"Det här är ingen lätt intervju att göra", inleder Kristina Edlund (S). Frågan om klassindelningen på Folkungaskolan är ett beslut som ligger på skolledningens bord och inte på politikens.
På Folkungaskolans högstadium finns profilklasser i körsång, dans, konst- och design. Profilerna ska finnas kvar, men till höstterminen ska profileleverna i årskurs sju spridas ut över skolans samtliga klasser istället för att gå i en sammanhållen klass. I början av april presenterade rektorn Anna Dahlström beslutet – ett beslut som därefter har beskrivits som "ett förslag till förändring". Protesterna har varit många – inte minst när det gäller musikklasserna och körprofilen.
Nu väljer Linköpings högsta politiska ledning, i form av kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) och vice ordförande Niklas Borg (M), att ta ställning i frågan – trots att beslutet inte ligger på politikernas bord.
– Jag vill börja med att säga att jag inte tycker att det här är en lätt intervju att göra. Vi är medvetna om att beslutet inte är på vår nivå – utan att det i slutändan är rektorn med stöd av förvaltningsdirektör och enhetschef som fattar det här beslutet. Men vi känner att det ändå är viktigt att vi till Linköpingsborna meddelar var den breda politiska majoriteten står i den här frågan, säger Kristina Edlund vid en exklusiv intervju på hennes kontor i Linköpings stadshus.
– Vi känner att det finns en stark politisk majoritet för att inte lägga ned musikklasserna på Folkungaskolan och vi står inte bakom ett eventuellt beslut, i den riktningen, från rektorn. Styret hade inte fattat ett sånt beslut, fortsätter hon.
Men det har väl aldrig varit tal om att lägga ned profilklasserna.
– Vi menar att det är viktigt att värna dem som sammanhållna profilklasser. Det står för våra båda partier men vi ser också att det är flera oppositionspartier som tycker samma sak, säger Niklas Borg.
Pratar ni endast om musikklasserna (körprofilen) eller alla profilklasser?
– Körprofilen är den som har funnits längst i Linköping och som vi fokuserar extra på. Vi ser vilka fina resultat som man har där. Vi kan konstatera att det finns utmaningar med dans och den andra profilen, säger Kristina Edlund.
Vad grundar ni ert ställningstagande på?
– Det är just det här, att vi har haft musikklasser i över 40 år på det här sättet och det har varit väldigt framgångsrikt. Många har vittnat om det. Då tycker vi, utifrån de argument som har lyfts fram för förändringen, att det är fel väg att gå, säger Niklas Borg och fortsätter:
– De problem och utmaningar med profilklasserna som har lyfts fram måste man ta på allvar men vi tänker att en rimlig hantering framåt är att inte genomföra några förändringar till kommande läsår. Därefter behöver skolan, med stöd av förvaltningen, genomföra en ordentlig utredning om hur man ska ta sig an de här problemen som har lyfts som argument.
Har inte det redan gjorts?
– Inte som har kommunicerats med politiken i alla fall. För mig är det en väldigt enkel väg att gå när man lägger ned ett arbetssätt när något inte fungerar. Man behöver titta på hur man möter frågan om psykisk ohälsa – och enligt den information vi har är det inte i körprofilen som de stora problemen finns, säger Niklas Borg.
"Det är rimligt att vi berättar vad vi tycker. Det här är en fråga som vi har fått väldigt många gånger de senaste veckorna men vår förhoppning hade varit att det hade kommit en annan kommunikation från skolledningen vid det här laget", säger kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M).
Skolledningen har berättat att en process, som bland annat innehåller fackliga förhandlingar och en barnkonsekvensanalys, just nu pågår. Målet är att kunna fatta ett formellt beslut under andra halvan av maj. Avsikten är fortsatt att förändringen ska genomföras.
Blir det inte problematiskt när ni går ut och underkänner skolledningens avsikt?
– Vi vill helst inte behöva gå ut och göra uttalanden där vi visar att vi har en annan uppfattning än det beslut som är på väg att fattas i den kommunala organisationen och vi har legat lågt med en förhoppning om en annan kommunikation från skolledningens sida. Samtidigt har det, under alla mina år i politiken, varit självklart att förvaltningen förankrar olika typer av beslut med den politiska ledningen även om det formella beslutsmandatet ligger på en enskild tjänsteperson, säger Niklas Borg.
Protesterna mot en förändrad klassindelning på Folkungaskolan har varit stor. Här genomförs en demonstration på Stora torget i Linköping.
Det blir inte populistiskt när ni tar ställning i ett beslut som inte är på ert bord?
