Kristallens väg till Linköping

De senaste åren har stora mängder av drogen kristall stoppats på väg till Linköping. Ändå är tillgången enorm.
Med hjälp av smuggeldomar har vi spårat postgången till utlandet och kartlagt kristallens väg till Linköpingsborna.

På den första bilden ser man att polis/tull har märkt innehållet, som ska likna kristall, i en försändelse till en Linköpingsbo med flourescerande färg. Prickarna på mannens hand visar eftert att han har hanterat godset.
Bilderna är från polisens förundersökning.

På den första bilden ser man att polis/tull har märkt innehållet, som ska likna kristall, i en försändelse till en Linköpingsbo med flourescerande färg. Prickarna på mannens hand visar eftert att han har hanterat godset. Bilderna är från polisens förundersökning.

Foto: Polisen

Linköping2023-06-08 05:00

Det pratas om kristall som aldrig förr i Linköping. 2021 varnade Tullverket för en explosionsartad utveckling i Östra Götaland. Då såg man tydligt att Linköping och Norrköping stack ut när det kom till stora beställningar via nätet av den syntetiska drogen 3-CMC och dess kemiska varianter, så kallad kristall.

– Det var uppenbart att det skulle säljas vidare med tanke på den stora omfattningen av beställningarna. Beslagen har varit så stora att det omöjligt kunnat säljas enbart i Linköping, säger Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket.

Även polisen har för oss tidigare bekräftat bilden av väletablerade distributionsled av kristall i Östergötland. Björn Borg, gruppchef för områdespolisen i Motala, menar att polisen har en ganska god bild av hur narkotikan distribueras lokalt genom underrättelsearbete och erfarenheter från olika ärenden man arbetat med.

När det kommer till kristall, handlar det om en eller flera stora aktörer i Östergötland?

– Jag tror det finns mer än en stor aktör, allt går inte in under en person utan det rör sig om flera stora och etablerade distributörer.

Är distributionen av just kristall nätverksbaserad?

– Ja, det är ju ingen hemlighet att narkotikan är en inkomst för den organiserade brottsligheten. Där går det mesta in under på det ena eller det andra sättet till slut, säger Björn Borg.

Det senaste året har effekterna av den stora spridningen visat sig på riktigt. Larmen från föräldrar, skolor och beroendemottagningen Mini-Maria har avlöst varandra. För den som söker några gram kristall finns det tillgängligt via sociala medier på några minuter, vilket vi tidigare har visat i vår granskning av knarket i Linköping. Drogen skapar snabbt ett starkt beroende och langarnas affärer blomstrar.

Men hur hamnar drogen som fångat så många i östgötarnas händer?

Vi har tagit del av de domar som gäller grov narkotikasmuggling och försök till grov narkotikasmuggling de senaste fem åren i Linköpings tingsrätt. Totalt handlar det om 18 domar som tillsammans skapar en tydlig bild av de brott och gärningspersoner som på olika sätt smugglat narkotika till mestadels Linköping, Motala, Mjölby och Skänninge.

Det visar sig att en majoritet av smuggeldomarna, hela 13 stycken, handlar om just kristall. I domarna går att läsa att narkotikan beställts och smugglats in i landet på ett likartat sätt via försändelser som hämtats ut av privatpersoner.

Bland de 18 domar där narkotika skickats till vårt område har nästintill samtliga försändelser en avsändare stationerad i Nederländerna. Därifrån skickas narkotikan med personpost i väl inslagna paket via Danmark över Öresundsbron till Sverige.

Bilden bekräftas också av Tullverket. Den beskrivna resvägen är i särklass den vanligaste rutten då en majoritet av Europas syntetiska droger framställs i länder som Nederländerna, Belgien och Frankrike.

En del av de olagliga försändelserna upptäcks av utländska myndigheter längs vägen eller av tullen i Malmö, men långt ifrån alla. Mörkertalet är stort, men hur stort är svårt att svara på.

Det är ett högt spel om stora summor pengar, där mottagaren tar stora risker för chansen att erövra tusentals och ibland miljontals kronor på en lokal narkotikamarknad. En risk som många är villiga att ta för några års fängelsestraff.

undefined
På den första bilden ser man att polis/tull har märkt innehållet, som ska likna kristall, i en försändelse till en Linköpingsbo med flourescerande färg. Prickarna på mannens hand visar eftert att han har hanterat godset. Bilderna är från polisens förundersökning.

I så gott som samtliga domar som vi har granskat, har Tullverket och Polismyndigheten använt sig av den beprövade metoden att byta ut narkotikan mot något som ska efterlikna substansen. Det kan till exempel vara vetemjöl, vitt socker, farin eller sand. Paketen packas om så att den ser ut som originalförsändelsen och behandlas med en osynlig märkning – som vid hantering lämnar spår på mottagarens fingrar.

Det scenariot blev en 21-årings fall som stod som mottagare till ett paket som innehöll 1 000 gram kristall år 2020. Polisen bevakade utlämningsstället i Ekholmen för att se vem som hämtade ut försändelsen som då inte längre innehöll narkotika. När mannen upptäckte den civila polisbilen kastade han ifrån sig paketet och började springa samtidigt som en polisman rusade ut från bilen och övermannade honom. Mannen själv hävdade senare att han inte hade något med paketet att göra, men färgen på fingrarna visade något annat. Åklagaren kunde också visa på gängkriminella kontakter, men själv menade den misstänkte att han lämnat tidigare kriminalitet då han bildat familj. Mannen dömdes för flera narkotikabrott till sammanlagt 4 år och 8 månader.

undefined
En man hämtade ut ett paket i Linköping, som tidigare innehållit narkotika, och möttes av en civil polisbil utanför utlämningsstället. Ut från bilen rusade en polis och mannen med paketet började springa. Mannen, som senare dömdes för narkotikasmuggling, kunde gripas efter några meter.

