Här förklarar rektorn Anna Dahlström hur årskurs 7 är organiserad nu. Det finns sju klasser: Fyra profilklasser varav två är körsångklasser, en dansklass och en konst- och designklass; och tre vanliga klasser med olika inriktningar.
Det är Folkungaskolans ledning som har fattat beslutet. Det är ett beslut som INTE berör elever som nu går på högstadiet – de kommer att fortsätta med undervisningen i åttan och nian som hittills. Men för de nya eleverna som kommer i årskurs 7 blir det annorlunda, något som SVT Nyheter Öst var först med att berätta.
– Våra elever ska kunna fortsätta dansa, sjunga och skapa konst men undervisning i de andra ämnena ska de ha med alla de övriga eleverna som finns i årskurs 7. Eleverna ska blandas och det ska inte finnas några rena profilklasser, säger Anna Dahlström, rektor för högstadiet.
Hur ska de elever som har sökt profilklass kunna fördjupa sig i sitt ämne om de går i klasser med alla andra elever?
– Vi ska lägga profilämnena i schema på ett sådant sätt att alla elever ska kunna vara med, oavsett i vilken klass de går. Det kan vara direkt på morgonen eller sista lektionen på eftermiddagen.
Varje år börjar sju klasser, cirka 210 elever, i årskurs 7 på Folkungaskolan. Fyra av de sju klasserna är profilklasser, det vill säga eleverna blir antagna efter att ha gjort tester i musik, dans och konst. Eftersom Folkungaskolan redan på mellanstadiet har två musikklasser, eller rättare sagt körsångsklasser, övergår dessa elever till samma profil även på högstadiet, medan elever från hela Linköping söker till de övriga klasserna.
I alla fyra profilklasserna går elever som har valt samma profil tillsammans, till exempel alla danselever går i samma klass. De övriga tre klasserna i sjuan är vanliga klasser, men med olika konstnärliga inriktningar.
Varför gör ni en sådan ändring av profilklasserna?
– Vi vill ha klasser där alla elever blandas. Jag menar att både flickor och pojkar ska gå i samma klass, att det ska vara elever från alla stadsdelar i Linköping och att låt mig säga, barn till taxichaufförer ska kunna gå i samma klass som barn till läkare. Det är inte så nu. Om vi tittar på dansklasserna så går här bara tre killar i hela högstadiet. Det är tre flickklasser. I mitt uppdrag som rektor ingår att jag ska se till helheten, att möta alla elevers behov i skolan, säger Anna Dahlström.
Är beslutet förankrat hos personalen?
– Vi har haft mötet och jag har förklarat hur jag och ledningen har tänkt. Men det här är inget nytt, det har vi diskuterat länge. En majoritet av personalen är antingen positiva eller tycker att det är värt att prova. Det finns olika aspekter av att blanda eleverna. Allt handlar inte om att blanda flickor och pojkar. Det handlar också om att blanda barn med olika etniciteter, social bakgrund och prestationsnivå.
Enligt rektorn Anna Dahlström finns det stora skillnader mellan olika klasser. Lägsta snitt meritvärde är 187 och högsta 270. Om man blandar elever kan alla få en större chans att höja sin prestationsnivå.
Innebär det att presterande flickor ska blandas med mindre presterande pojkar?
– All forskning visar att när man blandar flickor och pojkar ökar pojkarnas betyg medan tjejernas betyg stannar på samma nivån. Det betyder att flickorna inte påverkas negativt.
Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett stort samhällsproblem och enligt Anna Dahlström är det problemet på Folkungaskolan något större än på andra skolor, vilket också hade betydelse när beslutet fattades.
En elev skrev så här i sin utvärdering:"Jag vill inte gå i en klass där man tävlar om vem som äter minst".
– Psykisk ohälsa är något som smittar, inte som förkylning men på annat sätt. Om vi blandar alla elever kommer alla elever förhoppningsvis att må bättre.