Michaels pappa Giuseppe Cocozza har i många år drivit en importfirma som finns än i dag.
Under arbetet med den här artikeln vill Michael Cocozza inte ställa upp på en intervju. Strax före publicering ändrar han sig: Han vill svara på frågor via mejl. I de fyra kapitlen Miljardären, Byggherren, Politikern och Filantropen har Correns reportrar skissat en bild över Linköpingsprofilen som precis skrällt i kommunvalet 2022.
– Pengar är bra att ha, till viss del. Men nu har jag vad jag behöver. Så nej, pengar är ingen drivkraft. Det är själva skapandet.
Orden är Michael Cocozzas och sägs i en intervju med Corren 2015 i samband med utbyggnaden av Vasastaden i Linköping. Vid det här laget är politikern, företagaren och byggherrens bankkonto välfyllt. Sex år senare, 2021, uppgår hans förmögenhet till sex miljarder kronor, vilket gör honom den 94:e rikaste personen i Sverige, enligt boken "Girig-Sverige" av ekonomijournalisten Andreas Cervenka.
– Mentalt är jag inte miljonär. Jag har den säkert skeva självuppfattningen att jag inte är förmögen. Det är nog rätt klokt att ha den ödmjukheten om man sitter med 4 miljarder i lån som Botrygg har, även om man på pappret räknar officiellt att nettoförmögenheten är sex miljarder, skriver Michael Cocozza i ett mejl inför den här publiceringen.
– Till saken hör att jag under de tre senaste åren deklarerat för cirka 300 miljoner i inkomst av tjänst och kapital. Samtidigt har jag under dessa tre år skänkt cirka 260 miljoner till olika ändamål. Jag tycker inte att jag riktigt platsar i en bok på temat ”Girig”.
Men Michael kommer inte från en förmögen familj. Pappan Giuseppe föds 1939 i en enrummare i den lilla italienska byn San Biagio fem dagar efter Hitlers invasion av Polen. Fadern har berättat att hans första minne som 4-åring var en bombkrater mitt i gatan i hembyn. Efter en uppväxt som präglats av krig och flykt flyttar han, bara 17 år, tillsammans med sitt livs kärlek tillika Michaels mamma Anna, till Sverige – och Östergötland.
Det är här Michael Cocozza växer upp, i ett hus på Gamla Tanneforsvägen där föräldrarna driver sitt lilla företag som importerar italienska leksaker. Ett rum i källaren blir kontor och husets dubbelgarage får under Michaels första år fungera som lager till företaget som sakta växer sig större. I ett 60-talssverige som andas framtidsoptimism, vaggas Michael till sömns av föräldrarnas arbete som pågår långt in på kvällarna.
Föräldrarna är i sin uppfostran noga med att det krävs både hårt arbete och slit för att nå framgång.
“Det man verkligen behöver här i livet, men som varken jag eller Anna hade förunnats, var en gedigen utbildning och ett yrke att bygga sin framtid på”, skriver Giuseppe Cocozza senare i sin memoarbok.
Bonnkapälles trummor ljuder högt. Det är försommar 1978 och fest hos familjen Cocozza. I centrum står Michael Cocozza. Dagen till ära tar han studenten från Katedralskolan där han läst ekonomisk linje. Den unge mannen är politiskt intresserad och sitter som ombudsman i Folkpartiets ungdomsförbund. Med en tonårings envishet vill Michael göra världen mer rättvis. Affärer – inte minst föräldrarnas eget företag – intresserar honom inte det minsta.
“Tvärtom så betraktade han affärsfolket som skummisar som utnyttjade de svaga i samhället och beskyllde även oss för det”, skriver pappa Giuseppe i sin memoarbok.
Cocozzas sociala engagemang grundlades när han var politiskt aktiv i dåvarande Folkpartiet i slutet av 70- och början av 80-talen. Han har bland annat hyrt ut flera lägenheter till missbrukare och svagare grupper i samhället.
På hösten samma år träffar Michael sitt livs kärlek – Catharina Högbom, som senare även ska bli hans fru och mor till hans barn.
