Det tidigare huset på adressen revs efter en storbrand. Det nya flerfamiljshuset är den första nybyggnationen i Skäggetorp på cirka 40 år.
I juni 2020 utbröt en brand i Skäggetorp, på adressen Skattegården 101 till 106. Skadorna blev så omfattande så att byggnaden inte gick att rädda. Nu, drygt tre år senare, står Stångåstadens nya flerfamiljshus klart. Det är den första nybyggnationen i stadsdelen på cirka 40 år. Huset innehåller 46 hyreslägenheter i varierande storlek och inflyttningen har redan påbörjats.
– Det har flyttat in hyresgäster i ett 30-tal lägenheter hittills och det är ett antal treor som vi ännu inte har hyrt ut. Så intresset finns ju. Det är roligt att många av hyresgästerna inte har bott i Skäggetorp tidigare utan kommer utifrån, säger Ulrika Thollander, ansvarig för uthyrning i nyproduktion på Stångåstaden.
– Ett problem är att det är dyrt att bygga just nu men det här är en industriell produktion som gör att hyrorna är ungefär 30 procent lägre än i annan nyproduktion. Sen är hyrorna såklart dyrare än i de befintliga lägenheterna i området – men vi är inte oroliga för att det ska stå en massa lägenheter tomma, fyller Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist i.
Ulrika Thollander, ansvarig för uthyrning i nyproduktion på Stångåstaden, och Fredrik Törnqvist, bolagets vd, deltog vid S+M-styrets presskonferens under onsdagsmorgonen.
I husets visningslägenhet har kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Erikson (M), på onsdagsmorgonen, kallat till presskonferens. S+M-styret ska nämligen ta ett omtag för en mer blandad bebyggelse i Skäggetorp – och därigenom bidra till att bryta segregationen. Rent konkret, i ett initialt skede, innebär omtaget att det så kallade planprogrammet för Skäggetorp, som klubbades 2017, rivs upp.
Skäggetorpsbor tittar på den förödande branden i juni 2020.
Så här såg huset ut i december 2021 när det höll på att rivas.
Planprogrammet styr detaljplanearbetet och byggandet i området och ger förslag på hur Skäggetorp kan integreras bättre med övriga staden. Här beskrivs möjligheterna till 2 000 nya bostäder med blandade upplåtelseformer, både flerbostadshus och olika typer av småhus, i och omkring stadsdelen. Nu, sex år senare, är det mycket i planen som inte längre är möjligt att genomföra. Bland annat sätter Försvarsmaktens begränsningar, på grund av flygverksamheten på Malmen, stopp för nybyggnation i västra delen av Skäggetorp.
– Det var ett gediget program som pekade ut visionerna för den här stadsdelens utveckling. Många delar är bra, men det sätter också vissa ramar för hur vi kan gå vidare i detaljplanearbetet. Nu undanröjer vi de hinder som finns för att kunna tänka bredare, nyare och få in en mer blandad form av bebyggelse i Skäggetorp. Vi får en större flexibilitet framåt, säger Stefan Erikson.
– Vi sitter faktiskt här i dag i en del av starten på förnyelsen av Skäggetorp, fortsätter han.
Kristina Edlund (S) och Stefan Erikson (M) poängterar att förändringsarbetet i Skäggetorp är långsiktigt och kommer att ta tid. De menar också att deras två partier är överens om arbetet framåt och att det kommer att bidra till verkstad i området.
Vad är egentligen skillnaderna framåt, i vad ni ska göra i Skäggetorp?
– Det är att vi måste tänka helt nytt i stadsbyggnadsprinciperna i den fysiska planeringen. Det går inte att trycka in mer av samma upplåtelseformer (hyreslägenheter) i området.
Men det var ni väl inne på även 2017?
– Ja, men på ett annat sätt. Det vi måste göra är att komma in i området. Kompletterande bebyggelse som föreslogs 2017 var främst i utkanten. Vi behöver bryta ensidigheten inne i området för att få en blandning av bostadstyper och lägenhetsstorlekar.
Det innebär att riva byggnader?
– Det innebär en blandning av att renovera, förtäta och riva. Jag tror inte vi ska vara rädda för att riva bostäder. Vi behöver politiskt ta ansvar för att rätta till det som vi ser är problematiskt och inte fungerar i miljonprogramsområden, säger Stefan Erikson.
