Sida 2 av 29 - Vara

Debatt: Öppna stadsnät ger riktigt bredband

Debatt: Olika syn på arbetsmodeller i landstinget

Debatt: Kulturarvslyftet - en del av arbetslinjen

Debatt: Bekämpa barnfattigdomen

Debatt: Reformera föräldraförsäkringen utan förbud

Birgitta Ohlsson: Skippa Durban II

Insändare: Skolmat för 40 kr per dag

Insändare: Unga killar har också ont i själen

Ledare: Att rädda en industri

20 april 2009 03:00

Vikten av Piratebay-domen är överdriven, anser vi piratpartister i Östergötland. Men varför säger vi fildelarkramande pirater så? En fällande dom mot TPB får faktiskt som logisk konsekvens att internet till stor del förklaras olagligt.Det är bra att saken lyfts i rättegång men den faktiska domen har tillskrivits för stor betydelse - den är juridiskt intressant, men säger inget om hur saker borde vara. Nu kan det vara värt att säga ett par ord om god demokratisk ordning. Vi får ofta frågan om hur man så starkt kan motsätta sig en lag som stiftats i god demokratisk ordning, såsom IPRED eller FRA-lagen.Vi anser att dessa lagar går strikt emot demokratisk ordning, eftersom (1) regeringspartierna innan riksdagsvalet motsatte sig de lagar de nu infört, (2) motståndare i riksdagen under partipiskan tvingats följa regeringens linje, och (3) de utgör grova inskränkningar i rättssäkerheten och rätten till ett privatliv.I EU behandlas nu ACTA och Telekompaketet. I ACTA föreslås det att digitala lagringsmedia ska kunna gås igenom av tulltjänstemän när du reser mellan länder. ACTA hade vi inte känt till alls, om det inte varit för att läckta dokument nådde ut på sajten Wikileaks - våra makthavare försökte nämligen hemlighålla ACTA-förhandlingarna.Telekompaketet behandlar hur personer ska kunna stängas av från nätet utan rättslig prövning och kan innebära att internet blir som kabel-tv - du måste betala för tillgång till delar av internet. Man undrar vilket "kanalpaket" Wikileaks kommer att ingå i? I Australien bötfälls du för att ens länka till Wikileaks från din hemsida, sedan censurlagar trätt i kraft där.Piratpartiet anser inte att "det är ok med stöld" eller att kreatörer inte ska kunna leva på sina alster. Tvärtom. Men som vi ser det ska staten överhuvud taget inte lägga sig i vår kommunikation, om inte skälig misstanke om brott finns. Däremot ligger det i allas intresse att alla verktyg som finns för att granska makthavarna försvaras - verktyg som fri kommunikation och ett fritt internet. Eller vill vi ha det som i Kina eller andra länder som ägnar sig åt att övervaka och censurera kommunikation?Var uppmärksam på den här utvecklingen, och var uppmärksam på vad de etablerade partierna och medierna säger och inte säger angående de här frågorna, och kräv svar. Lita inte på oss, utan kontrollera det vi hävdar - medan du fortfarande kan.Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Se till att din röst räknas.Björn NilssonRobert LagerKommunledare MotalaSammy NordströmKommunledare NorrköpingOla LeiflerKommunledare LinköpingGabriel SjölundValkretsledare Östergötland

Debatt: Värna den fria kommunikationen

Anders Mellbourn: Pragmatism som enda vägens politik

17 april 2009 19:00

Vad ska man tro på, tro på, tro på?Förra lördagen skrev Ulrik Svedin och jag om religionens stora logiska gåta, teodicéproblemet.Vi har fått flera mejl från läsare under veckan.Alla ni som lever kvar i villfarelsen att religionen är död, ni får tänka om. Tvärtom, menar religionsfilosofen Peder Thalén i SvD (Under strecket 9/4) är det ateismen som är på väg ut och gränsen mellan tro och icke-tro på väg att suddas ut. En stenhård polarisering hör till 1950 och -60-talen, menar han. Då skulle man ta ställning, för eller emot. Basta.Men tillbaka till teodicéproblemet och läsarbreven.Eva Jonsson i Linköping skriver att hon är glad för den ärliga frågan men "lite stött över att kristenheten inte kan besvara din fråga utan svarar på det du inte frågat om".Vad intressant, så läste inte jag. Eva såg att de fyra tillfrågade (Britt Bäckvall Andersson, Misha Jaksic, Martin Lönnebo och Anette Fredriksson) undviker att svara. Jag såg att de alla vänder och vrider på frågan, men att de lärt sig att inte fastna i teodicéproblemet. Eva har skrivit ett långt, intressant inlägg som finns att läsa på corren.se/kultur.Olov Fahlander i Linköping påpekar att de fyra tillhör den kristna traditionen, men att österländska religioner har en annan syn på begreppet ondska: "Ondskan har en mycket viktig och gudomlig funktion i våra liv, nämligen att leda oss bort från det tillstånd av djuriskhet, där vi nu befinner oss."Susanne Appelgren mejlar att för henne var det "en lättnad att ramla över esoteriken".*Var förresten på påskdagsgudstjänst i Åre gamla kyrka. Och vem predikar om inte Linköpings förra domprost Anders Eckerdal?När han berättade om Sörensens altartavla i Linköpings domkyrka (med anledning av de SVT-sända påskgudstjänsterna) fick han vår lilla hop av vilsegångna turister och trogna jämtar att sitta käpprätt i medeltidsbänkarna:En kvinna i Linköping hade tyngd av sorger till sist bestämt sig för att ta sitt liv. På väg ner till järnvägen passerar hon domkyrkan. Samma morgon hade vaktmästaren haft svårt att sova. Han gick extra tidigt till jobbet, tyckte att kyrkan var kvav och öppnade alla portar ut mot parken.Det var då hon kikade in och såg Sörensens Jesusgestalt med utbredda armar.Som ni förstår räddade altartavlan hennes liv, hon fick ny energi och bestämde sig för att leva.Historien är för bra för att vara sann.Men Anders Eckerdal bedyrar att det är precis vad den är. Helt sann. Tolka den får man göra själv.*Förresten, var inte Anders Eckerdal glad att gå i pension och slippa chefsansvaret då för fyra år sen?Men sen han och hustru Marie flyttat tillbaka till Jämtland har han vickat som kyrkoherde både i Östersund och nu Åre.Där stannar han maj ut. Men sen ska han bli pensionär på riktigt och måla lagårn. Påstår han.Läs hela Eva Jonssons, Olov Fahlanders och Susanne Appelgrens inlägg om teodicéproblemet på corren.se/kultur. Där kan du också själv vara med och diskutera. Frågan är: Om Gud är god och allsmäktig, hur kan det då finnas lidande och ondska i världen?