Tillsammans med Catharina flyttar Michael – efter en vända i London där han arbetar politiskt – snart till Los Angeles för universitetsstudier på UCLA. Väl hemma i Sverige fortsätter han läsa på både Uppsala och Linköpings universitet, bland annat nationalekonomi och ekonomisk historia.
Det är när det unga paret väntar sitt första barn som Michael börjar bygga sitt fastighetsimperium.
“En dag uppenbarade sig den stolte blivande fadern på kontoret, satte sig till ro och sade: jag ska börja jobba”, skriver Michaels far i sina memoarer.
Michael har beslutat sig för att ta över det lilla fastighetsbolag som hans föräldrar startat några år tidigare. 80-talet har nyligen inletts och han har lyssnat till sin pappas ord från uppväxten – Michael jobbar stenhårt och bolaget börjar sakta växa. Det som kommer att bli en av Sveriges största bostadsproducenter, Botrygg, har fötts.
Den unge fastighetsförvaltarens idéer för företaget visar sig i efterhand vara ett genidrag. Michael vill inte bara köpa redan existerande bostäder. Han vill bygga nytt, vackrare och bättre – och han vill göra det själv för att ha kontroll över hela processen. 1987 bygger han sina första hus i Linköping, tre hyreshus vid Kungsbergsplanerna i Tannefors.
I dag, drygt 40 år sedan starten, är Botrygg verksamt i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping, Norrköping och Örebro. Företaget har gjort sig känt för att bygga billiga bostäder med lägre hyra. Samtidigt har han satt press på andra byggjättar att bygga billiga hyresrätter.
I Stockholm blev företaget en uppstickare på hyresmarknaden i början av 2000-talet när bolaget utlovade en väsentligt lägre hyresnivå än vad de kommunala bostadsbolagen kunde erbjuda i nyproducerade hus.
– Man kan säga att jag är en vild aktör på en marknad som behöver tämjas. Att jag rör om i grytan är välbehövligt, och det är mycket därför som kommunen vill att jag ska bygga i Stockholm. Det ska få andra byggbolag att sänka sina kostnader, så att folk har råd att bo. Min byggfilosofi tjänar hela samhället på, säger han i en intervju med Corren 2002.
I början på 2000-talet startar Michael Cocozza en husfabrik i Linköping, med serietillverkning av villor och radhus.
Bilden är tagen på fabriken i Tornby.
I Linköping har Botrygg varit pådrivande i bland annat den nya stadsdelen Övre Vasastaden. Kommunen ville bara bygga på en bråkdel av området, men Michael var envis och stod på sig i att de borde bygga längs hela Industrigatan – något som kommunen sedan tackade honom för.
En förklaring till att Botrygg än i dag kan erbjuda lägre hyror är att företaget hittat alternativa inköpsvägar för byggmaterial och inte handlat upp totalentreprenader. De har egen personal som bygger och bolaget har valt att äga, och inte hyra, till exempel byggbaracker och byggkran.
Men vägen har inte alltid varit spikrak för Botrygg. En stor del av arbetskraften ute på företagets byggen är utländsk, vilket i omgångar väckt kritik. 2012 dömdes företaget till vite och förbud att använda en lyftkran på grund av att kranföraren pratade för dålig svenska, och inte kunde kommunicera med omgivningen på ett säkert sätt. Cocozza överklagade domen, slog ifrån sig kritiken och menade att myndigheten var avogt inställd till utländsk arbetskraft och styrd av facket.
– Arbetsmiljöverket är en B-myndighet som inte har ordning på sin verksamhet, sade han då till branschtidningen Byggvärlden.
I dag tycker han att det enskilda exemplet från 2012 är missvisande för Botryggs verksamhet.
– Företagets systematiska arbetsmiljöarbete håller idag hög nivå och vi har generellt få tillbud och olyckor på byggena, skriver han i dag till Corren.
