-Äriga Gloria att de kunde bli lÀmnade i timmar ibland. Corren har Àven fÄtt kontakt med andra ungdomar som bor eller har bott pÄ FolÄsa som vittnar om att personalen sÀllan Àr dÀr och att de kan vara ensamma mer Àn en timme som Àr maxgrÀnsen.
â Jag kĂ€nner inte igen bilden av att vi lĂ€mnar barn ensamma i flera timmar. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ tragiskt att det blev sĂ„ hĂ€r i det enskilda Ă€rendet. Det Ă€r inte sĂ„ att jag sĂ€ger att det inte var en brist i det enskilda Ă€rendet för det var det.
Under granskningen av Kalles suicid pÄ Sis-hemmet har Corren haft kontakt med Sis-hemmet FolÄsas ledning vid flera tillfÀllen. Vi har Àven varit pÄ plats för att i ett kommande reportage ge personalens bild av sin verksamhet. Efter att ha fÄtt fullmakt frÄn Kalles mamma och inspelningen med de tvÄ anstÀllda har vi Àven erbjudit Kristina Granlund ett fysiskt möte för att hon ska fÄ ta del av alla vÄra uppgifter före publiceringen.
Men efter att presstjÀnsten pÄ huvudkontoret i Stockholm har kopplats in avböjer Kristina Granlund att ses, trots att vi som efterfrÄgat skickat frÄgor via mejl. Vi fÄr 25 minuters intervjutid. Vi fÄr Àven nej till att göra en videointervju vilket gör att vi inte kan visa nÄgra dokument. DÀrför bygger den hÀr intervjun pÄ svar som Kristina Granlund har lÀmnat vid olika tillfÀllen.
Den nya riktlinjen, som Sis hade infört för att öka tryggheten för barn som bor ensamma pÄ lÄsta avdelningar, hade Ànnu inte införts pÄ FolÄsa nÀr Kalle dog, enligt Sis utredare.
PÄ den dolda inspelningen ger tvÄ anstÀllda information som visar att det inte fanns lagstöd att ha Kalle i enskildhet, menar experter som tagit del av Correns granskning. Det handlar om bÄde skÀlen till att Kalle lÄstes in pÄ en separat avdelning och hur besluten fattades och formulerades.
VĂ„r granskning har visat att personalen sĂ€ger en sak till Kalles mamma, men skriver nĂ„got helt annat i besluten: Ă ena sidan fungerar Kalle jĂ€ttebra ihop med de andra ungdomarna â Ă„ andra sidan omskrivs han som en brĂ„kstake som mĂ„ste bo separat.
Mamman har Àven fÄtt olika information om hur lÀnge personalen hade lÀmnat Kalle ensam innan han dog. Det var inte tio minuter som de först sade. Det var 75 minuter.
Kalles mamma Zanele fick olika uppgifter om hur lÀnge Kalle lÀmnats ensam pÄ den lÄsta avdelningen nÀr han tog sitt liv.
Det som de anstÀllda berÀttar visar Àven att de inte följer JO:s praxis att upphöra med vie (vÄrd i enskildhet) nÀr mindre ingripande ÄtgÀrder rÀcker. Flera gÄnger sÀger personal att Kalle fungerade bra pÄ den vanliga avdelningen. Huvudregeln pÄ Sis-hemmen Àr att vÄrda ungdomar i gemenskap. Beslutet om vie borde alltsÄ ha avslutats dÄ.
Vi frÄgar Kristina Granlund vilka skÀl som kan göra att ett vie-beslut rivs upp.
â Det Ă€r helt enkelt att man ser att den Ă„tgĂ€rden inte lĂ€ngre behövs. Att det funkar tillrĂ€ckligt bra att vistas tillsammans med andra. Att det till exempel inte förekommer nĂ„gon form av vĂ„ld nĂ€r man vistas tillsammans med andra. Det skulle kunna vara ett exempel pĂ„ det.