Teodicéproblemet engagerar ännu

Insändare: Några tankar om Föreningen Focus Björksund

Insändare: Scen i centrum

Tänk att få spelafotboll hela dan

Insändare: Jag vill inte bli förhörd i skolan

Insändare: Affärsmässig jobbcoaching lönar sig

Insändare: Den politiska konsten att inte svara ?

14 april 2009 08:50

Om knappt två månader är det val till Europaparlamentet. Men två av tre svenskar vet inte om att valet äger rum. I alla fall om man ska tro den eurobarometerundersökning som gjordes av TNS Gallup i slutet av förra året.Undersökningen gjordes inför 2009 - året då Sverige tar över EU-ordförandeklubban från Tjeckien och ska leda det europeiska samarbetet, bland annat mot ett nytt globalt klimatavtal. Intresset för Europafrågor borde med andra ord vara stort. Men enligt eurobarometern kommer bara 41 procent av svenskarna att gå till valurnorna den 7 juni. Valdeltagandet kommer då i och för sig att öka något jämfört med Europavalet 2004, då bara 38 procent av svenskarna röstade.Men även om 41 procent röstar hamnar det svenska valdeltagandet under Europagenomsnittet på 46 procent. Och jämfört med riksdagsvalen är skillnaden enorm: 2006 var valdeltagandet 82 procent, vilket i sin tur var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2002.Förutom att 2009 är ett EU-år för Sveriges del finns det andra faktorer som borde tala för ett högt deltagande i Europavalet:* För första gången sedan Sverige gick med i EU handlar det här valet inte bara om ja eller nej till unionen. Junilistan har inte blivit den succé bland väljarna som förutspåddes 2004 och har inte längre något inflytande på debatten. Miljöpartiet har släppt sitt tidigare krav på utträde ur unionen. Skeptikerna har helt enkelt inte en lika framträdande roll som i valrörelsen 2004, även om Socialdemokraternas lista toppas av en av de mer framträdande skeptikerna: Marita Ulvskog.* Europavalet ligger den här gången i nära anslutning till ett riksdagsval som kan bli det mest spännande på länge eftersom det i nuläget är omöjligt att sia om utgången.* Finanskrisen och den svenska kronans fall gör att stödet för en svensk anslutning till euron växer. Ändå är intresset för EU svalt. Trots det kommande ordförandeskapet lyser Europafrågorna med sin frånvaro i svensk politisk debatt. Något som regeringen och de politiska partierna bär ansvaret för.Som kommissionären Margot Wallström har påpekat genom åren måste det till ett politiskt ledarskap för att lyfta Europafrågorna. Något som vare sig tidigare regeringar eller den nuvarande har visat i tillräckligt stor utsträckning.De politiska partierna verkar mest se årets valrörelse som ett test inför hösten 2010 och riksdagsvalet. Det som ska testas är förmågan att nå ut till väljarna på nätet, via sociala medier som Facebook, Youtube, Twitter och olika bloggar. Förebilden är Barack Obamas presidentvalskampanj, där många av aktiviteterna ägde rum på nätet.Att partierna jobbar på att nå ut är bra. Politiker måste finnas där väljarna finns.Men syftet med att nå ut måste ju vara att förmedla ett budskap - i det här fallet om var partierna står i viktiga Europafrågor eller hur de tycker att Sverige bör agera under ordförandeskapet - och inte bara försöka få det att framstå som att man hänger med i utvecklingen.

Ledare: Ledarskap efterlyses

Martin Lönnebo:Man ska syssla med något viktigare

Sida 2 av 29