I februari kom beskedet om att 900 anställda i Region Östergötland varslas om uppsägning. Uppsägningarna ska meddelas innan sommaren, är planen.
Tre månader senare, i maj, står det dock klart att det inte blir så. Efter förhandlingar med facket har regionen gått med på att skjuta på processen. Besked om uppsägning ska komma först efter sommaren, i september.
Under tiden har antalet som berörs av varslet blivit allt färre, till följd av att personal frivilligt slutat. I juni framkommer att av de 900 medarbetare som regionen sagt att man behöver göra sig av med är det 640 kvar som kan bli av med sina arbeten.
Sommaren fortlöper utan större uppståndelse. Men så i mitten av augusti smäller det till. Personal från regionens HR-avdelning börjar ringa runt till anställda som riskerar uppsägning. HR erbjuder dem omplacering till andra tjänster. Tackar de nej riskerar de att bli uppsagda från sin nuvarande tjänst. Många som blir uppringda är på semester, och får dessutom kort tid på sig att svara.
Nu är det september. Förhandlingarna mellan facken och regionen är avslutade. Turordningslistorna över vilka som blir av med jobbet har fastställts. Snart ska uppsägningarna börja meddelas.
– Jag tycker att det här är jättetragiskt. Det här är det tråkigaste jag har varit med om under mitt arbetsliv, säger Lotta Dahl, ordförande i Vision Region Östergötland.
Vision är ett fack för chefer och tjänstemän inom regionen. Vårdadministratörer är en av förbundets största yrkeskategorier i regionen. Enligt den senaste informationen som Lotta Dahl tagit del av är det cirka 70 personer inom fackets yrken som ska sägas upp, även om siffran sjunker successivt till följd av frivilliga avhopp och omplaceringar. Dahl uppger att varselprocessen varit ansträngande.
– Den har varit besvärlig hela vägen. Vi har såklart varit oeniga med arbetsgivaren och har haft åsikter hela vägen fram till sommaren, vilket gjorde att man flyttade fram processen med uppsägningarna till nu.
Hon tycker att mycket borde ha kunnat göras bättre av regionen. Framförallt kritiserar hon att anställda fått erbjudanden om omplacering under semestern, att svarstiden många gånger varit blott 48 timmar, och att medarbetarna inte fått budet från sin chef.
–Jag tycker att det är undermåligt. Jag tycker inte att det är korrekt eller seriöst.
Hon fick själv rycka in när det var som värst.
– Den första veckan när folk fick det här hade jag och min kollega semester vi också. Så det var ju bara att öppna telefonen och vara tillgänglig och försöka göra så gott vi kunde för att ge den informationen vi hade.
Samtidigt var det Lotta Dahl och hennes fackförbund som var med och drev igenom att processen skulle förlängas. Det handlade om att man från facket ville se en skiss över hur en ny arbetsorganisation, med 900 färre medarbetare, skulle se ut, innan man gick vidare till att förhandla om turordningslistor.
Vad vann ni på det?
– Det säger sig självt att man ska kunna visa på hur en organisation ska kunna fungera om man drar ner på 900 personer. Annars har ju de 900 personerna inte haft nån funktion, kan man tycka.
Om ni ser till det slutliga resultatet, vad vann era medlemmar på att få skissen över arbetsorganisationen?
– Saker och ting ska skötas enligt de regler och avtal som vi har. Så när vi förklarar att "det här gör vi för att se att arbetsgivaren gör det de ska, för att vi sen ska kunna gå vidare i en förhandling", då har vi inte fått till oss några större negativa tillrop, säger Dahl och tillägger:
– Utan tvärtemot, folk hejar på och tycker att det är bra att vi visar musklerna för att saker och ting ska gå rätt till.
Vad var det för fel ni vara oroliga för att regionen skulle begå?
– Vi ville ju se hur våra funktioner ska se ut om det försvinner 900 pers.
– Det är ju också för att säkerställa arbetsmiljön, och för att arbetsgivaren inte ska hasta. Man måste tänka till: var och varför ska vi ta bort 900?
Får fler av era medlemmar behålla jobbet tack vare att ni fick se den nya arbetsorganisationen?
– Jag kan inte svara på det. Det tror jag inte, men jag kan inte svara på om det är så eller inte.
– Fram till att vi fick se de här turordningslistorna så var det arbetsgivarens arbetsmaterial, och det har förändrats över tid. Det är därför jag inte kan säga det direkt.
Det var inte alla fackförbund som ville skjuta fram beskeden om uppsägning. Kommunal, som organiserar bland annat undersköterskor, skötare och sjukvårdsbiträden, önskade att uppsägningarna skulle meddelas före sommaren.
– Vi tyckte att det skulle vara skönt för medlemmarna att veta innan sommaren. Många har varit oroliga under sommaren. Man är orolig för att bli uppsagd eller hur det kommer att bli när man blir färre. Osäkerheten har varit väldigt jobbig, säger Lena Petersson, facklig företrädare på Kommunal.
Är du kritisk mot de andra facken, att deras agerande drabbat era medlemmar negativt?
– Det kan man väl säga. Våra medlemmar är ju den grupp som är störst till antalet av de som berörs av varselprocessen. Sen förstår jag att man ser på saker på ett annat sätt, men vi hade helst sett att man inte drog ut det över sommaren.
Kunde inte ni som stort fackförbund ha försökt påverka för att processen inte skulle förskjutas?
– Om de andra säger ifrån så kan ju inte vi hindra dem från att göra det. Förhandlingen sker ju med alla, vi kan inte köra ett eget spår snabbare än de andra.
Om man vänder på det: är man ny vet man ju om att man kanske ligger sämre till i turordningen. Kan beskedet om att man riskerar uppsägning då komma som en chock?
– Innan det händer så skjuter man det lite ifrån sig. Och man är kanske inte beredd på vad för typ av erbjudanden man kan få, säger hon och nämner att det har varit många erbjudanden om att börja jobba på rättspsyk, vilket inte bedömts som ett skäligt erbjudande alla gånger.
Lotta Dahl å sin sida menar att Vision gjort rätt i att kräva den ordning som man har krävt. Hon uppger också att man inte fört nån dialog med Kommunal under förhandlingarna.
– Jag vill inte uttala mig om vad som är mer eller mindre bra. Vad Kommunal har gjort, det är deras sak. Vi sa att vi ville se en organisationsskiss och en risk- och konsekvensanalys innan allting stod på bordet. Vi ville följa lag och avtal. Och det vill ju Kommunal med, men sen kan man tycka olika om vad som är bäst för ens medlemmar.