Vara

11 maj 2012 05:15
Kommentar till "Dyslexi och adhd kan vara babyreflexer", Corren 5/5.

Insändare: Adhd hos barn är inte föräldrarnas fel

22 mars 2012 08:28
"Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter"

Debatt: Öppna stadsnät ger riktigt bredband

Öppna stadsnät ger riktigt bredbandÖppna stadsnät ger riktigt bredband
27 december 2011 08:28
"Arbetsuppgifter inom vården kan vara så slitiga att en full 40-timmarsvecka inte är rimlig."

Debatt: Olika syn på arbetsmodeller i landstinget

27 september 2011 08:56
Människorna som får jobb inom Kulturarvslyftet kommer vara till nytta

Debatt: Kulturarvslyftet - en del av arbetslinjen

8 september 2011 08:17
Satsningar på kultur och fritid ska vara tillgänglig även för de med liten plånbok.

Debatt: Bekämpa barnfattigdomen

Bekämpa barnfattigdomenBekämpa barnfattigdomen
31 augusti 2011 08:15
Föräldrar ska få kunna fortsätta bestämma vem som ska vara hemma med barnet

Debatt: Reformera föräldraförsäkringen utan förbud

21 april 2009 01:00
Krönika

Birgitta Ohlsson: Skippa Durban II

21 april 2009 00:01
<p>Fick reda på att Info-Kompgymnasiet betalar 40 kronor per dag och elev när det gäller elevernas skolmat på Restaurang Lagerbladet. Visst låter det otroligt lyxigt i dessa dagar men faktum är att det är ett litet antal elever som går dit och äter och då kan man fråga sig varför?</p><p>Jo, dels så ligger restaurangen en bra bit från skolan, och vi som har trötta tonåringar vet ju av erfarenhet att få dem att gå ut i regn/kallt väder kan vara jobbigt. </p><p>Dels att de får stå i kö beroende på vilken tid de kommer dit och att de har en begränsad lunchtid så att sitta ner och äta i lugn och ro det blir det inte mycket tid över till.</p><p>Sen är det enligt flera elever dålig mat. Visst kan man tycka att de borde skärpa till sig, men vad gör man som förälder då man i stort sett varje dag får höra att de inte går dit, för att de inte känner sig motiverade att gå dit, när maten inte är bra tillagad samt att det tar tid att gå dit.</p><p>Mitt mål med insändaren är inte att folk ska kommentera att de är bortskämda utan att det ska hända något som gör att eleverna äter och mår bra och är pigga.</p><p>Det som skiljer den här skolmaten från övriga är att de kan erbjuda fler alternativ då det gäller dryck, men som förälder så skulle jag hellre vilja lägga de 40 kr på att eleverna ska få maten på närmare håll/ skickat till skolan samt att de får mer vällagad mat.</p><p>Tonårsmamma</p>

Insändare: Skolmat för 40 kr per dag

21 april 2009 00:01
<p>Den psykiska ohälsan i landet är på tapeten igen. Icke officiella siffror från Bris säger att det tydligen är unga tjejer som drabbas värst. Över hälften av samtalen kommer från unga tjejer som på olika sätt mår dåligt. Detta måste naturligtvis tas på största allvar. Det som dock gör mig både arg och ledsen är hur unga grabbar gång på gång glöms bort i den offentliga debatten.</p><p>I en sammanräkning av självmordsantalet bland unga svenskar, i åldern 15-24 år, är det nästan tre gånger så många unga killar som tar sina liv jämfört med tjejer. Detta enligt en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO från 2003. Per 100 000 invånare ligger siffrorna på 14,6 för pojkar och 5,9 för tjejer. Det är främst två frågor som alla bör ställa sig; 1: Vad beror snedfördelningen mellan könen på? 2: Varför tas inte statistiken på allvar i den offentliga debatten?</p><p>Det är inte lätt att vara ung idag. Det spelar ingen roll om man är tjej eller kille. Känslorna tar inte hänsyn till vilket kön man har. Jag som ung man känner en stark frustration över att på många sätt genom åren tvingats gömma mina känslor, ha pondus och ta initiativ och kontroll över diverse vardagliga situationer. Det som tycks ingå i någon stereotyp mansroll för att bli accepterad och respekterad. Det är inte manligt att vara sårbar. Att vara ledsen. Men att tvingas vara stark gör en endast svag. På insidan bakom sina skal gör det väldigt ont även på många unga grabbar ute i vårt land. Det tycker jag statistiken visar tydligt. Därför önskar jag att den belyses rättvist och börjar tas på allvar.</p><p>Fredrik Forsberg</p>

