Det är många i Ljungsbro som reagerat mot "stöket" på orten de senaste månaderna, men få vågar fronta frågan offentligt. Viktor Hägerstrand för sin familjs och grannarnas talan.
Musiken dånar över grannskapet. Klockan är 23.15 och flera barn i området kan inte sova.
Det är i slutet av juni och ungdomarna samlas på parkeringen nästan varje kväll. Trots att Viktor Hägerstrand försökt så många gånger tidigare utan respons, går han fram till de unga männen vid bilarna för att markera igen. Mobilkameran rullar. En kille springer fram och ställer sig framför registreringsskylten så att filmen inte ska kunna användas som bevis för något emot dem.
– Ta den, ta den! uppmanar en kompis och killen rycker skylten från bilen med ett klick, kastar den till kompisen som springer därifrån.
Det är snart midnatt den 6 juli. Det är snarare regel än undantag att ungdomarna väsnas utanför familjens hem. Men Viktor och hans grannar har efter en rad incidenter och arga mothugg börjat ge upp om en förändring.
– Såja! Fuck you! skriker en kille när han sparkar mot en gatlykta så att den svartnar med ett brak. Samme kille går fram till ännu en lykta och skakar den kraftigt. Även den svartnar. Kompisarna tjoar.
Grannarnas tålamod har prövats extra hårt det senaste året, men problemen ska framför allt ha eskalerat sen i våras.
– Situationen är att vi har ett gäng A-traktorungdomar och unga bilister som spelar hög musik, saboterar, väsnas och skräpar ner. Vi hör precis allt de säger och det är som att de står precis bredvid mig inomhus och spelar, säger Viktor.
Ungdomarna har flera samlingsplatser i Ljungsbro när det vankas fest, men Hemköpsparkeringen är den här sommaren det stora tillhållet – ofta långt in på nätterna. Viktor och hans grannar har gång på gång vänt sig till polisen för hjälp. När läget känts akut, har de ringt 112. Bara i sommar har det blivit omkring 20 gånger.
Kvällen när lyktorna vandaliserades, var det flertalet Ljungsbrobor som larmade polisen om oroligheterna och en patrull skickades ut. Viktor berättade för polisen att han hade fångat allt på film.
– Men de gjorde ingenting, för en lampa hade tänts igen. De pratade bara med ungdomarna, men ingen blev avvisad från platsen. Där tappade vi förtroendet för polisen totalt, säger Viktor.
Precis före intervjun har trafikpoliserna stoppat en ung man i en A-traktor i Ljungsbro utan bälte. Bälteskrav i A-traktor började gälla dagen innan.
Efteråt hör grannarna ungdomarna prata om att de kan göra vad de vill, för polisen gör ändå ingenting.
– Det räcker med en eller två såna här gånger, sen tappar ungdomarna respekten för polisen.
Vid ett tillfälle sökte Viktor själv upp en förälder till en av ungdomarna för att be en annan vuxen om hjälp.
– Dagen efter hörde föräldern av sig och sa att det var "ett jävla skitbeteende" av mig och att han skulle komma hem till mig...
Viktor uppfattade samtalet som hotfullt.
Trafikpolisen Joakim Stenman har tillbringat många arbetspass i Ljungsbro under sommaren. Han beskriver läget som "katastrof" utifrån ungdomar som samlas och för oväsen, skräpar ner, stör och sladdar.
En tid senare fick han kontakt med trafikpolisen Joakim Stenman som passerade i Ljungsbro. Han uppmanade de boende att filma ungdomarna så att de kunde bötfällas. Filmer skickades och några fick en bot för förargelseväckande beteende eller ofredande.
– Då eskalerade det ännu mer, för då blev de ju sura på oss för att vi satte dit dem, säger Viktor.
Sen dess upplever han att situationen bara har blivit värre.
– Det är rena trakasserier. Man hör dem starta musiken en bit från husen och sen stänger de av när de kört förbi. Oftast spelas det musik i en halv minut och sen stängs den av så vi inte ska hinna ut och filma. Efter fem minuter spelas det igen. En kväll gick två av dem in på tomten, lutade sig mot våra bilar och tog bilder.
En plats i Ljungsbro sticker ut markant när det kommer till anmälningar av otrygga platser i Linköpings kommun: parkeringen utanför Hemköp. Vi räknar till drygt 100 markörer. Samtliga berör folksamling, olovlig körning, hög musik och vandalisering.
