Lilly, 12, bodde på Folåsa i fem månader, nästan hela tiden på en egen låst avdelning.
Hon använder ord som ”oklarat” och minusblock”. För en utomstående kan det låta obegripligt. Men för barn som bor på Sis-hemmet Folåsa är det begrepp som används varje dag. Det handlar om ett poängsystem som till stor del styr de placerade tjejernas vardag på ungdomshemmet. Tanken är att det ska hjälpa unga att skapa struktur och rutiner och belöna önskvärda beteenden.
Men både Corren och Ivo får uppgifter från flickor som bor på Folåsa att det används på ett bestraffande sätt. Flera berättar att personal hotar med konsekvenser.
– Man kunde få oklarat för minsta lilla. Det finns ingen struktur i det. Det känns mer som att bli bestraffad, säger Lilly.
Poängsystemet
Oklarat och minusblock innebär att personal inte varit nöjda med hur tjejerna beter sig. Då får de inga poäng. Det innebär att flickorna går miste om sådant som är viktigt för dem. För många av ungdomarna är poängen en biljett till att få komma utanför de låsta dörrarna några timmar. Det kan även handla om att få extra promenadtid, åka på bio eller till varuhus.
De får poäng om de går upp i tid på morgonen, äter frukost, går till skolan och liknande. Det är saker som vanliga tonåringar kan klara lätt, men för Lilly som har autism och sömnproblem blev det svårt.
Lilly flyttade till Folåsa i september förra året. Skälen till placeringen var stor frånvaro i skolan, rymningar från tidigare placeringar och socialtjänsten ansåg att hon hade ett "socialt nedbrytande beteende". Som barn var hon med om svåra saker som gett ångest, PTSD, sömnproblem och ibland blir hon utåtagerande. Det har gjort det extra svårt att bo på Sis med stränga regler och att följa poängsystemet som Folåsa använder. Att hon inte gått upp i tid på morgonen har inneburit många oklarade moment.
Födelsedagen
Hon minns särskilt ett tillfälle när poängsystemet resulterade i ett hårt straff. Det var i slutet på december när både jul, skolavslutning och födelsedag närmade sig. Hon hade haft vård i enskildhet, vie, i princip hela tiden och bodde ensam på en låst avdelning med begränsad tid ihop med de andra ungdomarna. Hon kände sig både ensam och isolerad och hade heller inte fått använda internet på två månader.
Lilly fick fira både födelsedag och jul utan sin familj.
Lillys mamma planerade att besöka Lilly och ville få besked från Folåsa när skolterminen var slut. Hon har 40 mil att åka och skulle boka tågbiljett. När hon väl fick besked var tågbiljetterna slutsålda. Hon fick därför komma nästan en vecka innan Lillys födelsedag.
– Jag blev jätteledsen, jag grät och var jättedeprimerad och mådde piss. Jag skulle inte ens få träffa min familj eller mamma på min födelsedag. Men när min födelsedag kom ville jag åka ut på restaurang och äta lite och göra min dag i alla fall lite bättre.
Men när hon fick sina betyg rasade tillvaron. Hon hade F i de flesta ämnen och de andra fick hon E i.
Lilly blev besviken och ville gå undan, men då fick det hårda konsekvenser för henne, berättar hon.
Lillys mamma berättar att hon märkt tidigt under Lillys skolgång att hon är en perfektionist med skolarbetet.
– Jag vet att detta kan vara ganska vanligt för personer med autism. Så de resultaten drabbade henne hårt.
Lilly berättar att hon bad personalen om att få gå tillbaka till klassrummet.
– Jag såg det där och ville bara gråta. Men de sade att jag skulle få oklarat moment om jag gjorde det.
Och så blev det. Någon födelsedag utanför institutionen blev det inte. I videon ovan berättar Lilly mer om händelsen och hur hon tror poängsystemet påverkar ungdomar.
Lillys mamma tycker personalen borde förstå att barnen kan bli ledsna och besvikna utan att straffa dem för det. "Barnen är trasiga och personalen borde visa empati, medkänsla och omtanke", säger hon.
Corren har kontakt med 23 tjejer som nyligen bott eller bor på Folåsa som berättar att poängsystemet ger personalen makt och möjlighet att bestraffa.
– Om man råkar säga något fult ord, eller prata på något annat språk, då kan man få oklarat och inga poäng, säger en tjej. Då får man inte gå ut på 24 timmar. Man får inte spela spel, gå till gymmet, poolen eller göra något.
En annan tjej berättar att hon kan förstå tanken med systemet, att det ska bli en belöning för ett bra beteende, men tycker att det används på fel sätt.
– Du kan få minusblock för ingenting, säger hon. Du kan gå till personal och säga att du inte vill prata eller inte gå in till mitt rum, då får du minusblock direkt. Och de här minusblocken fylls på hela tiden och till slut kan du aldrig gå ut eftersom de lägger ett minusblock för minsta lilla.