Insändare: Unga killar har också ont i själen

20 april 2009 12:49
<p>Sverige har en av Europas äldsta bilparker. Äldre bilar är generellt sämre för miljön än nyare bilar. Det är ett bra argument för att återinföra en rejäl skrotningspremie.</p><p>Att betala minst 15 000 per skrotad bil för att rädda den svenska fordonsindustrin, som facken vid Volvo och Saab kräver, är mer tveksamt. Väldigt många av dem som skulle nappa skulle välja ett annat bilmärke än Volvo eller Saab. Så länge tveksamheterna kring Saabs framtid består är det nog bara riktigt modiga som vågar investera i en ny sådan.</p><p>Fordonsfacken har rätt i att en förlorad fordonsindustri skulle vara ett hårt ekonomiskt slag för Sverige. Lösningen är dock knappast att skänka bort stora summor skattemedel till den som skrotar sin bil och köper en ny Toyota eller Peugot. Viktigast just nu är ett lugnande besked om att Saab kommer att finnas även i framtiden - så bilköpare vågar satsa på märket.</p>

Ledare: Att rädda en industri

Att rädda en industriAtt rädda en industri
20 april 2009 03:00
<p>Vikten av Piratebay-domen är överdriven, anser vi piratpartister i Östergötland. Men varför säger vi fildelarkramande pirater så? En fällande dom mot TPB får faktiskt som logisk konsekvens att internet till stor del förklaras olagligt.</p><p>Det är bra att saken lyfts i rättegång men den faktiska domen har tillskrivits för stor betydelse - den är juridiskt intressant, men säger inget om hur saker borde vara. </p><p>Nu kan det vara värt att säga ett par ord om god demokratisk ordning. Vi får ofta frågan om hur man så starkt kan motsätta sig en lag som stiftats i god demokratisk ordning, såsom IPRED eller FRA-lagen.</p><p>Vi anser att dessa lagar går strikt emot demokratisk ordning, eftersom (1) regeringspartierna innan riksdagsvalet motsatte sig de lagar de nu infört, (2) motståndare i riksdagen under partipiskan tvingats följa regeringens linje, och (3) de utgör grova inskränkningar i rättssäkerheten och rätten till ett privatliv.</p><p>I EU behandlas nu ACTA och Telekompaketet. I ACTA föreslås det att digitala lagringsmedia ska kunna gås igenom av tulltjänstemän när du reser mellan länder. ACTA hade vi inte känt till alls, om det inte varit för att läckta dokument nådde ut på sajten Wikileaks - våra makthavare försökte nämligen hemlighålla ACTA-förhandlingarna.</p><p>Telekompaketet behandlar hur personer ska kunna stängas av från nätet utan rättslig prövning och kan innebära att internet blir som kabel-tv - du måste betala för tillgång till delar av internet. Man undrar vilket "kanalpaket" Wikileaks kommer att ingå i? I Australien bötfälls du för att ens länka till Wikileaks från din hemsida, sedan censurlagar trätt i kraft där.</p><p>Piratpartiet anser inte att "det är ok med stöld" eller att kreatörer inte ska kunna leva på sina alster. Tvärtom. Men som vi ser det ska staten överhuvud taget inte lägga sig i vår kommunikation, om inte skälig misstanke om brott finns. Däremot ligger det i allas intresse att alla verktyg som finns för att granska makthavarna försvaras - verktyg som fri kommunikation och ett fritt internet. Eller vill vi ha det som i Kina eller andra länder som ägnar sig åt att övervaka och censurera kommunikation?</p><p>Var uppmärksam på den här utvecklingen, och var uppmärksam på vad de etablerade partierna och medierna säger och inte säger angående de här frågorna, och kräv svar. Lita inte på oss, utan kontrollera det vi hävdar - medan du fortfarande kan.</p><p>Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Se till att din röst räknas.</p><p>Björn Nilsson</p><p>Robert Lager</p><p>Kommunledare Motala</p><p>Sammy Nordström</p><p>Kommunledare Norrköping</p><p>Ola Leifler</p><p>Kommunledare Linköping</p><p>Gabriel Sjölund</p><p>Valkretsledare Östergötland</p>

