"Min dotter fick inte välja vilka program som helst på gymnasiet och nu måste hon gå om ett helt år", säger Nicklas Leek.
När Mollie, 18, började i årskurs sex fick hon diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Sex år senare fick hon veta att kommunens psykolog hade satt fel diagnos. Mollie är en av de omtalade sex elever som blev felplacerade i grundsärskolan (numera anpassad grundskola) i Mjölby.
Corren avslöjade detta första gången i augusti 2022. Det blev snabbt en riksnyhet och fick reaktioner på regeringsnivå när dåvarande skolministern var på besök på Vifolkaskolan i Mantorp: "Det är en stor tragik", sade Lina Axelsson Kihlblom då, när Corren träffade henne på plats.
Nu är det maj 2024 och nyhetsrapporteringen har tystnat. Skolinspektionen har avslutat sin granskning av Mjölby kommun. Inspektionen vård och omsorg har kritiserat den psykolog som gjorde de bristfälliga utredningarna. Även kommunen har fått kritik, även om den inte var formell i Ivos utredning. Psykologen var inte färdigutbildad och Ivo ansåg att kommunen hade gett dåliga förutsättningar för psykologen för att göra utredningarna.
Hos familjen Leek gör sig misstagen extra påminda när avslutningstider närmar sig. Niklas Leek, pappa till Mollie, är påtagligt berörd:
– Hon kunde ha tagit studenten med sina kompisar nu. Och fått studentplakat och studentmössa. Hon hade kunnat börja jobba, skaffa lägenhet och körkort. I stället måste hon gå ett fjärde år på gymnasiet. Jag har fortfarande inte fått någon vettig förklaring hur det kunde gå så fel. De har bara sagt att det har brustit i rutinerna.
Mollie rycker lite på axlarna när jag frågar hur allting har påverkat henne. Vi träffas på Dackeskolan en eftermiddag när hon slutat för dagen. Där går hon restaurang- och livsmedelsprogrammet som vanligtvis är en treårig utbildning.
– Jag har ju fått läsa in ämnen och det har varit svårt, säger hon.
Mollie Leek, 18, hade helst velat fortsätta i första klassen hon gick i på gymnasiet.
Mollie hade avslutat sitt första år på det som då kallades gymnasiesärskola (i dag anpassad gymnasieskola) när hon fick veta att kommunen satt fel diagnos på henne.
Nu skulle hon plötsligt klara betygskriterierna i vanlig grundskola. Och för att göra det måste hon gå om ett år.
– Det var inte någon rolig känsla. Jag hade min favoritlärare på "anpassad". Det var som en chock, typ, säger hon.
Förutom att det varit svårt att komma ikapp med skolarbetet har det också blivit jobbigt på ett socialt sätt, berättar hon.
– Jag har inte kommit in i nya klassen riktigt och saknar mina gamla kompisar.
Nicklas poängterar att kommunens fel inneburit att Mollie fått byta klass onödigt många gånger.
Det var när en av eleverna på grundsärskolan gjorde ett nytt test som misstagen upptäcktes. Det fick skolledningen att se över alla de bedömningar som den aktuella psykologen gjort. Eleverna erbjöds därför att testas på nytt, däribland Mollie. Sex elever hade fel diagnos.
Nicklas Leek, pappa till Mollie, vill ha ersättning från kommunen efter deras misstag.
Nicklas Leek tycker att lärarna borde reagerat tidigare på Mollies placering i grundsärskolan och syftar på Mollies kunskapsnivå.
Mollie förklarar:
– Jag hade gått i vanlig grundskola först och då hade jag lite svårt. Men när jag kom till "sär" så var det antingen för enkelt eller jättesvårt.
– Man litar ju på dem, tillägger Nicklas.
Han har vänt sig till Mjölby kommun för att få en ekonomisk kompensation för kommunens misstag.
Mollie missar ett år i arbetslivet vilket gör att han blir försörjningsskyldig ett år. Det blir kännbart i familjeekonomin.
– Jag har inte fått några svar, jag har hållit på ett år nu. De sade först att jag skulle ta det med deras försäkringsbolag, men det är inte jag som gjort fel. Det är rimligt att de ska betala, säger han och fortsätter:
– Min dotter har inte kunnat välja vad som helst på gymnasiet, sedan blev hon utkastad och måste nu gå ett år till. Hon kommer gå ut gymnasiet när hon blir 20 år.
Christer Lordh, utbildningschef, Mjölby, säger att kommunen tittar på ersättningsfrågan.
Christer Lordh, utbildningschef i Mjölby kommun, berättar att kommunens försäkringsbolag utreder ersättningsfrågan.
– Det är en skadereglering utifrån att kommunen har en ansvarsförsäkring och den processen pågår.
Han säger att de haft samtal med familjerna och att man lagt fokus på att hjälpa eleverna att läsa ikapp samt på att förbättra rutinerna.
Men Nicklas Leek håller inte med.
– Vi har aldrig fått något riktigt svar på hur det kunde bli så fel.
Corren har även varit i kontakt med fler drabbade familjer, men de har avböjt till intervjuer.