Två år tidigare kritiserade en bloggare och byggnadsarbetare arbetsmiljön hos Botrygg. Detta efter en uppmärksammad arbetsplatsolycka vid företagets byggarbetsplats i Hammarby sjöstad då två tunga stålbalkar rasade sju våningar ner.
Michael Cocozza replikerade med att Botrygg skulle stämma bloggaren om inlägget inte reviderades eller togs bort – något som aldrig fullföljdes.
Året är 2015 och nybyggena i Övre Vasastaden växer fram. Över 1 200 bostäder kommer snart att stå klara i centrala Linköping.
Att anställa utländsk arbetskraft är mycket vanligt inom byggbranschen. Men Botrygg särskiljer sig: De var tidiga med att anställa arbetare i egen regi, istället för att hyra in dem via utländska bemanningsföretag. Det innebär att arbetarna är fackligt anställda och får lön enligt kollektivavtal.
– Här måste man skilja på utländsk och utländsk. Botryggs arbetare bor i Sverige med sina familjer och betalar skatt här. Deras barn går i svenska förskolor och skolor. Många andra utländska arbetare är här tillfälligt och betalar inte skatt här. Det är en väsentlig skillnad, skriver Michael Cocozza till Corren strax före den här publiceringen.
Michael Cocozza och Botrygg månar inte bara om överkomliga hyror. Även design och form är viktiga komponteter i bostadsbyggandet. Huset på bilden är ett nybygge i Norrköping.
Men det är inte bara de pressade priserna som är utmärkande för Botrygg. I bolagets bostäder finns ofta bildkonst, skulpturer och tavlor. Michael Cocozza har även inspirerats av arkitekturen i sina föräldrars hemland Italien.
– Där handlar det mer om en harmonisk balans mellan byggnader, mötesplatser och torg. Konsten är också närvarande i det offentliga rummet på helt annat sätt. Mycket mer än i Sverige och det borde vi anamma istället, har han sagt tidigare till Corren.
Samtidigt gillar inte Michael Cocozza när Corren och andra medier sätter likhetstecken mellan honom och Botrygg. Det är många medarbetare inblandade i de olika projekten, menar han. Och i dag är Michael inte längre vd, den rollen har sonen Adam tagit över.
På valnatten 2018 applåderar Liberalerna i Linköping. Valvakan hålls på restaurang Olympia-Da Vinci och stämningen är upprymd. De gör ett bra val – det lokala partiet ökar jämfört med valet 2014. Ett av Liberalernas toppnamn är Michael Cocozza. Han är sedan tidigare ledamot i Östgötateaterns styrelse och ordförande i Liberalernas valberedning, men nu ger han sig in i politiken på allvar.
Ett Alliansstyre bildas i Linköping, men det dröjer inte länge innan det blir irriterad stämning i det nybildade laget. I kommunfullmäktige får Alliansens förslag mothugg inför öppen ridå – av en av sina egna. Michael Cocozza, som vid tillfället sitter som ledamot i fullmäktige och arbetsmarknadsnämnden, är kritisk. Han ifrågasätter flera förslag och menar att Liberalerna går Moderaternas ärende. Han kan inte stå bakom politik som han tycker är omdömeslös, dum och kortsiktig. Motsättningarna rör till exempel Tekniska verkens investeringar i vindkraft och det kommunala fastighetsbolagets byggen av nya p-hus. Han är också ensam om att ta avstånd från förslaget att kommunen ska låna en miljard för att finansiera byggnationen av en ny simhall. Michael Cocozza är kritisk, envis och inte ett dugg konflikträdd.
Michael Cocozzas långa relation med Liberalerna slutade tvärt under 2020. Året innan uteslöts han från Alliansen. I dag har istället hans nya parti fått mandat i Linköpings kommunfullmäktige.
Droppen för Alliansen blir när upprorsmakaren vägrar ställa sig bakom arbetsmarknadsnämndens beslut om en ny internbudget. I oktober 2019 kommer Correns avslöjande: Michael Cocozza utesluts från allianssamarbetet.