Debatt: Värna den fria kommunikationen

18 april 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Pragmatism som enda vägens politik

17 april 2009 19:00
<p>Vad ska man tro på, tro på, tro på?</p><p>Förra lördagen skrev Ulrik Svedin och jag om religionens stora logiska gåta, teodicéproblemet.</p><p>Vi har fått flera mejl från läsare under veckan.</p><p>Alla ni som lever kvar i villfarelsen att religionen är död, ni får tänka om. Tvärtom, menar religionsfilosofen Peder Thalén i SvD (Under strecket 9/4) är det ateismen som är på väg ut och gränsen mellan tro och icke-tro på väg att suddas ut. En stenhård polarisering hör till 1950 och -60-talen, menar han. Då skulle man ta ställning, för eller emot. Basta.</p><p>Men tillbaka till teodicéproblemet och läsarbreven.</p><p><b>Eva Jonsson</b> i Linköping skriver att hon är glad för den ärliga frågan men "lite stött över att kristenheten inte kan besvara din fråga utan svarar på det du inte frågat om".</p><p>Vad intressant, så läste inte jag. Eva såg att de fyra tillfrågade (Britt Bäckvall Andersson, Misha Jaksic, Martin Lönnebo och Anette Fredriksson) undviker att svara. Jag såg att de alla vänder och vrider på frågan, men att de lärt sig att inte fastna i teodicéproblemet. Eva har skrivit ett långt, intressant inlägg som finns att läsa på corren.se/kultur.</p><p><b>Olov Fahlander</b> i Linköping påpekar att de fyra tillhör den kristna traditionen, men att österländska religioner har en annan syn på begreppet ondska: "Ondskan har en mycket viktig och gudomlig funktion i våra liv, nämligen att leda oss bort från det tillstånd av djuriskhet, där vi nu befinner oss."</p><p><b>Susanne Appelgren</b> mejlar att för henne var det "en lättnad att ramla över esoteriken".</p><p>*</p><p>Var förresten på påskdagsgudstjänst i Åre gamla kyrka. Och vem predikar om inte Linköpings förra domprost Anders Eckerdal?</p><p>När han berättade om Sörensens altartavla i Linköpings domkyrka (med anledning av de SVT-sända påskgudstjänsterna) fick han vår lilla hop av vilsegångna turister och trogna jämtar att sitta käpprätt i medeltidsbänkarna:</p><p>En kvinna i Linköping hade tyngd av sorger till sist bestämt sig för att ta sitt liv. På väg ner till järnvägen passerar hon domkyrkan. Samma morgon hade vaktmästaren haft svårt att sova. Han gick extra tidigt till jobbet, tyckte att kyrkan var kvav och öppnade alla portar ut mot parken.</p><p>Det var då hon kikade in och såg Sörensens Jesusgestalt med utbredda armar.</p><p>Som ni förstår räddade altartavlan hennes liv, hon fick ny energi och bestämde sig för att leva.</p><p>Historien är för bra för att vara sann.</p><p>Men Anders Eckerdal bedyrar att det är precis vad den är. Helt sann. Tolka den får man göra själv.</p><p>*</p><p>Förresten, var inte Anders Eckerdal glad att gå i pension och slippa chefsansvaret då för fyra år sen?</p><p>Men sen han och hustru Marie flyttat tillbaka till Jämtland har han vickat som kyrkoherde både i Östersund och nu Åre.</p><p>Där stannar han maj ut. Men sen ska han bli pensionär på riktigt och måla lagårn. Påstår han.</p><p>Läs hela Eva Jonssons, Olov Fahlanders och Susanne Appelgrens inlägg om teodicéproblemet på corren.se/kultur. Där kan du också själv vara med och diskutera. Frågan är: Om Gud är god och allsmäktig, hur kan det då finnas lidande och ondska i världen?</p>