– Då hade det varit enklare för oss att gå ut dag ett, när vi fick höra att förändringen var på gång. Vi känner att vi har en skyldighet att gå ut och berätta för Linköpingsborna om vad våra partier tycker. Det har inget med populism att göra utan det görs utifrån att våra partier som leder kommunen på något sätt får stå till svars oavsett var besluten fattas i organisationen, säger Niklas Borg.
Samtidigt är Niklas Borg och Kristina Edlund till viss del självkritiska.
– Alla tycker att den här situationen är olyckligt hanterad från start, där vi inte har lyckats att få till ett samtal mellan förvaltningen och politiken. Vi behöver ta tillbaka de frågorna och se över våra interna processer, säger Kristina Edlund.
Har ni kommunicerat ert ställningstagande med skolledningen?
– Vi har inte haft några kontakter med skolledningen utan vi har haft kontakt med kommun- och förvaltningsdirektören. Det är deras skyldighet att informera skolledningen.
Anna Dahlström, rektor på Folkungaskolans högstadium, väljer att inte kommentera S+M-styrets utspel. Däremot bekräftar hon att målet är att fatta beslut under den andra halvan av maj månad.
När vi når Folkungaskolans rektor Anna Dahlström, efter intervjun i stadshuset, väljer hon att inte kommentera S+M-styrets uttalanden.
– Jag känner inte att jag har något ytterligare att tillföra. Vi jobbar vidare i vår process, säger hon.
Istället är det utbildningsdirektören Robert Bredberg som kommenterar den uppkomna situationen.
– Vi är medvetna om att politiken har en uppfattning i den här frågan, det har tydligt framgått tidigare. Vi vet också att politiken är kritisk kring hur kommunikationen har gått till och att förändringen kom som en överraskning internt. När det gäller de bitarna kan jag inte göra något annat än att hålla med. Kommunikationen i ärendet har en del övrigt att önska, säger han och fortsätter:
– Sedan pågår det fortfarande en process på skolan för att plocka fram beslutsunderlag. Vi avvaktar helt enkelt det underlaget och därefter rektorns ställningstagande. Vi vet ju inte vilket beslut som kommer att fattas. Det kan ju finnas olika varianter att välja mellan.
Vad tycker du om att politiken tar ställning mot skolledningens avsikt?
– Jag hoppas och tror att skolledningen fattar ett välgrundat beslut utifrån elevvårdsperspektiv och att möta de utmaningar som finns. Det är inte rektorn själv som har kommit på den här förändringen utan det finns en skolledning och en elevvårdsorganisation som ställer sig bakom det här. Däremot är det rektorn som, utifrån skollagen och läroplanen, är skyldig att fatta beslut om klassernas indelning.
– Att vår politik har en åsikt i det här, jag hade väl föredragit att det inte hade varit så, men nu står vi här och min utgångspunkt är att rektorn ändå fattar det beslut som rektorn är skyldig till, fortsätter han.
Utbildningsdirektören Robert Bredberg hade föredragit att den här situationen, där S+M-styret går ut och tar ställning, inte hade uppkommit. "Och det kanske hade kunnat förhindras med en annan process från början, så där är politikens kritik giltig", säger han.
Varför hade du föredragit att politiken inte gått ut med en åsikt?
– Vi har politiker för att de ska tycka något, jag förstår att de gör det, men det är klart att jag hade föredragit att vi inte hade haft den här situationen överhuvudtaget. Det hade man kanske kunnat uppnå med en annan process från början. Där är politikens kritik giltig.
Robert Bredberg poängterar att det är skolledningen som sitter inne med störst kunskap om situationen på Folkungaskolan.
– Det är naturligtvis så att en skolledning sitter inne med en massa kunskap som den inte kan dela med sig av. Det handlar om kännedom kring enskilda elever och enskilda elevgrupper. Det är massa saker som en rektor behöver väga in för att kunna organisera undervisningen på bästa sätt. Det är därför staten också valt att styra befogenheterna och ansvaret på rektorn och ingen annan.
Har du kommunicerat politikens ställningstagande med skolans rektor?
– Vi har pratat om det. Vi har fortlöpande kontakt, säger Robert Bredberg och fortsätter:
– Det jag kan säga är att vi här har en människa som är hårt satt under press naturligtvis. Det är en svårhanterad situation, hon är nedbombad med olika typer av kontaktförsök, och samtidigt ska skolan fungera som vanligt med personalmöten, undervisning och elevvård. Det vi fokuserar på nu är att vara ytterligare tydliga med vad som faktiskt ska göras och vilken förändring som föreslås. Vi får hela tiden, i flera kanaler, olika bilder av det.
Vad vill ni vara tydligare med?
– Det jag tycker är viktigt kommer fram är att musikprofilen inte ska tas bort. Den ska finnas kvar i samma omfattning som tidigare och med samma utläggning i schemat. Den stora förändringen är klassammansättningen – ingenting annat.