– Så här bedriver man inte politik. Politik handlar om att ge och ta, kompromissa, och framför allt hålla sig till ingångna överenskommelser. Vi är ju inga individer som har ingått en allians, utan vi är partier. Klarar man inte av det, kan man inte vara en del av allianssamarbetet, säger Liberalerna gruppledare Åsa Wennergren i samband med beskedet.
Avslöjandet kommer samtidigt som Michael firar sin 60-årsdag med familjen.
Jubilaren skräder inte orden när han i ett mejl till Corren recenserar Moderaternas ordförande Niklas Borg.
"Moderaterna har en sjuk sektliknande partikultur där man inte tål avvikande meningar".
Trots uteslutningen väljer Michael att fortsätta med sina politiska uppdrag. Fortsätter – det gör även konflikten med partiledningen. Cocozza menar att Liberalerna inte respekterar partiets stadgar och att partiet avskaffat den interna demokratiska beslutsordningen.
Ett år passerar innan han knuffas ännu längre ut från gemenskapen. Han har blivit en börda för den egna partiledningen, och i början av november 2020 beslutar förbundet att utesluta honom från Liberalerna. I en debattartikel I LKPG news skriver de att Michaels beteende kan liknas vid en rättshaverists.
“Alla som har den minsta inblick i hur partier sköter sina medlemsärenden vet att man måste ha uppfört sig väldigt, väldigt illa för att bli utesluten”, skriver Åsa Wennergren och Gustav Appelberg.
När Michael själv kommenterar uteslutningen gör han det med besked: Han tänker starta ett nytt parti. Det är den 4 november och Linköpingslistan (LL) har fötts. Grundaren vill dock inte benämna det som ett parti, utan som en förening. Michael säger att han vill skapa en sammanslutning som skiljer sig kraftigt från det som han hävdar att Liberalerna i Linköping har blivit – odemokratiskt, toppstyrt och auktoritärt. Snart står det klart att ytterligare tre förtroendevalda från Liberalerna lämnar för att ta plats i det nystartade partiet.
När Corren dagarna före valet frågar om han själv ser sig som en bråkstake svarar Michael följande via mejl:
– Vissa konflikter är nödvändiga, andra har varit onödiga. Man bygger inte upp ett företag med 1 miljard i omsättning om man inte är beredd att ta nödvändiga konflikter. Inom politiken är det viktigt att man är balanserad, men också har viljan att säga ifrån.
Men att han alltid bråkar skriver han inte under på.
– Jag driver en rimlig linje mot den kommunala byråkratin. Botrygg har 4000 hyresgäster, vi har mycket sällan konflikter med dem. Ingen förhandling i någon av landets hyresnämnder under de senaste tre åren. Konfliktperspektivet fångar inte mitt yrkesliv under de senaste 20 åren.
Michael Cocozzas Botrygg har flera gånger gått på tvärs mot den rådande strömmen inom branschen. När många bostadsbolag höjt hyrorna har han struntat i det. I enstaka fall har han till och med sänkt hyran.
I dag beskriver Michael LL som ett “socialt inriktat parti som satsar på lokala sakfrågor.” Partiet gick till val på bland annat förslaget om fler timmar på förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa, sälja av delar av kommunens fondtillgångar och återställa badsjön Tinnis. Michael själv säger att vissa ifrågasatt hans agenda med politiken, där de menat att han snarast drivit sina egna intressen som byggherre.
– Det är viktigt att driva det allmänna intresset och vara helt frikopplad från det egna intresset. Men det finns ingen som kunnat peka på att jag drivit egna intressen under de fyra år jag suttit i KF. I LL:s program vill vi se mer av billigare bostäder i nyproduktion och väsentligt öka utbudet av bostäder. Det är ståndpunkter som går emot intresset för ett fastighetsföretag. Det finns inget i LL:s program med 143 punkter som gynnar mitt privata intresse, uppger han för Corren inför årets val.
Däremot vill han inte uppge hur mycket pengar han själv lagt in i LL. När han får frågan av Corren sent på valkvällen den 11 september i år svarar han:
– Vi kommer kunna kommentera i samband med årsredovisningen. Det beror lite på hur det går i valet också. Nu kommer partistödet bli cirka 700 000 per år och då kommer min insats att bli betydligt mindre.