Teodicéproblemet engagerar ännu

17 april 2009 00:01
<p>Här kommer dom, tankarna man tänker och som är så svåra att delge. Björksund det ljuva Björksund, där vill vi alla vara. Tänk vilka möjligheter: Bröllop, jämna årskalas varvat med fritidsverksamheter. Ungdomsgård samt en och annan kväll med pub där vi i föreningen kan träffas och ha trevligt och kanske även lite underhållning till. Vilket succékoncept...</p><p>För oss umgängestörstande Kindabor något som verkligen saknas. Men vi Kindabor, ung som gammal, ställer oss frågan: Är detta verkligen genomförbart?</p><p>Javisst, vi som blivit Björksundsmedlemmar ser med glädje folk som jämkar och samsas och det blir faktiskt verklighet. Som stolt Kindabo ser jag att vi kan umgås och trivas, gamla som unga, med våra olika verksamheter.</p><p>En stor eloge till er som genomförde detta, ingen nämnd och ingen glömd.</p><p>Och man ser att grunderna till vår förening uppfylls: Att våra ungdomar och vi vuxna ska ha tillgång till detta ljuvliga ställe. Goda Tider...</p><p>Men plötsligt blåser nya vindar i föreningen. Vissa anser att vi inte kan ha ett 50-årskalas där. En pubkväll är ej heller möjlig och nej, inte ens ett härligt bröllop går an.</p><p>Vart tog viljan att driva en trevlig förening vägen? Ingen av oss vuxna medlemmar vill att bröllop och pubkväll ska knuffa undan någon ungdomsverksamhet.</p><p>Vi kan, och ska givetvis samsas om detta fina ställe och inte leta upp fel och problem som vi sedan konsekvent vägrar lösa. De verksamheter som inte anses kunna samsas är inte ens aktiva på samma veckodag.</p><p>Givetvis har alla nämnda verksamheter plats under detta tak och den som ifrågasätter detta är faktiskt den som får ta på sitt samvete att ungdomsverksamheten eventuellt måste flytta. Samarbete samt ge-och-ta-mentalitet är nog det som krävs här, För visst får vi alla plats...</p><p>Besviken Björksundsmedlem.</p>

Insändare: Några tankar om Föreningen Focus Björksund

17 april 2009 00:01
<p>Här i Corren har vi den senaste tiden läst om satsningar i Mjölby centrum och bildandet av föreningen "City i samverkan" för samarbete mellan köpmän, fastighetsägare och Mjölby kommun. Ambitionerna ska vara att utveckla och marknadsföra stadskärnan som den naturliga, kommersiella mötesplatsen i kommunen. Avsikten är att inkludera hela Mjölby centrum i arbetet, inte bara Mjölby köpcentrum med butikerna runt Jerikodalstorget utan också längs Kungsvägen och runt Stora Torget. Man vill bland annat satsa på en permanent scen i centrum (Jerikodalstorget?). Vad blir det då av centrum för övriga butiker? Det riktiga är givetvis att satsa resurserna på den befintliga scenen i Gästisparken, kanske göra en attraktiv permanent scen där. En scen i Gästisparken ligger i centrum för alla butiker, från Magasinsgatan till Smålandsvägen, från Kungsvägen till Burensköldsvägen. Gästisparken ligger ju i direkt anslutning till Jerikodalstorget så det borde inte vara några problem med att lägga program på 15 minuter med skivsignerande artister där. I Gästisparken finns sedan drygt tio år en fungerande och välbesökt konsertverksamhet. Boverket satsar (ÖC 2 april) 300000kronor för att göra stadens parker tryggare. Av dessa pengar ska en del pengar användas till att ge fräschare sittplatser vid den befintliga scenen i Gästisparken. Satsa i Gästisparken!</p><p>essbe</p>

Insändare: Scen i centrum

Scen i centrumScen i centrum
16 april 2009 20:46
<p>Tolvårsgrabbarna hade sina idoler. Ville bli som dem. Vara som dem. Nu satt de där och funderade över framtiden. Gjorde upp planer. Drog upp riktlinjer. Drömde.</p><p>Jag ska spela hockey i Ryssland och tjäna tio miljoner, sa den ene och spottade så att saliven skvätte ut ur munnen i en elegant båge. Så där som storebrorsan gjorde med snuset.</p><p>Ha, jag ska skriva kontrakt på elva år i NHL och tjäna 40 miljoner, sa en annan och sparkade till en liten gråröd sten så att den med kraft for in i ett cykelställ och metalliskt och lustigt klingade mot en parkerad cykel.</p><p>Jag ska tjäna mer än Zlatan och bygga ett hus för 25 miljoner mitt inne i Linköping nere vid Stångån och flytta ihop med henne där, sa en tredje och följde intresserad en förbipasserande tjej med blicken. </p><p>"Och jag ska baka sockerkaka som pappa", sa den fjärde med glittrande ögon.</p><p>Vilken av de där kommentarerna hade jag fällt? Om jag varit barn i dag, men av samma sort som när jag verkligen var barn? </p><p>Ingen. </p><p>Däremot hade jag säkert spottat, sparkat en sten, tittat på tjejen, och glittrat med ögonen. Drömmar om hockey i Ryssland eller NHL hade jag inte. Inte heller drömde jag om att bygga hus eller baka kaka. Däremot skulle jag bli fotbollsproffs. Drömmen handlade bara om att spela fotboll hela tiden. Att det i förlängningen gav pengar, tänkte jag aldrig. Men tänk att vara vuxen och få spela fotboll hela dan! </p><p>Precis som jag redan gjorde. </p><p>Visst är det härligt att fotbollen rullat igång?</p>

