I dagarna pågår konferensen Bredband och samhälle i Linköping. Bredband är en samhällskritisk infrastruktur som många tar för given, på samma sätt som elnät och vägar. Men risken är stor att många områden blir utan. Om hela Sverige ska kunna få tillgång till riktigt bredband måste alla aktörer få konkurrera på lika villkor. Det gäller även Sveriges stadsnät.
Två av regeringens mål på IT-området är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och att nio av tio hushåll ska ha tillgång till en snabb uppkoppling år 2020. Att målen nås är centralt för såväl tillväxt och företagande i hela landet som för möjligheten att kunna använda de tjänster som växer fram inom allt från utbildning till vård och trygghet.
För att detta ska vara möjligt krävs att bredbandsnäten byggs ut med fiberteknik. Och för att det ska lyckas krävs att konkurrensen fungerar på alla nivåer. Ett enkelt sätt att bidra till detta är att ta bort ett hinder för en grupp aktörer som har stor betydelse för lokal bredbandsutbyggnad och tillväxt, konsumenternas valfrihet och utbudet av tjänster nämligen Sveriges stadsnät.
I dag finns kommunägda bredbandsnät i två tredjedelar av Sveriges kommuner. Dessa stadsnät står för närmare hälften av Sveriges fibernät och finns även i områden som varken är lönsamma för de traditionella aktörerna eller täcks av statens glesbygdssatsningar. Detta är möjligt tack vare lägre avkastningskrav och uppdrag att agera i samhällets intresse. Och det som erbjuds i stadsnäten är öppna nät, marknadsplatser där slutkonsumenterna kan välja mellan många olika aktörer och tjänster på ett konkurrensneutralt sätt.
Stadsnäten spelar en viktig roll på bredbandsmarknaden, men hotas i dag av att villkoren inte är lika för alla aktörer. Stadsnäten får bland annat inte verka utanför den egna kommungränsen, vilket ger en stor konkurrensnackdel gentemot marknadens dominant Telia. Anledningen är att stadsnäten anses snedvrida konkurrensen, men i själva verket är det precis tvärtom. Eftersom stadsnäten är öppna ökar konkurrensen, genom att fler aktörer kan erbjuda sina tjänster.
Bredband är en samhällskritisk infrastruktur som blir allt viktigare. Om marknaden kunde lösa utbyggnaden vore det bra, men de traditionella aktörerna bygger bara där det är lönsamt. Därför bör stadsnäten i likhet med de kommunala elbolagen få konkurrera på lika villkor, så att alla Sveriges konsumenter kan få tillgång till riktigt bredband och valfrihet i öppna nät.
MIKAEL EK, VD SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGEN
JÖRGEN SVÄRDH, VD UTSIKT BREDBAND