Julafton 2019. Snöfritt och grå skyar. Nyheter om ett nytt virus har sakta börjat sprida sig över världen men än så länge finns ingen anledning till oro. Den här julen får firas precis som vanligt.
Det har vid den här tidpunkten passerat exakt 35 år sedan Michael Cocozza och Catharina Högbom förlorade sitt andra barn i slutet av graviditeten. Men nu, den här julaftonen, gör makarna Cocozza något som ska få dotterns namn att leva vidare under väldigt lång tid.
Några veckor senare, i februari 2020 slår nyheten ner som en bomb inom den akademiska världen. Linköpings universitet har tagit emot en donation på 100 miljoner kronor – öronmärkta för forskning inom barnmedicin.
Den stora donationen väcker extra mycket uppmärksamhet eftersom den kommer från privatpersoner, och således är en av de största i sitt slag i Sverige någonsin. Samtidigt som donationen gjordes, den 24 december 2019, startades “Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning” vars syfte är att varje år dela ut miljonbelopp till forskningsprojekt på Liu.
I samband med att donationen offentliggörs uttalar sig Michael Cocozza i ett pressmeddelande:
“De senaste tio åren har varit mycket goda för oss som äger fastigheter och aktier, med stora värdestegringar samtidigt som vi i Sverige har en låg kapitalbeskattning. Vi kan och bör dela med oss på olika sätt och på så sätt stärka legitimiteten för vårt blandekonomiska system”.
"Mina föräldrar tycker att det går lite för fort. Men jag tar väl avvägda risker, och produktionstakten, cirka 100 lägenheter per år, är en lagom takt för mig", säger Michael Cocozza i en intervju med Corren 2002.
Det är inte första gången Michael sprider jättebelopp över Linköping. Genom åren har en lång rad föreningar, organisationer och företag i staden fått ta del av mer eller mindre stora gåvor från profilen. Redan under 80- och 90-talet var hans namn välkänt inom fotbollens Linköping när han i många år finansierade dyra nyförvärv till Linköpings FF.
När han fyllde 60 år firade han genom att låta elva idrottsföreningar och Linköpings stadsmission dela på 20 miljoner kronor.
“Det är inte fel att säga att han är Cocozza med en hel idrottsstad. En affärsman med hjärta för idrott och alltjämt flitig besökare på diverse arenor. På 1990-talet så förknippad med Linköpings FF – på 2000-talet en framgångsrik byggherre och betydande sponsor till inte minst Linköpings tre största lag: LHC, LFC och Libk”, skrev Correns reporter Per Bergsten i samband med 60-årsdonationen.
Men alla historier slutar inte i dur. En höstdag i oktober 2020 kommer ett besked som slår hårt mot ett av stans största fotbollslag, FC Linköping City. Botrygg väljer att med omedelbar verkan avsluta sin sponsring av laget. Som anledning till beslutet lyfts flera punkter fram, bland annat misstankar om matchfixning och att klubben “inte fungerar som en sedvanlig demokratisk förening”. Filantropen Cocozza, precis som politikern, har återigen hamnat i konflikt. Kärnan i vreden handlar även denna gång om att han anser att demokratin inte respekterats.
– Vi har tagit del av årsmötesprotokoll och pratat med flera medlemmar. Jag själv är hedersordförande i föreningen sedan 2009 och har aldrig blivit kallad till ett årsmöte, då ingen blir kallad till årsmöte. Det kommer bara en liten notis på föreningens hemsida som ingen ser, säger Michael Cocozza till Correns reporter samma dag som beslutet offentliggörs.
Det avslutade sponsorsamarbetet är starten på en utdragen och infekterad konflikt mellan parterna, och ett år senare är Citys ekonomiska problem ett faktum. När klubbens ordförande Labinot Grainca får frågan om det förekommit några nya kontakter med Cocozza ger han ett kort, syrligt svar:
– Fråga honom.
