Inger Nilsson har i många år jobbat för privata vårdgivare. Hon har också jobbat med att lägga scheman. Mer skulle kunna göras för att planera arbetstid till personalens fördel, menar hon.
Efter två grava fall av vårdmissar på Åleryd gjordes en översyn av hela verksamheten under hösten 2022. I december berättade vi om genomlysningen och om anställda som vittnade om personalbrist och stress.
När vi nu återvänder till Åleryd ett halvår senare har Leanlink infört en ny chefsstruktur. Det börjar ge positiva avtryck, anser både arbetsgivaren, facket Kommunal och anställda på boendet.
Annars har inte mycket hänt. Det vittnar anställda och anhöriga på Linköpings största vårdboende om.
– Det tillsätts inte vikarier på vissa pass då någon är sjuk, då får vi jobba kort om folk. Ibland får vi själva beordra in ordinarie personal, säger två av medarbetarna på Åleryd, Inger Nilsson och Lena Palm.
Samma uppfattning har Kommunals sektionsordförande Therese Waller:
– Det finns inte tillräckligt med bemanning. Medlemmar känner oro inför sommaren. De har svårt att få semester, och då särskilt när det rör kortare ledighet.
I december 2022 publicerade vi på Corren flera artiklar om situationen på Åleryd, kommunens största vårdboende med 14 avdelningar. Personal och anhöriga berättade om en pressad situation med vikariebrist, många anställda med svaga kunskaper i svenska, stress för fast anställd personal att vårda de äldre och samtidigt handleda oerfarna kollegor och bemöta anhöriga.
Lena Palm och Inger Nilsson, med lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen, beskrev läget som ”sämre än någonsin”.
– Vi är vid vägs ände. Vi hinner inte vårda, vi får låta de gamla ramla, berättade Lena och Inger.
Situationen på Åleryd var så allvarlig att det kommunala vårdbolaget Leanlink startade en genomlysning av vårdboendet. Framför allt två incidenter hade lett till kritik från kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterskor.
Åleryds vårdboende är kommunens största med 14 avdelningar, bland annat korttidsboende och demensvård.
Corren kan nu berätta att det ena rörde sig om en patient som ramlat flera gånger på kort tid men fallen rapporterades inte av omvårdnadspersonal till sjuksköterska. En morgon var patienten blodig efter fall under natten, som inte heller dokumenterats. Under dagen åkte patienten hem men försämrades och tvingades akut söka sjukhusvård. Då konstaterades en utbredd hjärninfarkt och lunginflammation. En kort tid senare dog patienten.
Det andra fallet rörde en patient med buksmärtor som akut måste föras till sjukhus med vad som bedömdes som kraftig förstoppning. Tarmen var brusten och en stomi måste göras. På Åleryd fanns ingen dokumentation om patientens toalettbesök på flera dagar och ingen notering om eventuella läkemedel.
Stor omsättning på chefer och sjuksköterskor, hög andel bemanningspersonal, uteblivna utbildningar och bristande kunskaper om hur avvikelser hanteras var orsaker bakom händelsen, enligt redogörelser från chefer som Corren tagit del av. ”Personalgruppens engagemang och motivation har minskat”, skriver en avdelningschef i en rapport.
Genomlysningen skulle resultera i en åtgärdsplan för rekrytering av personal med rätt utbildning, få medarbetare att stanna kvar, försäkra att avvikelser rapporteras och följs upp samt att fel leder till lärande så att de inte upprepas.
När vi nu återvänder till frågan visar det sig att ingen slutlig åtgärdsplan upprättats utan det är ”ett levande arbetsmaterial” enligt Lise-Lott Löfgren, som tagit över frågan. Hon är övergripande ansvarig för vårdboenden inom Leanlink.
– Det tar tid att sätta nya arbetssätt och arbeta in en ny struktur. Det här är en förändring med målet att skapa trygghet, kontinuitet och arbetsro. Jag ser att det verkligen går framåt, säger Lise-Lott Löfgren.
Även den fackliga parten Kommunal menar att den nya chefsstrukturen haft positiv effekt.
– Medlemmar beskriver att de numera träffar chefer fysiskt varje dag, de säger också att de får också bättre stöd och handledning, säger sektionsordförande Therese Waller.
Hon återger att medlemmar och fackliga ombud ser en viss förbättring även med införandet av specialistundersköterskor, som förstärker vården och hjälper kollegor.
Therese Waller, sektionsordförande för Kommunal, säger att många samtal med medlemmar handlar om problemen att få ut ledighet.
Då Corren frågar vårdboendechef Lise-Lott Löfgren hur bemanningssituationen nu ser ut på Åleryd nu svarar hon att de jobbar för att trygga och stärka verksamheten.
– Vi har tillsatt tjänster, och utifrån behoven som uppstår så fördelar vi om resurser i huset. Så jag skulle säga att grundbemanningen är god.
