"Min avsikt är fortfarande ett beslut, men det är inte beslutat", svarar Anna Dahlström på frågan om förändringen på Folkungaskolans högstadium är beslutad eller ej.
Platsen är utbildningskontoret på Apotekaregatan i centrala Linköping. På den ena sidan väggen får barn- och ungdomsnämnden (bun) information om internkontroller, lagändringar och revisionsberättelser. På den andra sidan sitter Folkungaskolans rektor Anna Dahlström och väntar. Snart är det hennes tur.
I början av april meddelade hon att Folkungaskolans profilklasser ska läggas ned. Elever som kommit in i årskurs sju till höstterminen, och som har valt musik-, dans- eller konst- och designprofil, ska inte längre gå i en och samma klass utan istället spridas ut i olika klasser. Beskedet möttes av protester.
Nu ska hon informera barn- och ungdomsnämnden om läget.
– Det har varit ett antal utmanande och händelserika veckor där vi har jobbat vidare i den här processen. Tanken är att vi, om ytterligare några veckor, ska fatta ett formellt beslut, säger Anna Dahlström och fortsätter:
– Vi jobbar med flera delprocesser. Vi ska ha föräldramöten där vi träffar föräldrar till elever i blivande årskurs sju.
Det har varit oklart om det handlar om ett beslut eller ett förslag. Är den här förändringen beslutad eller ej?
– Min avsikt är fortfarande att det här ska bli ett beslut, men det är inte beslutat än. Vi ska förhandla förändringen och bli klara med en barnkonsekvensanalys och kommer det fram nya saker kan det bli så att vi backar.
Men du låter ändå ganska övertygad om beslutet.
– Som jag säger, min avsikt är fortfarande denna men det är inte ett beslut. Jag vill se vad som kommer fram i processen och då kan avsikten förändras. Den 17 maj ska vi ha förhandling, säger Anna Dahlström.
Vad kan få er att tänka om?
– Om man kan presentera en tydlig forskningsrapport som visar något som vi ännu inte har sett. Sedan ska ju forskningsrapporten passa in på verksamheten också. Jag och min personal vet mer om verksamheten än vad allmänhet och vårdnadshavare vet, det är självklart, så kommer det alltid att vara. Vi ser till helheten.
Barn- och ungdomsnämnden, med bland andra ordförande Elias Aguirre (S) och vice ordförande Maria Esbjörnsson Lakatos (LL), bjöd in Folkungaskolans ledning för information.
Bun-ordföranden Elias Aguirre (S) har sagt att kommunikationen i ärendet "lämnar en del övrigt att önska". Anna Dahlström håller med:
– Det blev inte som vi ville. Det var tråkigt att elever och föräldrar fick veta det genom media. Det är jag ledsen för, men ett första steg för mig är ändå en MBL-process där jag informerar min personal. För dem kom det inte som någon överraskning.
– En stor del av personalen, men såklart inte alla, tycker att förändringen är bra. Hela elevhälsoteamet och vår utvecklingsgrupp till exempel, fortsätter hon.
Var ni beredda på digniteten av reaktionerna?
– I stort sett men jag borde ha gått ut med information tidigare, och jag kanske borde ha förstått att det skulle läcka ut när vi informerade så många medarbetare samtidigt, men nu gick det väldigt snabbt.
"Det har varit utmanande och händelserika veckor", säger Anna Dahlström om turerna kring Folkungaskolans musikklasser.
Bland de påverkade profilklasserna är det framförallt musikklasserna som har protesterat.
Hur bemöter du deras argument om vikten av sammanhållna klasser?
– Jag kan förstå en hel del av argumenten men för mig, som rektor, väger helhetsargumenten tyngre. Det här är en process som vi gör för att vi tänker att det är för elevernas bästa.
Elever som har gått i musikklasserna på Folkungaskolans mellanstadium har en garanterad plats om de vill fortsätta på samma spår även i högstadiet. De eleverna som har valt att göra detta har, trots övergången till ett nytt stadium, förblivit i samma klass. Men Anna Dahlström poängterar att det trots allt blivit nya klasser på högstadiet.
– I år har vi tolv elever som söker sig till en annan skola i högstadiet. Sedan brukar vi, varje år, fylla på musikklasserna med mellan sex och tio elever som har kommit in från andra mellanstadieskolor. Det blir en ny klass, och det har också visat sig att de nya eleverna har svårighet att komma in i klassen. Det är också en detalj i att vi vill göra den här omorganisationen.
De elever som ska börja på profilklasserna till hösten känner sig lurade då de sökte till profilinriktningen med andra premisser. "Det ska vävas in i barnkonsekvensanalysen", säger enhetschef Christer Helmersson.
De elever som har kommit in på profilerna till hösten har sökt med premissen att få gå i en ren profilklass. Att förändringen kommit nu har beskrivits som "ohederligt" av vårdnadshavare.
Varför måste förändringen göras nu? Kan den inte göras nästa år?
– Processen är igång och vi jobbar med en barnkonsekvensanalys så jag kan inte ge dig svar på den frågan just nu. Jag vill inte föregå processens olika delar. I barnkonsekvensanalysen kommer de här sakerna att vävas in – alltså hur årskurssexorna påverkas av förändringen, säger Folkungaskolans enhetschef Christer Helmersson.