Michael Cocozza var länge en storsponsor till FC Linköping City. Men under år 2020 skar det sig rejält i relationen till klubben och samarbetet avslutades abrupt.
När Michael inför denna publicering ombeds svara på hur han ser tillbaka på konflikten med City i dag skriver han i ett mejl till Corren:
– Botrygg borde stängt den dörren tidigare. När det 2018 skrevs om matchfixing i DN och Corren borde vi lämnat. Här var vi för snälla och förstående. City var ingen egentlig föreningsstruktur, redan medlemsavgiften på 950 kronor markerade det. Vi har idag en rad formkrav i våra sponsoravtal som säkerställer rimliga medlemsavgifter, att man kallar till årsmöten via mail eller post samt att anställda i föreningen inte ingår i föreningens styrelse.
Parallellt med City-konflikten fortsätter Cocozza donera stora summor pengar. Så sent som i våras fick Liu ta emot ytterligare en donation i 100-miljonersklassen och i augusti kunde Linköpings nya bokhandel öppna, med hjälp av ett lån från miljardären.
– Andra köper häftiga bilar. Jag använder mitt kapital på det här sättet istället, sa Michael Cocozza till Corren vid invigningen.
Under en period då många EU-migranter befann sig i Linköping lät Michael Cocozza många av dem bo gratis i ett rivningshus på Slöjdgatan.
"Det var rimligt med tanke på att det var 10 grader kallt ute och de sov utomhus under Tullbron. Inte enligt bygglagens bokstav, men helt enligt grundlagens andemening om hur man ska behandla människor", kommenterar han i dag.
Några planer på att sluta ge av sin förmögenhet verkar inte finnas om man ska tro Cocozza själv. Själv säger han att filantropin funnits med ända sedan barndomen.
– Filantropin kommer nog mest från min far, som alltid varit givmild till olika ändamål. Uppväxten i arbetarstadsdelen Tannefors har också präglat mig. Man har kommit i nära kontakt med människor som inte levt under samma villkor som jag själv, säger han inför den här publiceringen.
"Jävla Ulrika."
Klockan är 21.38 den 11 september 2022. Inne på restaurang Olympia - Da Vinci vid Bantorget i Linköping hörs ett mummel i rummet. Gästernas ansikten upplysta i blått sken från mobiltelefoner i händerna. Alla skärmar visar samma sak. Det första distriktet är räknat. Ulrika ger Linköpingslistan 1,9 procent av rösterna. Den nyss så glada stämningen i rummet har dämpats. Tonerna från trubadurernas gitarrer har tonat bort. Någon svär.
Men oron ska inte hålla i sig länge. Känslan att det kommer gå bra, som medlemmarna i Linköpingslistan haft hela kvällen, ska visa sig stämma. Nästa distrikt ger partiet tolv procent. Distriktet därefter nio. När kvällen har övergått i natt och 102 av 105 distrikt är räknade står det klart att Linköpingslistan blir Linköpings fjärde största parti med 9,1 procent av rösterna.
Michael Cocozza ler brett när han får den klassiska sportfrågan av Correns reporter: Hur känns det?
– Vi är jätte, jätteglada. Det är klart att man alltid hoppas men vi trodde inte att vi skulle få mer än sex, sju procent som mest.
Valresultatet går inte att beskriva som annat än en succé och nu, när klockan slagit tolv, är Michael Cocozzas framtidsplan tydlig: Linköpingslistan ska sitta i majoritet i kommunfullmäktige med sina sju mandat.
– Vi är redan inbjudna att prata med två partier. Men jag vill inte säga vilka.
Michael Cocozza på valkvällen 2022. I takt med att resultaten för det nystartade partiet kommer in höj också stämningen runt borden. Medlemmarna på plats får till och med se Michael Cocozza ställa sig upp och sjunga med i Pärleporten.
Michael Cocozza jublar och sjunger med i allsången under Linköpingslistans valvaka 2022. När valnatten är över står det klart att LL blivit Linköpings fjärde största parti.