Inte sällan försöker mottagare av narkotika att undgå ansvar genom att säga att man inte vetat om vad som funnits i ett paket man tagit emot. Det blir särskilt tydligt när vi granskar domarna.

Någon har väntat på en ny bankdosa, en annan på bredbandstelefoni, kosttillskott eller viagra. Att man uppgett en annan adress än sin egen kan till exempel förklaras med att paketet varit en överraskningspresent till frun.

En av de dömda kvinnorna, som ertappats med att hämta ut ett paket i Ljungsbro, som innehöll vetemjöl istället för kristall, påstår att hon blivit utnyttjad av någon som beställt narkotikan i hennes namn. Det är ett vanligt försvar hos smugglare att de under hot tvingats låna ut sin adress eller legitimation för att betala tillbaka en skuld.

Tingsrätten bedömer dock ofta, tillsammans med insamlad bevisning, att det är sannolikt att den som tar emot ett paket av det här slaget också är den som har beställt varorna.

En 22-årig man, som stått som mottagare på ett paket som innehöll 1 000 gram kristall, säger att han blivit lite fundersam när han såg att en person från Nederländerna stått som avsändare. Men eftersom han var trött och hade feber så hade han inte orken att lämna tillbaka paketet.

När polisen slog till mot hans lägenhet i Tannefors kastade han ut paketet genom fönstret. I förhör ges förklaringen att han trodde det var den rätta ägaren till försändelsen som plötsligt bröt sig in, inte polisen. Mannen dömdes till fängelse i tre år.

Majoriteten av de som dömts för grova smuggelbrott i Linköping de senaste åren är män i 20-30-årsåldern som tidigare har dömts för narkotikabrott. Tullverkets varning under våren, att allt fler barn används för smuggling, är svår att kartlägga. Minderåriga åtalas sällan utan tas istället om hand av sociala myndigheter.

undefined
Det här paketet innehöll från början 500 gram kristall, men polisen bytte ut innehållet mot en liknande substans för att inte väcka misstankar hos mottagaren. Den som skulle få paketet i Linköping kunde följa sin leverans digitalt precis som vanligt, men strax efter att det hämtats ut i Ekholmen, slog polisen till och grep mannen.

Både Tullverket och Polismyndigheten vittnar om ett stort mörkertal när det kommer till smugglingen till Sverige.

De fordon som på egen hand tar sig in i Sverige är svårare att kontrollera än narkotikan som kommer via postgången, då fordonskontrollerna kräver mer resurser. Ett paket har också en mottagare, medan det är svårare att utföra en kontrollerad leverans med slutdestination när narkotikan hittas i ett fordon.

– Vår begränsning sitter i att vi inte kan bemanna alla aktuella platser hela tiden. Det är drygt 500 som jobbar med smuggling i hela landet och Sverige är stort. Så fort narkotikan missas vid gränsen och kommer in i landet så sprids den blixtsnabbt.

Martin Petersson är märkbart bekymrad. Tulltjänstemännen borde vara långt många fler, anser han. Som tidigare avdelningschef har han otaliga gånger försökt ingjuta hopp i en frustrerad personalstyrka.

– Jag har liknat oss vid en kortlek. Vi har bara 52 kort att använda och det vi kan göra då är att använda dem på bästa sätt, säger han.

undefined
"Jag har liknat oss vid en kortlek. Vi har bara 52 kort att använda och det vi kan göra då är att använda dem på bästa sätt", säger Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket.

De senaste veckorna har Tullverkets och polisens metod att byta ut innehåll i försändelser hamnat i ett nytt ljus.

En dom i Högsta domstolen gällande vapenbrott i Södertälje har slagit fast att polisen måste kunna bevisa att de åtalade tänkt använda ett vapen som skickats innan polisen bytt ut det mot en replika. Domen innebar att två män i Göteborg som anklagades för smuggelbrott inte heller kunde dömas för det då en last med narkotika bytts ut enligt den inarbetade arbetsmetoden.

Fram tills nyligen har åklagare förespråkat att myndigheterna ska byta ut olagligt innehåll i paket, men nu kan spelplanen komma att ändras.

HD-domen har mött stark kritik från polis och åklagare.

– Här ändras förutsättningarna för att kunna genomföra en bevisprovokation och det är verkligen inte ett gynnsamt läge för brottsbekämpning. Just nu håller Tullverket på och utröna hur vi ska arbeta vidare. Det är en stor risk för oss att skicka vidare riktig narkotika, vi vill ju inte riskera att den på något sätt når gatan, säger Martin Petersson.

Regeringen har tillsatt en så kallad snabbutredning som ska bringa klarhet i situationen och ge signaler till Tullverket och Polismyndigheten hur deras arbete ska fortsätta.

Dömda i Linköping

Antal domar gällande narkotikasmuggling i Linköpings tingsrätt:

2018 – 3 st (varav en grov narkotikasmuggling)

2019 – 8 st (varav fyra grova)

2020 – 20 st (varav 7 grova)

2021 – 12 st (varav 5 grova)

2022 – 3 st (varav 1 grov)

2023 – 0 st (jan-maj)

Bland 18 domar gällande grov narkotikasmuggling 2018-2022 återfinns 17 dömda män och fyra dömda kvinnor mellan 21 och 42 år. De är inte sällan dömda för andra narkotikabrott.

13 av 18 domar gäller smuggling av kristall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!