En av grannarna fick höra talas om Trygghetskartan och uppmanades av en kontakt på kommunen att använda den. En kväll är de några som tillsammans går in på hemsidan och läser om att alla synpunkter om otrygghet i kommunen är viktiga för trygghetsarbetet.
– Det blev ett sätt för oss att få statistik på allt som händer, för syns det inte så finns det inte, säger Viktor.
På Trygghetskartan avtecknar sig grannarnas rop på hjälp. Ett myller av nålar fyller Hemköpsparkeringen på kort tid. Av omkring 500 anmälningar från hela Linköpings kommun under närmare två år, återfinns drygt 100 just här.
Det är Linköpings kommuns säkerhetsenhet som ansvarar för den interaktiva tjänsten. Tanken med satsningen, som landsattes 2021, är att samla synpunkter om otrygghet från "vanligt folk" och målet är att nå yngre medborgare. Kartan ska vara en enkel väg till rätt kontakter på kommunen som samverkar med bland annat polis och fastighetsägare för att hitta rätt trygghetsskapande åtgärder.
– Men anmälningarna verkar fastna, nån borde ju veta om de här problemen. Jag anar att det är ett svart hål, att de inte tas på allvar – vi kan ju inte se att det händer nåt, säger Viktor.
***
Bensinstationen och butiken Preem i Ljungsbro har en gedigen övervakning runt fastigheten. Ändå är det svårt att lagföra personer som orsakar skadegörelse, inbrott eller ordningsstörning.
På skärmarna inne på Preems kontor visas ett rutmönster av olika kameravinklar. Några dagar tidigare har bensinstationen haft inbrott. Någon krossade en ruta, tog sig in och stal en Red bull. Men det är långt ifrån första gången som ägaren Fredrik Landl Andersson lämnat övervakningsfilm till polisen. Oftast är det svårt att knyta personer till brott och efter en tid med flertalet händelser börjar han känna sig uppgiven.
– Det är ett jävla stök med de här ungdomarna och jag får inget gehör, polisen kommer inte när jag ringer. Det här har pågått sen jag tog över 2021 och det blir bara värre och värre.
Kan du beskriva hur det kan se ut?
– De kommer in 15 pers och slår sig ner, de röker inomhus och är ibland onyktra. I vintras satte sig några inuti luft-och vattenskåpet och spräckte glasdörren. Det röks på plattan utanför trots att det är livsfarligt, de förstör kameror och har fest med hög musik på parkeringen när mina anställda gått hem. Och ringer man föräldrarna så är man en stor idiot, de tar inget ansvar.
Fredrik Landl Andersson känner sig ensam i den situation som uppstått. Sällan skickas polis när han larmar om hjälp. Han har funderat på att aktivera väktare, men det blir snabbt en kostnadsfråga.
Vi har pratat med flera personer i Ljungsbro, som inte vågar framträda offentligt. Rädsla för att själva bli utsatta på något sätt eller att situationen ska förvärras uppges som skäl.
Båda matbutikerna i Ljungsbro har i perioder dragits med problemen. På Hemköps parkering har p-skivor införts för att begränsa fordon att uppehålla sig på kundparkeringen. ICA Näras butikschef Leif Johansson säger att han oftast försöker prata med ungdomarna om de stör, men med varierad framgång.
– Vi har försökt att inte bli arga och skälla på dem, men ibland ställer de sig mitt framför ingången och spelar. Polisen kommer ibland, ibland inte... men jag tycker det varit lite bättre på sistone, säger Leif Johansson.
Förekomsten av ungdomar med A-traktor har ökat det senaste året, enligt ICA i Ljungsbros ägare Leif Johansson. Hans strategi när det blir stökigt är att prata med ungdomarna.
"De flesta som bor här är trötta på det. Det hade varit en annan sak om man skött sig, men nu är det ingen som vill komma när de är här. De är ju portade av mig, men de kommer när jag inte jobbar", säger Fredrik Landl Andersson som driver Preem i Ljungsbro.
Fredrik Landl Anderssons konfrontationer med ungdomarna och kontakter med föräldrar och polis känns lönlösa. Den tid han lägger på att själv gå igenom övervakningsbilder efter olika incidenter och kontakta berörda är tid han som företagare egentligen inte har.
