På de här nio platserna planeras sammanlagt mellan 1 000 och 2 000 nya bostäder (se motsvarande siffror i artikeltexten).
Ljungsbro och Berg är – tillsammans med Linghem, Vikingstad och Malmslätt – utpekade som utvecklingsorter i kommunens översiktsplan. Här vill politikerna och stadsplanerarna se många nya bostäder, även om det i flera fall skulle innebära att jordbruksmark kommer att bebyggas.
I Ljungsbro och Berg har markägarna i hög grad hörsammat kommunens önskan. Ansökningarna om att få bygga bostäder har duggat tätt de senaste åren. En hel del har redan byggts och ytterligare nio detaljplaner är på gång:
1) Botrygg ska bygga 18 rad/parhus på Björkö 3:11. Planen är antagen.
2) Malfors 1:2. Cirka 30 radhus. Planarbete pågår.
3) Vreta Klosters Berg 1:3 (f d Bergs trä). Cirka 110 bostäder i form av radhus och lägenheter. Planarbete pågår.
4) Boklok har ansökt om att få bygga cirka 700 bostäder i en blandning av småhus och flerbostadshus på Kungsbro 1:49 i Källhemsområdet. Detaljplanearbetet väntas starta under 2023.
5) Botrygg vill bygga cirka 200 bostäder på Vreta Klosters Berg 7:1 (f d naturbruksgymnasiet). Preliminär planstart 2024.
6) Lars Magnusson vill bygga cirka 400 bostäder på Stora Sjögestad 20:15. Preliminär planstart 2025.
7) Ulf och Per Johansson har ansökt om att få bygga cirka 190 bostäder på Kungsbro 1:759. Preliminär planstart 2025–2028.
8) Malfors 4:18 (OKQ8-macken). Ett flerfamiljshus med cirka 20 lägenheter. Preliminär planstart 2025–2028.
9) Skarpåsen 1:2, nära Göta kanal i Ljungsbro. Ett 50-tal enfamiljshus. Preliminär planstart 2025–2028.
En detaljplan tar minst 1,5 år att ta fram, så i de flesta av projekten dröjer det innan spaden kan sättas i marken. Antalet bostäder är inte hugget i sten – kommunens planavdelning bedömer att det sammanlagt kan bli mellan 1 000 och 2 000 bostäder.
Frågan är också hur byggkonjunkturen ser ut när planerna väl är klara. Just nu vågar få företag bygga på grund av höga byggkostnader, stigande räntor och sjunkande bostadspriser.
I Ljungsbro/Berg-området finns det dessutom flera osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka hur mycket det går att bygga. Nära Motala ström är det skredrisk, i marken finns alunskiffer som kan ge hög radonhalt och det är förhållandevis gott om fornlämningar. Ett par ansökningar har tidigare avslagits just på grund av skredrisken vid strömmen.
Lars Magnusson är en av dem som satsar på att bygga bostäder i Ljungsbro.
Flera av dem som vill bygga i Ljungsbro och Berg uttrycker irritation över att kommunen väntar med att dra igång planarbetena. Det gäller till exempel markägaren Lars Magnusson, som hade räknat med planstart 2023 men nu ser ut att få vänta ytterligare två år.
– Vi har ju redan byggt en del och skulle vilja fortsätta så snart som möjligt för att få kontinuitet. Det finns också en del frågor som kan ta tid att lösa – vi vill bland annat gräva ner kraftledningen som nu utgör en barriär. Därför hade vi verkligen hoppats få komma igång med planarbetet 2023, som är det årtal som kommunen tidigare har sagt, kommenterar Magnusson.
Kommunens detaljplanechef Frida Lindebäck menar att det är viktigt att sprida ut planerna och inte starta alla på en gång.
– En detaljplan för bostäder får effekter på andra kommunala verksamheter. Vi ska bygga ut infrastruktur med gator och vägar, det behövs skolor, vård och omsorg. Därför är det viktigt att bygga ut etappvis och vår ambition är att starta en detaljplan om året i Ljungsbro/Berg de närmaste åren, säger hon.
Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden diskuterade vid sitt senaste möte byggplanerna i Ljungsbro och Berg. Trafikproblemen är en het fråga i området och Daniel Ny (L) argumenterade för att de måste lösas innan byggandet fortsätter.
– Vi bedömer att trafikstrukturen i grunden klarar den här utvecklingen. Men det kan behövas åtgärder på några ställen, kommenterade Alisa Basic, stadsplaneringschef.
Kommunen har påbörjat en trafikutredning som ska vara klar senare i år.
"Vi kan inte bara bygga bostäder. Vi måste satsa på centrumutveckling i orterna och stadsdelarna. Det löser inte marknaden", anser Gunnar Gustafsson (MP).
Gunnar Gustafsson (MP), vice ordförande i nämnden, tyckte att kommunen inte bara ska släppa fram bostadsplaner utan att även satsa på centrumutveckling. Ordförande Stefan Erikson (M) menar att man ska invänta en efterfrågan från näringsidkare och fastighetsägare.
– Vi ska vara lyhörda för vad marknaden efterfrågar. När det blir fler bostäder ökar kundunderlaget och därmed efterfrågan, svarade han.
Alisa Basic påpekade att det i sammanhanget är en fördel att flera av detaljplanerna rör stora områden.
– Då kan vi planera in förskolor och skolor.
Stefan Erikson (M) anser att det måste finnas en efterfrågan från näringsidkare och fastighetsägare innan kommunen satsar på att utveckla ett centrum.