Ett skÀl till att Kalle lÄstes in pÄ en separat avdelning var att han hade kysst en tjej.
Kristina Granlund fÄr lyssna pÄ ett ljudklipp via telefon dÀr de anstÀllda berÀttar att Kalle hade mycket avdelningstid och att det fungerade bra med de andra ungdomarna. DÀr berÀttar personalen att beslutet om vÄrd i enskildhet underlÀttade kvÀllstid. JO har i sina inspektioner pÄpekat att vie inte ska anvÀndas av praktiska skÀl, exempelvis för att förebygga konflikter.
"Just pÄ kvÀllen blir det ofta stökigt, de andra blir oroliga, alltsÄ alla ungarna blir mer oroliga framÄt kvÀllen och det kan vara bra att liksom sÀra pÄ dem. Och dÄ har man det hÀr för att kunna komma till ro innan man ska sova i stort sett", sÀger en av de anstÀllda pÄ inspelningen.
Personalens information visar att behovet av vĂ„rd i enskildhet Ă€r borta, enligt Bo Hejlskov ElvĂ©n. Han Ă€r psykolog och har tidigare handlett personal inom Sis. Han anser att Kalles fall visar att personalen anvĂ€nder vie som en avskiljning och av praktiska skĂ€l, för att underlĂ€tta för personalen. Inte för att det fanns ett vĂ„rdbehov hos Kalle â vilket krĂ€vs enligt lag.
Kalle föddes som flicka men identifierade sig som pojke.
Det hÀr barnet hade enligt personalen mycket avdelningstid men vi vet att han fick sova ensam pÄ nÀtterna. Om man har sÄ mycket avdelningstid, finns det ett behov av vÄrd i enskildhet dÄ?
â Jag kommenterar inte det enskilda Ă€rendet. Men jag kan sĂ€ga att aktiviteter Ă€r ju nödvĂ€ndiga för att vi ska kunna se om och nĂ€r vĂ„rdformen vĂ„rd och enskildhet ska kunna upphöra. SĂ„ dĂ€rför kan det ju vara olika hur mycket tid man har för fĂ€rdighetstrĂ€ning, sĂ€ger Kristina Granlund.
Med "fÀrdighetstrÀning" menar hon tiden ungdomarna fÄr trÀffa varandra.
JO har varit tydlig med att "vÄrd i enskildhet" ska upphöra sÄ snart som möjligt om man kan tillÀmpa andra mindre ingripande ÄtgÀrder.
â VĂ„rd i enskildhet Ă€r en vĂ€ldigt ingripande Ă„tgĂ€rd och innebĂ€r att en ungdom inte har möjlighet att trĂ€ffa andra ungdomar. Och det Ă€r klart att vi behöver titta pĂ„ hur vi ska jobba med den insatsen, för att den insatsen ocksĂ„ ska kunna upphöra. Och det Ă€r samtidigt viktigt att kunna tillgodose behovet, nĂ€r ett barn har nytta av att vara i vie men ocksĂ„ pĂ„ avdelningen.
Corren har tidigare berĂ€ttat att ett av skĂ€len till att Kalle fĂ„r vĂ„rd i enskildhet Ă€r att han har varit âfysiskâ med en annan ungdom genom âkyssar och beröringâ. Det stĂ„r i Sis-hemmets egna beslut. PĂ„ den dolda inspelningen berĂ€ttar en anstĂ€lld att vĂ„rden i enskildhet behövdes för att separera Kalle och den andra ungdomen pĂ„ Sis-hemmet. Personalen berĂ€ttar Ă€ven att det fanns ett ömsesidigt samtycke mellan ungdomarna.
Om det utvecklas relationer mellan barnen, Àr det skÀl att sÀtta dem i enskildhet?
â Vad menar du med relationer?
Om man fattar tycke för nÄgon, det Àr ju ÀndÄ tonÄringar.