Tänk att få spelafotboll hela dan

16 april 2009 00:01
<p>Jag önskar att skolpersonalen kunde sluta fråga ut oss föräldrar om vad vi "Är", vad vi "Gör" och var vi arbetar - vid varje tillfälle vi träffar dem.</p><p>Svaren på de frågorna kan vara känsliga. Man kanske är arbetslös eller sjukskriven för en diagnos som man inte har lust att diskutera med kreti och pleti. Det kan också vara så att man har ett så kallat "lågstatusjobb". </p><p>I samtliga fall finns det anledning att vara orolig för att lärare och övrig personal ska stoppa in ens barn i ett fack och ge det mindre stöd, om de får veta. Det finns ju också något som heter "självuppfyllande profetior" - det vill säga att barn presterar sämre om lärarna förväntar sig mindre av dem.</p><p>Det har gått så långt, att jag nu har börjat undvika att gå på utvecklingssamtal, föräldramöten och möten med skolsyster och rektor - för att slippa dessa förhör.</p><p>Ska tillägga att det inte handlar om en "fin" privatskola - då skulle man kanske förvänta sig frågor om föräldrarnas yrken och status - utan om en vanlig, kommunal skola i Linköping. </p><p>Utfrågad</p>

Insändare: Jag vill inte bli förhörd i skolan

16 april 2009 00:01
<p>Percy Barnevik har förvandlats från geniförklarad industriman till idealist. Som ordförande i stiftelsen Hand in Hand gör han entreprenörer av indiska kvinnor. I det första distriktet är målet att sätta 100 000 personer i arbete och få 25 000 barn att gå i skolan. I hela Indien räknar han med att 1.3 miljoner kvinnor ska vara sysselsatta i flera hundratusen nya företag år 2010.</p><p>"Vi ska inte ge gåvor, vi ska ge självhjälp. De ska lära sig stå på egna ben", säger Barnevik i en intervju i tidningen Affärsvärlden.</p><p>700 miljoner indier lever på mindre än två dollar om dagen. Och Barnevik gör som kaptenen på ett sjunkande skepp låter kvinnor och barn gå i livbåtarna först. Det vill säga att fattiga familjers barn ska få gå i skolan medan mödrarna lär sig starta och driva företag. Intressant nog tänker han vidga sin affärsidé till Afghanistan och Sydafrika. Målet är 5 miljoner nya jobb på 5 år.</p><p>Dags att även coacha arbetslösa i Sverige till att tänka och agera som entreprenörer. Ju fler som lär sig vad entreprenörskap är desto fler kommer att skapa jobben själva. Arbetslinjen måste utvecklas ytterligare. Ingen bör ta för givet att någon annan alltid fixar försörjning och sysselsättning.</p><p>Claes Thulin</p>