Tidigare anställd
Vi får även kontakt med Jennifer Schill, 33, som jobbat som vikarie på Folåsa. Hon berättar att det kunde ta tre veckor för tjejerna att tjäna ihop poäng till en utresa på en timma eller längre beroende på hur mycket poäng de hade.
Hon minns särskilt en händelse där en tjej blev av med alla sina poäng.
Sis ungdomshem Folåsa
– Vi hade varit iväg och badat vid poolen med en annan tjej och de blev lite osams. När vi skulle gå tillbaka var hon ledsen och började springa. Jag sprang i kapp henne och hon kastade sig i min famn och storgrät. Hon var jätteledsen och ville hem till sin farmor. Sedan mådde hon ännu sämre och sade att det skulle dröja ytterligare tre veckor innan hon fick lämna institutionen. Jag pratade med personalen och ville inte säga som det var, jag visste ju vad som skulle hända.
Jennifer försökte få kollegorna att göra ett undantag och inte ta bort alla poäng. Men det gjorde de ändå.
– Jag sade att hon behövde resan för sitt välmående, men hon tappade alla sina poäng. Det är väldigt svartvitt och man ser inte till ungdomens bästa.
I ett beslut från 2023 reagerar Ivo:s inspektörer på att poängsystemet ständigt återkommer i klagomål som berör ungdomshemmet Folåsa.
Corren har tagit del av flera klagomål som skickats eller ringts in via barn- och ungdomslinjen på Inspektionen för vård och omsorg under hösten 2023. En person skriver att hon är orolig över sitt barnbarn:
”På Folåsa bestraffas man, blir oklar, om man gör eller säger sådant som tonåringar brukar göra och säga. Man blir oklar och får inte gå promenad eller följa med till Mc Donalds”, skriver personen.
Poängsystemet har även diskuterats på de ungdomsråd som Folåsas ledning har med jämna mellanrum med tjejerna. I protokoll framgår att en del barn tycker systemet är bra för att det ger tydliga förväntningar. Flera barn är mindre nöjda.
”I skolan kan de märka att viss personal, lärare och behandlingspersonal har ett maktmissbruk genom att de ger ungdomar oklarade moment väldigt snabbt.”
Poängsystemet skapar även konflikter och orättvisor, står det i några protokoll.
Barnen som drabbas
"Barn med adhd och autism far särskilt illa i belöningssystem, säger Bo Hejlskov Elvén.
En som är kritisk mot poängsystemet är Bo Hejlskov Elvén, som tidigare handlett personal inom Sis och föreläser om lågaffektivt bemötande. En majoritet av barnen, 81 procent, har någon typ av neuropsykiatrisk diagnos, vilket gör att många har svårt att klara målen som finns i den typen av poängsystem.
– Det blir ett system som bygger på att barnen måste undantrycka sina funktionsnedsättningar. Alla belöningssystem, nästan alla, är generella system som är gjorda utifrån att vi har en förinställd förståelse för vad barn i den åldern kan. Och då lägger vi ribban utifrån det. Det är alltid barn med funktionsnedsättning som råkar illa ut i de systemen.
Folåsas använding av poängsystem har tidigare fått upprepad kritik av Ivo.
Sis förklaring
Folåsas poängsystem (positivt beteendestöd, PBS) har varit i fokus och fått kritik i flera utredningar på Inspektionen för vård och omsorg. Efter ett Ivo-beslut år 2021 fick Folåsa ett föreläggande för att man inte kunde garantera säkerheten för de placerade flickorna. Då tog Sis-hemmet hjälp av huvudkontoret för att se över poängsystemet.
Den som var på plats är Malin Bergman, metodutvecklare av poängsystemet på huvudkontoret för Statens institutionsstyrelse.
– Det ska inte vara ett sätt att bestraffa eller påpeka vad ungdomarna inte klarar av. Om det blir så är det inte bra så klart. Men tyvärr så händer det saker i våra verksamheter som inte är perfekta.
Det blir svårt att bygga relation om du samtidigt ska säga att de inte gjort rätt och därför inte får sin belöning
Bo Hejlskov Elvén
Psykolog och tidigare Sis-handledare
Trots att Folåsa fått stöd från Sis centralt så fortsätter klagomålen att komma. I ett beslut från februari 2023, där Ivo riktar ny kritik, listas även en rad vittnesmål från barn som uppger att poängsystemet används mer som bestraffningar än belöningar. Där nämns även att barn inte får göra några aktiviteter eller ha Ipad på 24 timmar. Det är en uppgift även Corren får.
Det de beskriver gör Malin Bergman förvånad.
– Jag känner inte till att det ska finnas någon 24-timmarsregel. Så är det inte tänkt att det ska fungera.
Ledningen på Folåsa har uppgett för Corren att det är riskbedömningar som avgör om barn får inställda aktiviteter. Men flickor vi pratar med ger en annan version och flera uppger att personal hotar att de exempelvis inte får gå promenader om de inte gör som de blir tillsagda.