â Det beror ju pĂ„ hur gamla barnen Ă€r och vad du menar med relation. Men dĂ€r tĂ€nker jag att vi i sĂ„ fall fĂ„r jobba med att det ska kĂ€nnas tryggt och sĂ€kert för samtliga barn pĂ„ den avdelningen om det uppstĂ„r tycke mellan nĂ„gra.
Ur Kalles dagbok. I bland fick Kalle "avdelningstid" med de andra ungdomarna. Ibland fick han vara ensam i "enskildheten". Det fattades inga formella beslut utan det berodde pÄ hur personalen tyckte att Kalle skötte sig.
Men Àr det rimligt att skriva i ett sÄdant hÀr beslut att man sÀtter ett barn i enskildhet för att det har förekommit kyssar och beröring till exempel?
â Det kan ju vara sĂ„ att mottagaren inte upplevt de hĂ€r kyssarna och beröringarna pĂ„ ett positivt sĂ€tt.
PÄ inspelningen berÀttar din personal att det fanns ett ömsesidigt samtycke. Tycker du ÀndÄ att det Àr en situation dÀr det Àr nödvÀndigt att separera ungdomar genom ett beslut om vÄrd i enskildhet?
â Jag tycker att det Ă€r en vĂ€ldigt...att det blir en komplex situation om det Ă€r sĂ„ att tvĂ„ ungdomar inleder en relation pĂ„ samma avdelning. Jag ser att det finns flera olika komplexiteter i det.
Blir inte det hÀr en mer praktisk lösning? PÄ inspelningen sÀger personalen att det Àr bra nÀr man ska samla ihop ungdomarna pÄ kvÀllen.
â Nej, den vĂ„rd som vi bedriver hĂ€r, och de insatser som vidtas, Ă€r till för barnen. Det Ă€r inte sĂ„ att det finns ett Ă€ndamĂ„l hĂ€r att göra saker praktiska för personalen. Och jag vill Ă€ndĂ„ sĂ€ga att min upplevelse Ă€r att personalen hĂ€r anstrĂ€nger sig vĂ€ldigt, vĂ€ldigt mycket för att göra det. Och att de har barnens bĂ€sta i fokus.
TvÄngsÄtgÀrden "vÄrd i enskildhet" innebar att Kalle lÄstes in pÄ en egen avdelning nÀr personalen ansÄg att det behövdes.
PÄ den dolda inspelningen berÀttar de tvÄ anstÀllda pÄ FolÄsa Àven om hur beslutet om vÄrd i enskildhet togs. Ett beslut ska enligt lag förnyas var sjunde dag.
Kristina Granlund fÄr lyssna pÄ nÀr de anstÀllda beskriver att de jobbar med ett beslut som ligger i grunden, som gör att de slipper ringa chefer för ett nytt beslut. En av dem sÀger att hon egentligen inte har rÀtt att fatta beslut. Men om det finns ett beslut "i grunden" sÄ kan hon ÀndÄ i praktiken avgöra om Kalle ska fÄ trÀffa de andra ungdomarna pÄ Sis-hemmet eller om han ska lÄsas in pÄ den enskilda avdelningen.
â Jag har ju sagt tidigare att jag inte kommenterar ett enskilt Ă€rende. Men jag kan sĂ€ga sĂ„ hĂ€r: Om det finns ett beslut om vĂ„rd i enskildhet... Hur man ska jobba med fĂ€rdighetstrĂ€ning och hur mycket tid det ska finnas pĂ„ en avdelning, det Ă€r ju en verkstĂ€llighetsfrĂ„ga och en behandlingsplaneringsfrĂ„ga, sĂ€ger hon och tillĂ€gger:
â Jag uppfattade det inte som att personalen menade att det Ă€r de som fattar de besluten. Min uppfattning Ă€r att personal vet om att det inte Ă€r de som fattar beslut om vĂ„rd i enskildhet.