– Men man hör ju bara att polisen saknar resurser. Jag har funderat på att anlita vaktbolag, men det kostar pengar. Jag känner mig helt ensam i det här, säger han.
Vet du vad Trygghetskartan är för nåt?
– Nej, vad är det?
***
Polisen Joakim Stenman är frustrerad efter den gångna sommaren. Många av arbetspassen har tillbringats i Ljungsbro och han beskriver läget som värre än på länge. Som trafikpolis är ordningsstörning inte det största fokuset, men han har känt sig tvungen att hjälpa de boende som störs av ungdomarna.
– Det har varit katastrof i sommar, säger han och fortsätter:
– Jag har delat min lägesbild inom polisen. De har varit väldigt ovetande om vad som pågått i Ljungsbro under sommaren. Det finns de som trott att det här är något nytt. Det handlar inte bara om ungdomar nu i sommar som spelar musik eller kör trimmat, det handlar om beteende – ett jättestort samhällsproblem som ingen riktigt tar tag i. Det är inte bara polisens och kommunens problem att lösa utan allas ansvar, föräldrars också.
Joakim Stenman är osäker på hur det är tänkt att Trygghetskartan ska fungera. Bland hans kollegor har den aldrig kommit på tal.
Har du fått någon signal via Trygghetskartan om att det skulle finnas platser i Ljungsbro som upplevs särskilt otrygga?
– Jag vet knappt vad Trygghetskartan är för något. Det är total tystnad från kommunen, skulle jag säga. Jag larmade före min semester om att kommunen måste sätta in väktare, de boende har haft en helvetessommar utan sömn.
På Hemköps parkering har man infört p-skivor - delvis för att komma tillrätta med långtidsparkerare, och delvis för att kontrollera att personer som inte handlar uppehåller sig på parkeringen.
När anmälningarna till Trygghetskartan inte fick någon synlig respons började Viktors och grannarnas förtroende för kommun och polis att svikta. Viktor tror att mer utsatta områden i Linköping prioriteras framför till exempel Ljungsbro, vilket han också kan ha viss förståelse för – men det kan inte innebära att andra områden försummas, menar han.
– Trygghetskartan känns som ett löfte för att visa att man gör nåt, men vi ser ju inte att det kommer tillbaka nånting. Det är ett lätt sätt för kommunen att säga att man bara ska anmäla.
***
Anders Fernemark är säkerhetschef på Linköpings kommun och hans enhet tog över ansvaret för karttjänsten från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen den 1 april. Han hävdar att synpunkterna som kommer in visst tas om hand, men att man haft svårigheter att följa upp informationen på ett bra sätt.
– Vi tyckte ändå att det var dumt att avveckla den, så vi sa att "vi låter den ligga i träda" för att vi ändå ser ett behov av att använda den för inrapportering på sikt. Så idag finns den, men vi har inte kopplat ihop den i vårt befintliga säkerhetsarbete.
Hur länge har tjänsten varit pausad internt?
– Så här har det varit sen i våras. Den finns – och den används kanske, men inte så flitigt.
Anders Fernemark tycker att Linköpingsborna ska fortsätta att anmäla otrygga platser, då rapporterna breddar kommunens lägesbild över Linköping. Samtidigt löser inte Trygghetskartan alla samhällsproblem direkt, menar han.
– Det kan vara enkelt att rapportera in en samling ungdomar, men vad beror problemen på? Vi gör det vi kan tillsammans med andra aktörer för ett bättre Linköping, sen finns det ju alltid svårigheter när det kommer till prioritering sett till resurser och ekonomi.
Anders Fernemark är säkerhetschef på Linköpings kommun och ansvarig för verktyget Trygghetskartan, där medborgare uppmanas lämna synpunkter om upplevda otrygga platser.
En halvtimme efter intervjun ringer Anders Fernemark tillbaka och meddelar ivrigt:
– Jag fick veta här att vi precis har påbörjat en platssamverkan i Ljungsbro, med anledning av en problembild. Än så länge är det polisen som är inkopplad, men fler kontakter ska tas. Vi kommer inte lösa det här på en sekund, men det är ju en konkret åtgärd, säger han.
Varför först nu, flera menar att situationen inte är ny?
– Vi förstår att boende är frustrerade, men sånt här tar tid. Det gäller att genomföra arbetet på ett bra och systematiskt sätt.
Viktor Hägerstrand och polisen Joakim Stenman har haft mycket kontakt sen i våras.