Poängsystemet ska inte påverka grundläggande rättigheter som att gå ut varje dag - men det är just sådana konsekvenser som flickor på Folåsa vittnar om för Corren och Ivo.
Men poängsystemet får inte inkräkta på barnens grundläggande rättigheter utifrån barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Barn på Sis har exempelvis rätt att varje dag delta i aktiviteter, röra på sig och vara utomhus. Ändå är det just sådant som personal hotar med att ställa in, berättar flera flickor för Corren.
I Sis riktlinjer står att en psykolog – eller person med liknande högskoleutbildning – ska ansvara för hur poängsystemet används. För övrigt är det inte särskilt strikt reglerat. Därför kan det se olika ut mellan Sis-hemmen, enligt Malin Bergman.
Finns det inte en risk att poängsystemet missbrukas om personal inte har rätt kompetens att jobba med det?
– Så kan det ju bli, men jag tänker att om man börjar missbruka sin makt, då är det ju det som är problemet. Inte att det råkar finnas ett system som man kan missbruka.
Är det här ett lämpligt system med tanke på att många barn har diagnoser som gör det svårt att ha struktur?
– Man ska inte ha massa krav som barn inte klarar att utföra. Alla vi runt omkring, framför allt avdelningspersonal, måste ha som utgångspunkt att vi vill att de ska lyckas och få så många poäng som möjligt. Man måste individualisera de krav man ställer eller det de ska träna på.
Lilly hade svårt att leva upp till de krav som systemet ställer på ungdomarna för att få poäng.
Otillräcklig forskning
Än så länge finns inte tillräcklig forskning som visar om den här typen av poängsystem är någon hjälp för barnen, enligt Socialstyrelsen.
Bo Hejlskov Elvén tror att ett sådant system möjligtvis kan fungera på kort sikt.
– Men på lång sikt blir det negativa effekter. Det gjordes en stor metastudie för 20 år sedan som tittade på det. Det blir svårt att bygga relation om du samtidigt ska säga att de inte gjort rätt och därför inte får sin belöning. I det ögonblicket är det inte längre ett belöningssystem utan ett straffsystem.
Poängsystemet visar på ytterligare en svårighet, menar han. Sis behandlingsmetoder bygger på forskning där personer som medverkat i studierna har deltagit frivilligt. Så gott som alla placerade ungdomar på Sis-hemmen har hamnat där genom tvångsvård.
Bo Hejlskov Elvén berättar mer om det i Correnpodden. Lyssna kan du göra här.
Hur framgångsrikt poängsystemet är har inte Sis något svar på då man inte gör någon sådan samlad utvärdering.
Både vittnesmålen från flickorna som Corren har kontakt med och uppgifterna från Ivo visar att personal på Folåsa använder poängsystemet på olika sätt. En del av de anställda berättar för Ivo att man inte ens ska använda ordet "oklarat".
"I dag mår jag bra, men oroar mig för mina vänner som är kvar på Folåsa", säger Lilly.
För Lillys del har poängsystemet bara medfört ett sämre mående. Hon tycker det blir motsägelsefullt att kalla det belöning när personalen samtidigt kan hota med att inte få en belöning.
– Då blir det ju ett straff.
Hennes mamma berättar att Sis-hemmet mer hanterat hennes dotter som ett ouppfostrat barn än ett barn som behöver specialiserad vård inom barn- och ungdomspsykiatrin.
– Tack och lov är Lilly nu i en bra placering, med mycket stöd och äntligen får hon den vård hon behöver.
Lilly bor nu i ett familjehem på en ort i Östergötland där hon trivs bra. Skolan fungerar bra med anpassat schema och hon har fått nya vänner.
– Jag har en familjehemsmamma som är jättesnäll, hon bryr sig verkligen.
Det här är en del i Correns granskning Det låsta flickhemmet. Här finns en sammanfattning av alla delar av granskningen.
Sis-vården får kritik
Statens instititutionsstyrelse har fått hård kritik i flera rapporter de senaste tre åren, bland annat för att barn utsätts för våld. Bristerna kopplas till att personal saknar rätt kompetens.
Barnrättsbyråns rapport (april 2024) visar att våld och övergrepp mot barn fortsatte öka under 2023 trots omfattande insatser från Sis och regering. Avskiljningarna ökar vid lägre personaltäthet, när personalen inte har rätt kompetens och utbildning samt när andelen flickor ökar.
Riskrevisionens rapport (maj 2024) visar bland annat att vården brister och att det är stora skillnader mellan Sis-hemmen och ibland även mellan avdelningar. På de boenden som har störst brister syns konstant personalbrist, olämpliga vårdmiljöer och dåligt utbildad – ibland "olämplig" – personal.
Dessutom har Sis fått kritik i flera beslut från från JO (2022), Inspektionen för vård och omsorg (2023) och Statskontoret (2022).
