Gruppledarna i Mjölby Curt Karlsson (L), Cecilia Burenby (S), Lars-Åke Pettersson (M), Franco Sincic (V), Birgitta Gunnarsson (C), Runar Öhman (SD), Bengt-Olof Idmyr (KD) och Kristina Post (MP).
Redan i opposition för fyra år sedan hade Liberalerna skolan som huvudfråga. När de trädde in i majoriteten ihop med S+C+KD+MP efter valet 2018 fick de med sig de övriga i extra satsningar på mer pengar till elevhälsa och ökning av personal i förskolan, och tvålärarsystem i lågstadiet.
– Vi menar att om barnen inte lär sig läsa och räkna där så kan de inte tillgodogöra sig undervisningen högre upp, menar Curt Karlsson (L) och vill också få upp närvaron bland eleverna och att fler ska välja Mjölbys gymnasieskolor.
Socialdemokraternas Cecilia Burenby ville också prata om barns behov.
– Allt vi kan göra runt våra barn kommer att löna sig i långa loppet. Vi inför öppna förskolor och nätbaserad kuratorstjänst på kvällar och helger, säger hon.
Mjölby har inga friskolor, men Lars-Åke Pettersson (M) öppnar för den möjligheten om det skulle finnas intresse. Men främst ville han prata om privata aktörer inom äldreomsorgen, både för att bygga nya äldreboenden och för att sedan driva dem.
Den 11 september är det val. Vilka som ska sitta i Mjölbys fullmäktige bestäms av väljarna.
– Så länge vi har koll på kvalitén för brukarna och arbetsmiljön för de anställda är det inget problem med vinstuttag, säger han och menar att vinsten ofta härrör från att man kan ha en mindre administration än kommunala aktörer.
Han tycker att det ska finnas särskilda skäl för att hålla fast vid kommunalt monopol.
Vänstern i Mjölby med Franco Sincic i spetsen har en rakt motsatt uppfattning. Det är det allmännas uppgift att bedriva välfärd, inte att bedriva köpcentrum, menar han men erkänner att V var med och beslutade om de första exemplen på privat omsorg i kommunen.
– Det är vår uppgift att verka för socioekonomisk utjämning, säger han och vill även ha billigare kollektivtrafik.
Centern betonar landsbygdspolitiken, och de frågorna berör många områden: Åkrar som inte ska bebyggas, kollektivtrafik som ska räddas från att tas bort, byskolor som ska utvecklas i stället för att riskera nedläggning.
– Sveriges överlevnad finns på landsbygden, säger Birgitta Gunnarsson (C) och tror att fokus på närodlat även appellerar på storstädernas folk.
Hon vill ha en hub för mindre odlare som gemensamt kan klara livsmedelsleveranser när kommunen upphandlar skol- och äldremat.
Resultatet i kommunalvalet 2018 i Mjölby ledde till att majoriteten utökades från fyra till fem partier: S+C+MP+KD+L, där det var Liberalerna som anslöt.
För Sverigedemokraterna är trygghet en bärande fråga. Runar Öhman (SD) hänvisar till medborgarenkäten som gjorts bland Mjölbyborna och där trygghet är den viktigaste frågan.
– Droger föder massor av annat elände. Vi ser att trenden med antal anmälda våldsbrott, våld i nära relationer och otrygghet i skolan ökar, säger han.
Övervakingskameror, fler vuxna på stan, mer samarbete mellan socialtjänsten och polisen, är saker SD lyfter.
Bengt-Olof Idmyr blir ny gruppledare för KD i Mjölby. Han pratar också om trygghet, men fokuserar på social trygghet.
– Vi vill satsa mer på äldreboende. Många vill flytta till ett boende, men i och med att vårdbehovet styr rätten till boende så nekas de, säger han och vill att även känslan av otrygghet ska vara ett kriterium för att få plats i ett vårdboende.
Långsiktighet och hållbarhet – det är Miljöpartiets valfrågor. Det gäller även kommunalt.
– Vi talar om tre solidariteter: jorden, barnen som är vår framtid och världens alla människor, säger Kristina Post (MP).
Hon menar att miljöarbete måste börja där vi bor. Att handla fairtrade-varor eller att bygga en cykelväg är lokala frågor som får globala effekter. Trots att MP är ett litet parti i Mjölby tycker hon att de har inflytande och blir lyssnade på.