Kalle hade en kombination av riskfaktorer nÀr han kom till FolÄsa och hade tre mÄnader tidigare gjort ett suicidförsök.
Finns det inte en risk att det blir otydligt för barnen nÀr och varför de mÄste vara i enskildhet?
â Det Ă€r skillnad pĂ„ godtycklighet och dynamiskt. Min uppfattning Ă€r att vi hanterar det pĂ„ ett professionellt sĂ€tt hĂ€r och att det Ă€r ordentliga bedömningar som avgör det hĂ€r och inte ett godtycke. Sedan Ă€r det en svĂ„r och komplex verksamhet dĂ€r vi behöver göra nya bedömningar ofta.
JO Àr tveksam till om det finns lagstöd för den typ av utslussning som ni gör, dÀr ni provar er fram. Vad tÀnker du om det?
â Vi behöver sĂ„ klart titta pĂ„ hur JO har bedömt sĂ„dana situationer. Det Ă€r samtidigt viktigt att nĂ€r ett barn kan ha nytta av att vara i vie men ocksĂ„ pĂ„ avdelningen sĂ„ mĂ„ste vi kunna tillgodose det.
Experter vi har pratat med anser att ni brutit mot lagen. HĂ„ller du med om det?
â Jag uttalar mig inte om det enskilda fallet. NĂ€r jag lĂ€ser lex Sarah-utredningen sĂ„ kan jag inte se att vi har brutit mot lagen, men jag kan se att det har funnits brister som vi behöver Ă„tgĂ€rda.
Den avsatta intervjutiden, de 25 minuterna, Àr slut innan vi har hunnit spela upp alla ljudupptagningar.
Bo Hejlskov Elvén Àr kritisk mot FolÄsas beslut om vÄrd i enskildhet för Kalle. "Det sÀtter rÀttssÀkerheten ur spel."
En ny riktlinje för vie infördes före sommaren (se fakta) som ni inte följde. Vilken betydelse kan det ha haft nÀr Kalle dog?
â Det Ă€r oerhört svĂ„rt att svara pĂ„ i efterhand vad det hade för betydelse. Det jag kan sĂ€ga Ă€r att vi numera anvĂ€nder oss av den riktlinjen. Och vi ska ocksĂ„ följa upp pĂ„ vilket sĂ€tt vi anvĂ€nder oss av den instruktionen. Under mars gör vi en uppföljning av det i ledningsgruppen. För vi tar det pĂ„ största allvar, sĂ€ger Kristina Granlund.
HÀr svarar Kristina Grandlund pÄ kritiken:
I en senare del i den hÀr granskningen kommer flera tjejer vittna om hur ensamt det kÀnns nÀr de placeras enskilt i vie.
Du kan lĂ€sa om hur vi gjorde granskningen HĂR. Hör den dolda inspelningen inifrĂ„n Sis-hemmet FolĂ„sa HĂR. Granskningen fortsĂ€tter. Följ den pĂ„ corren.se/detlastaflickhemmet eller i sociala medier via #detlĂ„staflickhemmet
Reportaget om Kalles sista tid kan du lÀsa hÀr: Del 1, dÀr Kalles mamma upptÀcker att Kalle lÀmnades ensam pÄ en lÄst avdelning trots hallucinationer och suicidtankar. Del 2, dÀr Kalles mamma ser att inlÄsningen berodde pÄ att Kalle kysst en tjej. Del 3, dÀr Kalles vÀn Gloria berÀttar att personalen hÄnade Kalle bara dagar innan han dog - och pratade om döden med honom pÄ ett sÀtt som gjorde henne "sÄ jÀvla arg".
I nÀsta del handlar det om visselblÄsaren som anser att Sis-hemmets agerande Àr ett brott: "VÄllande till annans död".
HÀr kan du se vilka tvÄngsÄtgÀrder som finns pÄ Sis-hem: