Nyheten om de sex barn i Mjölby som fick fel diagnos och felaktigt gick i grundsärskola i sex år, som vi tidigare har berättat om, har blivit en riksnyhet. Den har nått även skolministern Lina Axelsson Kihlblom som besökte Mantorp häromdagen.
– Absolut. Det är en stor tragik. Det är därför som vi har en lagstiftning som kräver att fyra olika bedömningar ska göras av fyra olika professioner.
Det är skollagen som reglerar hur mottagandet i särskolan – som från och med nästa år kommer att heta anpassad skola – ska gå till. Dessutom har Skolverket tagit fram riktlinjer om utredningarnas innehåll. Riktlinjerna har tagits fram efter att Skolverket sett en ökad inskrivning i särskolan samt att kommunerna skiljer sig åt i utredningsprocesserna. Som grund för att placera en elev i särskolan ska det göras en medicinsk, social, pedagogisk respektive psykologisk utredning.
– Det här involverar väldigt stora områden och professioner och då är det viktigt att det här sker i en samordnad process, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Det måste också göras ett systematiskt kvalitetsarbete, berättar hon.
– Det handlar om ett ständigt ifrågasättande och inom särskolan är just frågan om barnet är rätt placerad en jättestor del. När Skolinspektionen gör inspektionen ställer de just frågan hur man jobbar med det här.
Skolministern vill inte uttala sig om det enskilda fallet men poängterar att alla professioner som är inblandade i ett barns utredning behöver bolla sitt arbete med andra inom sin profession. På så vis kan man kvalitetssäkra varandras arbete.
– Sedan är det svårt för mig att bedöma hur ofta man behöver förnya en bedömning. Men det som är viktigt är att vi har kunnig, utbildad personal inom särskolan som kan slå larm. Den här problematiken har vi framför allt sett för några år sedan, då man har städat upp väldigt mycket, och det är alltid tråkigt att höra att det fortfarande förekommer.
Vad har du för allmän bild av särskolan som skolform?
– Jag tycker väldigt mycket om särskolan. Vi har bytt namn på den, höjt kraven på dem som ska jobba där och vi gör stora insatser på att höja kvalité i grundsärskola och gymnasiesärskolan. Sedan är jag väldigt stolt mamma till en dotter som går i särskolan.
Några föräldrar är oroliga nu när barnen skrivs in i vanliga grundskolan, en del önskar få ha kvar dem i särskolan, vilken hjälp ska man ge de familjerna?
– Det är inte svart eller vitt, det finns möjlighet till integrering åt båda håll. Det ska göras med försiktighet men är ändå en möjlighet. Men särskolan ska aldrig vara en stämpel eller återvändsgränd. Särskolans uppdrag är att maximera personens lärande. Man kan vara superbegåvad på ett område men ha utmaningar på ett annat och då är det viktigt att det finns möjlighet att läsa vissa saker på vanlig grundskola och andra på särskola.
Diagnoser är också starkt kopplat till resurser och det finns barn i "gråzonen" som har särskilda behov, hur ska de få stöd?
– Vi har tillsatt en utredning nu för vi är medvetna om att sedan 2011 så har vi pumpat in sju miljarder kronor och det jobbar 38 000 fler i svensk grundskola. Ändå är det 14 procent av eleverna som inte kommer in på gymnasiet som riskerar att slås ut. Man ska inte förlora sin chans att få börja gymnasieutbildning eller skaffa sig ett yrke bara för att det tog längre tid att lära sig vissa saker.