Restaurangen smygstartade sin servering redan under eftermiddagen på den stora studentdagen den 14 juni, då de fick klart med alla nödvändiga tillstånd tidigare samma dag. Detta efterföljdes av att de hade öppet för spontanbesök nästkommande vecka, för att sedan i måndags ha sin mer officiella invigningsdag, där de bland annat öppnade upp för bordsbokningar.
Invigningen har dock suttit långt inne och har kantats av förseningar. Till en början var det tänkt att de skulle öppna upp i december förra året. Men på grund av strul med byråkratin blev öppningen först uppskjuten till våren, för att till slut ske nu i mitten av juni.
– Själva upphandlingen tog inte så lång tid. Men jag tycker det tog väldigt lång tid med projekteringen. Det som var den stora bromsklossen var att fastighetsägaren inte lämnade in bygglovet i tid. Om vi skulle öppna till december 2023 skulle bygglovet ha varit inlämnat innan sommaren 2023, men det gjordes inte. Den lämnades in i september. Sen var det lite strul med bygglovet som tog lite längre tid än väntat, säger krögaren Christian Moborg.
Hur har det varit att vänta?
– Nej men det har varit jättejobbigt såklart. Vi har ju stått med full personalstyrka ett bra tag. Men vi kan inte göra så mycket åt det heller när det har blivit de här förseningarna. Vi har bara fått blicka framåt och försöka fokusera på vårt koncept.
Hur har ni påverkats ekonomiskt av förseningen?
– Det kostar att bygga restauranger. Det är väldigt dyrt. Så det finns ju med i åtanken. Men det är inga oförutsedda kostnader som vi inte har vetat om länge. Så vi har ju varit förberedda på det här. Men det kostar, det gör det.
När restaurangen först var tilltänkt ansåg Christian att det inte fanns så många italienska restauranger i stan. Men bara de senaste månaderna har två stycken öppnat, och det endast på Ågatan. Medelhavsinspirerade Nomad som har öppnat i gamla Queens-lokalen samt Belmondo i princip mitt över gatan.
– Med facit i hand så vet jag inte om Linköping behöver mer italienskt, men nu är det som det är. Jag tror att alla drar nytta av att det är fullt på gatan. För vår del handlar det om att locka folk från Stora torget så att vi fyller upp den här gatan och det blir lite liv och rörelse.
Christian Moborg vill understryka att det inte rör sig om någon utpräglad fine dining på Osteria Karamia, utan att menyn snarare består av enkla, men fortfarande vällagade, rätter. Förutom flera dagsfärska pastarätter serveras även pinsa, vilket närmast går att beskriva som ett mellanting mellan pizza och focaccia, som är en vanlig streetfood i främst Rom.
Pinsan, men så småningom även klassisk Focaccia, kommer tills sent på helgens småtimmar säljas ur restaurangens nattlucka till hungriga festprissar på Ågatan.
– Den kommer vi pusha på ordentligt. När skolan är igång och det blir lite mer party tror jag väldigt mycket på det. Vi får få ut en liten disco-boll så folk ser att vi har öppet. För vi vill att det ska vara lite tryck här. Som utomlands.
Men tror ni verkligen att ni kan konkurrera ut kebabrullen?
– Nej, jag tror inte någonsin att vi kommer kunna konkurrera med den. Men vi kommer ha ett komplement till kebabrullen i alla fall.