Insändare: Affärsmässig jobbcoaching lönar sig

15 april 2009 00:01
<p>Christer Larsson "hårdbevakar" våra kommunpolitikers ageranden när det gäller Arenabolaget och särskilt Cloetta center. Det Larsson intresserar sig för är de årliga underskotten (50 milj./5 år), som inte är obetydliga och därför förtjänar en seriös behandling. En trio s-märkta oppositionspolitiker, med Lena Micko som första namn, svarar på kritiken med att berömma upplevelsearenans positiva påverkan på Linköpings näringsliv. Enbart Melodifestivalen ska ha dragit in cirka 5 miljoner. Fick då Larsson något svar på sin fråga om de kommunala underskotten? Inte med ett ord berör mina partivänner problematiken utan tror sig om att kunna komma undan kritiken med påståenden om "gynnsamma sidoeffekter".</p><p>En annan viktig kommunal fråga - med samma långtgående politikerlöften om så kallad självfinansiering - är exploateringen av Folkungavallen. När beslutet togs så gav en majoritet av våra politiker (FP röstade emot) skattebetalarna intrycket av att kommunen inte skulle behöva vara med och bidra till finansieringen av de planerade bostäderna och, inte minst viktigt, att förtätningen av området skulle begränsas. </p><p>Enligt kommunalrådet Bengt Olsson (FP), i Corren den 7 april, "så har de anläggningar som ska ersätta Folkungavallen sedan länge sprängt den ekonomiska kalkyl som låg till grund för fullmäktigebeslutet."</p><p>Om inte mina partivänner eller någon i den borgerliga alliansen vill svara på Christer Larssons angelägna kritik angående Arenabolagets löpande underskott, lär det nog bli svårt att få något svar på min fråga: Hur hanterar ni i fullmäktige den ekonomiska situation som har uppkommit kring Folkungavallen och Tinnerbäcksområdet ?</p><p>Klas Thorberg</p>

Insändare: Den politiska konsten att inte svara ?

Den politiska konsten att inte svara ?Den politiska konsten att inte svara ?
14 april 2009 08:50
<p>Om knappt två månader är det val till Europaparlamentet. Men två av tre svenskar vet inte om att valet äger rum. I alla fall om man ska tro den eurobarometerundersökning som gjordes av TNS Gallup i slutet av förra året.</p><p>Undersökningen gjordes inför 2009 - året då Sverige tar över EU-ordförandeklubban från Tjeckien och ska leda det europeiska samarbetet, bland annat mot ett nytt globalt klimatavtal. </p><p>Intresset för Europafrågor borde med andra ord vara stort. Men enligt eurobarometern kommer bara 41 procent av svenskarna att gå till valurnorna den 7 juni. Valdeltagandet kommer då i och för sig att öka något jämfört med Europavalet 2004, då bara 38 procent av svenskarna röstade.</p><p>Men även om 41 procent röstar hamnar det svenska valdeltagandet under Europagenomsnittet på 46 procent. Och jämfört med riksdagsvalen är skillnaden enorm: 2006 var valdeltagandet 82 procent, vilket i sin tur var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2002.</p><p>Förutom att 2009 är ett EU-år för Sveriges del finns det andra faktorer som borde tala för ett högt deltagande i Europavalet:</p><p>* För första gången sedan Sverige gick med i EU handlar det här valet inte bara om ja eller nej till unionen. Junilistan har inte blivit den succé bland väljarna som förutspåddes 2004 och har inte längre något inflytande på debatten. Miljöpartiet har släppt sitt tidigare krav på utträde ur unionen. Skeptikerna har helt enkelt inte en lika framträdande roll som i valrörelsen 2004, även om Socialdemokraternas lista toppas av en av de mer framträdande skeptikerna: Marita Ulvskog.</p><p>* Europavalet ligger den här gången i nära anslutning till ett riksdagsval som kan bli det mest spännande på länge eftersom det i nuläget är omöjligt att sia om utgången.</p><p>* Finanskrisen och den svenska kronans fall gör att stödet för en svensk anslutning till euron växer. </p><p>Ändå är intresset för EU svalt. Trots det kommande ordförandeskapet lyser Europafrågorna med sin frånvaro i svensk politisk debatt. Något som regeringen och de politiska partierna bär ansvaret för.</p><p>Som kommissionären Margot Wallström har påpekat genom åren måste det till ett politiskt ledarskap för att lyfta Europafrågorna. Något som vare sig tidigare regeringar eller den nuvarande har visat i tillräckligt stor utsträckning.</p><p>De politiska partierna verkar mest se årets valrörelse som ett test inför hösten 2010 och riksdagsvalet. Det som ska testas är förmågan att nå ut till väljarna på nätet, via sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och olika bloggar. Förebilden är Barack Obamas presidentvalskampanj, där många av aktiviteterna ägde rum på nätet.</p><p>Att partierna jobbar på att nå ut är bra. Politiker måste finnas där väljarna finns.</p><p>Men syftet med att nå ut måste ju vara att förmedla ett budskap - i det här fallet om var partierna står i viktiga Europafrågor eller hur de tycker att Sverige bör agera under ordförandeskapet - och inte bara försöka få det att framstå som att man hänger med i utvecklingen. </p>

Ledare: Ledarskap efterlyses

Ledarskap efterlysesLedarskap efterlyses
Sida 2 av 29
Sida 2 av 29