Åsa Wennergren (L) ifrågasätter det politiska styrets trygghetsarbete och menar att mer insatser måste till. I en interpellation riktar hon flera frågor till ansvariga kommunalråd.
Åsa Wennergren (L) ställer sig kritisk till hur kommunen hanterat de anmälningar om otrygghet som medborgare rapporterat in till Trygghetskartan – en tjänst som Corren för några veckor sen kunde visa haft vissa brister när det kommer till uppföljning.
Granskningen – och i synnerhet situationen i Ljungsbro med stök kring ungdomar med A-traktorer – har sen dess väckt stort engagemang.
Vid kommunfullmäktiges senaste sammanträde lämnade Åsa Wennergren (L) in en interpellation till styret med flera frågor om hur styret har hanterat trygghetsfrågorna med utgångspunkt i vår granskning.
– Trygghetskartan är från början en bra idé, men när anmälningarna inte följs upp gentemot medborgarna med varken dialog eller åtgärder...det är ju verkligen ett underbetyg för S+M-styret med tanke på deras höga svansföring i trygghetsfrågorna, säger Åsa Wennergren (L).
– Som medborgare har man uppfattat att man ska få återkoppling när man rapporterar in och då blir ju det här en falsk trygghet. Det som är problematiskt med det är ju att förtroendet är helt förbrukat. Som medborgare måste man kunna lita på kommunen.
I frågorna som riktar sig till ansvariga kommunalråd undrar hon hur styret kommer att agera för att Trygghetskartan ska kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt och hur de ska verka för ökad trygghet på orter som Linghem och Vikingstad – som likt Ljungsbro haft problem med ordningsstörning och skadegörelse. Kommer man i framtiden använda sig av ordningsvakter när incidenter sker? Och hur ska styret återuppbygga förtroendet i trygghetsfrågor hos Linköpingsborna efter detta?
När kommunstyrelsen samlades senast diskuterades tryggheten i Linköping på nytt. Linköpingslistan föreslog i ett nämndinitiativ att anslå 20 miljoner kronor till ökade trygghetsskapande insatser genom ökad bemanning i stadsdelarna i form av fler ordningsvakter. Bland stadsdelarna Berga, Ryd och Skäggetorp – som ofta nämns – lades också Ljungsbro till.
"Ordningsvakter är absolut inga poliser, men det kan vara ett bra komplement", sa Cecilia Helber (LL).
Initiativet avslogs med hänvisning till att "det innebär ett långtgående övertagande av polisens ansvar för upprätthållande av den allmänna ordningen". Kommunala ordningsvakter ska inte överta polisens arbete, förklarade Niklas Borg (M).
Varken Linköpingslistan eller Liberalerna är nöjda med svaret.
– Trygghetsråd i all ära, men nu krävs det trygghetsskapande åtgärder och satsningar från styret. De behöver visa att man tar otrygghet på allvar istället för att inte göra någon som helst extra satsning på den otrygghet som finns i vissa områden, säger Åsa Wennergren.
Niklas Borg vill inte föregå interpellationen som kommer att behandlas på nästa möte med kommunfullmäktige.
– Men jag kan säga att jag delar inte hennes uppfattning. Jag kan konstatera att det går snabbt – för tio månader sen hade Åsa en del av det politiska ansvaret för trygghetsfrågor tillsammans med mig, men man har en annan roll i opposition. Sen M och S började styra tillsammans så har intresset för att debattera trygghetsfrågor från oppositionen varit ganska svalt, så jag tycker det är bra vi får igång de här diskussionerna på allvar igen.
Nyligen har också den nu nedlagda föreningen Trygga Ljungsbro skickat ett öppet brev till Linköpings kommun där de än en gång ber om trygghetsinsatser för Vreta kloster kommundel. De lyfter oro för att många av de problem som tidigare drabbat mer utsatta områden i kommunen nu även finns i Ljungsbro.
"Vi beklagar att vi inte fått det stöd vi behövt för att kunna fortsätta på samma sätt", skriver ansvariga för föreningen. Brevet avslutas med: "Gör inte om samma misstag som redan gjorts i andra delar av Linköping".
Vi har tidigare berättat om att polis, kommun och andra samverkanspartners mött ungdomar i Ljungsbro för att samla in deras synpunkter kring situationen och problematiken kring A-traktorer där. Efter det mötet har flera boende i närheten av ungdomarnas samlingsplats under sommaren vid Hemköp undrat varför de, ungdomarnas föräldrar eller andra aktörer i samhället inte var inbjudna till samtalet.
16 ungdomar deltog i mötet med representanter från Linköpings kommun och polisen den 27 september. Då framkom att ungdomarna ville ha en egen plats där de kan umgås utan att störa boende i närheten.
En av de grannar som reagerat, Erika Hall, ställer sig frågande till att ingen vänt sig till dem efter Correns granskning.
– Det har inte varit något kontaktförsök från polis eller kommun gentemot oss boende. Ingen har varit intresserad av att möta upp oss i detta. Vi som larmat mest intensivt får vänta på något som kanske aldrig kommer i form av långsiktiga åtgärder, säger hon.
Tre veckor efter att grannarna frontat frågan och bett om respons via media genom att uppmärksamma ansvariga på de 120 anmälningar som gjorts, sökte hon själv kontakt med polisen.
– Efter mina egna ansträngningar har vi nu kontakt och kommunpolisen välkomnar ett samarbete framåt, säger Erika Hall.
"Linköping har en helt annat förmåga att arbeta både trygghetsskapande och brottsförebyggande idag än för bara 5-6 år sen. Sen har vi ju en samhällsutveckling som ställer högre krav på oss också och då kan det vara svårt att räcka till", säger Niklas Borg (M).
Niklas Borg tycker det var rätt att Linköpings kommun inte avvecklade Trygghetskartan trots att man såg att tjänsten var i behov av utveckling.
– Vi hade före er granskning konstaterat att vi vill utveckla Trygghetskartan då en svaghet i den är, jämfört med andra verktyg vi använder oss av för att få en lägesbild av tryggheten i kommunen, att det är ganska få rapporter som kommer in. Men kommunen kanske borde ha varit tydligare i sin kommunikation kring vad man ska ha för förväntningar på rapporteringen till kartan, säger han.
Hur ser du att trygghetsfokus bör fördelas geografiskt framöver?
– Bara för att det skjuts eller sprängs i en del av staden så får man inte nonchalera upplevd otrygghet på annat håll – även om det inte är av lika akut karaktär. Det finns en anledning till att vi jobbar med veckovisa lägesbilder där vi försöker hämta in information från hela kommunen och utifrån det prioritera resurser där de behövs som bäst.
I den mån som turerna kring Trygghetskartan har påverkat förtroendet för kommunens arbete, hur ska ni vinna tillbaka det igen?
– Om det är så att det upplevs otydligt vilka förväntningar man kan ha på inrapporteringen så ska det rättas till. Vi kommer också att genom praktiskt handling visa att vi tar tag i de problem som upplevs. Dialogen med ungdomarna i Ljungsbro är också ett sätt i det här – det viktigaste arbetet är det vi gör tillsammans med polis och samverkan i stort.
Här samlas de ledande politikerna Niklas Borg (M) och Kristina Edlund (S) med kommunpolisen Elin Claesson och lokalpolisområdeschefen Ann-Christine Rehnström i samband med att medborgarlöftena för Linköpings skrivs under i maj.