Finns det utbildad personal att tillgå när ni vill rekrytera?
– Ja, absolut. Men kompetensbrist och kompetensförsörjning är en utmaning i hela landet inom välfärdssektorn, så utbildade är attraktiva för alla. För medarbetare med mindre erfarenhet anpassar vi introduktionen efter hur stor erfarenhet man har av att jobba i äldreomsorgen.
Få medarbetare vill ställa upp och prata öppet med Corren, inte ens fackliga ombud. Inger Nilsson och Lena Palm har med en lapp till intervjun för att komma ihåg vad kollegor bett dem föra fram.
Lena och Inger, och ytterligare en kollega som vill vara anonym, säger att arbetspass ibland blir obesatta och att det blivit allt vanligare att få avslag på ansökan om ledighet än förut. De drar slutsatsen att vikarier inte hittas.
När vi träffas är vi två veckor in i juni.
– Vi vet inte än vilka som täcker för vem eller vem vi ska jobba tillsammans med under sommarveckorna, säger Lena.
Schema och resurser är en ständigt närvarande fråga på Åleryd. Inger berättar att hon, när hon ifrågasatt låg bemanning, fått till svar att ”det ser lika illa ut över hela Leanlink”.
– Då tänker jag: Gör det inte saken ännu värre, i så fall? Att det är så här överallt?
Lise-Lott Löfgren, ansvarig för vårdboenden inom Leanlink, medger att det kan vara tufft att planera sommarbemanning inom äldreomsorgen.
Lena Palm berättar att kollegor bett henne och Inger att framföra till Corren att delade turer, där arbetsdagen styckas upp i två pass, måste avskaffas i äldreomsorgen. "Folk orkar inte", säger Lena.
Varje år skriver medicinskt ansvariga i Linköpings kommun en patientsäkerhetsrapport. I den senaste konstaterar de att kommunen har svårt att hitta och anställa personal med rätt utbildning. ”Det ställer högre krav på att legitimerad personal (högre utbildad, reds anm) i större utsträckning behöver handleda omsorgspersonal som saknar relevant utbildning” skriver medicinskt ansvariga.
De kritiserar också att 46 procent av alla rehabiliteringsinsatser som beslutats av läkare eller andra specialister inte utförs. Detta kritiserar även personalen på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset.
Lise-Lott Löfgren säger att Leanlink har avsatt personal som särskilt ska jobba med rehabilitering. Inger Nilsson och Lena Palm på Åleryd säger att de finns, men att de kommer sporadiskt – huvudansvaret ligger på dem själv, på omvårdnadspersonal.
– Ibland hinner vi helt enkelt inte. Vi får prioritera att alla kommer upp ur sina sängar och får mat och medicin, säger Inger.
De äldre på boendet behöver hjälp med mat, förflyttning, medicin och rehabövningar. Ofta tvingas personal prioritera på grund av tidsbrist, säger medarbetare vi talar med. Bilden är inte tagen på Åleryd.
Vårdbrister har fortsatt inträffa på Åleryd under våren, visar avvikelserapporter från vårdboendet. Ett exempel handlar om personal som förväxlat patienters läkemedelsdoser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har bedömt händelsen som allvarlig.
Samtidigt uppger Therese Waller, sektionsordförande för Kommunal, att medlemmar på Åleryd beskriver att de kan ge bättre omvårdnad till de äldre idag än vad som var möjligt i vintras.
Efter artiklarna i december hörde flera läsare med anhöriga på Åleryd av sig till redaktionen. De beskrev en stressad personalgrupp, flera berättade om anhöriga som ramlat ur sängen eller fallit i andra situationer för att personal inte varit närvarande eller vetat hur fall ska förebyggas. En av dem var en kvinna vi kallar Marianne, som minst en gång i veckan besöker en anhörig och oroas över hens situation.
– De får ingen rehab, omvårdnad, det är förvaring, beskrev Marianne då.
Idag anser Marianne inte att något har förändrats. Hon tycker att personalen är för få. Dessutom upplever hon att de är stressade i personalgruppen.
– Ofta får de äldre larma många gånger och vänta länge tills någon kommer. Språket är ju fortfarande besvärligt också eftersom flera anställda har svårt att både tala och förstå svenska, säger Marianne.
Bilden är inte tagen på Åleryd, men Åleryd är också ett långsträckt boende med 14 avdelningar. Personal behövs under dygnets alla timmar.
Bristande svenskkunskaper hos omsorgspersonal är ett problem både på Åleryd och andra boenden konstaterar Kommunals Therese Waller:
– Det är ett pågående problem. Vi vet att kommunen jobbar med detta. Men vi lyfter den här frågan hela tiden.
Lise-Lott Löfgren säger att individuella bedömningar om språkkunskap görs varje gång någon ska anställas, och att alla tillsvidareanställda inom vård och omsorg ska ha gått svenskt gymnasium.