"Polisen konstaterar att det Skäggetorp har en kriminell påverkan i lokalsamhället men för Linköpingsbon är det viktigt att förstå att de kriminella nätverken dock är väldigt små i förhållande till alla som bor där. Det är ett fåtal individer som förstör för väldigt många", säger Kristina Edlund (S).
Kommer ni att ta fram ett nytt planprogram?
– Nej, vi arbetar utifrån översiktsplanen och detaljplanearbetet fortsättningsvis. Vi tar dock med oss de goda ingångsvärdena från planprogrammet.
Exakt hur omvandlingen av Skäggetorp ska ske är enligt S+M-styret nästa steg i arbetet.
– I början av januari har vi ett antal inbokade möten där vi ska se hur vi strukturerar upp det här rent konkret. Kan vi komplettera med ny bebyggelse? Ska vi göra det själva, tillsammans med befintliga fastighetsägare i området eller med nya aktörer? Finns det olika samverkanslösningar eller ska projekten göras var för sig? Det viktiga är att vi jobbar långsiktigt, säger Stefan Erikson.
Det här med blandad bebyggelse har ju diskuterats länge. Vad talar för att det ska börja hända saker nu?
– Att vi kan, vill och vågar göra konkreta åtgärder istället för att peta i delar av området och i utkanten. Det kommer att krävas mycket av oss.
När kan man börja se resultat?
– Vi har ett litet detaljplaneprogram som redan är igång så jag hoppas redan under den här mandatperioden.
Att bryta hela Skäggetorps isolering från övriga Linköping är också något som finns på "att göra-listan". "På lång sikt, med nya resecentrum, kommer vi att bygga en helt ny stadsdel som knyts närmare Skäggetorp. De barriärer vi har, i form av järnvägar och trafikleder, måste vara enkla och naturliga att passera", säger Stefan Erikson (M).
Under förra veckan presenterades polisens uppdaterade lista över särskilt utsatta områden i Sverige. Skäggetorp finns fortfarande med. Men nyheten ligger inte bakom S+M-styrets presskonferens under onsdagen.
– Vi har styrt tillsammans med M i ett år nu och jobbat målmedvetet med ett antal frågor. Segregationen är en av dem. Det är hårt arbete som gör att vi sitter här i dag och att samhällsbyggnadsnämnden kommer att fatta beslut om att riva upp planprogrammet, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund.
Men hur ser ni på polisens lista och hur den påverkar människors vilja att flytta till Skäggetorp?
– Listan i sig påverkar negativt men framförallt är det olika allvarliga händelser i Skäggetorp som påverkar bilden av stadsdelen. Men det är nästan 10 200 personer som valt att bo och leva här. Bland dem finns det en otrolig stolthet över Skäggetorp vilket jag inte alltid tycker kommer fram för många som inte rör sig eller lever i stadsdelen.
Stångåstaden har inget stort fastighetsbestånd i Skäggetorp men har ett pågående detaljplanearbete som syftar till att förtäta stadsdele. Planen är att bygga nya flerfamiljshus med sammanlagt ett 80-tal lägenheter samt 6–7 radhus – bland annat på parkeringarna vid Nygårdsvägen, i höjd med Nygårdsrondellen.
Samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Gunnar Gustafsson (MP) är kritisk till att S+M-styret nu river upp planprogrammet.
– Visst finns det delar av programmet som inte går att genomföra, men vi ser ändå att det behövs en sammanhållen vision. Tyvärr har det inte tagits några initiativ från politiskt håll för att få till ett stort brett arbete i området. Kommunen behöver aktivt gå in och försöka få med sig fastighetsägarna – annars kommer det inte att hända något särskilt, säger han och fortsätter:
– I Malmös Rosengård, där det kommunala fastighetsbolaget likt Stångåstaden i Skäggetorp inte äger så mycket fastigheter, har kommunen gått in och bildat ett gemensamt utvecklingsbolag med flera olika privata fastighetsägare. Det skulle behöva göras i Linköping också och vi skulle, istället för att riva, behöva uppdatera planprogrammet och göra verkstad av de visioner vi ändå hade. Skäggetorpsborna var ju delaktiga i framtagandet av planprogrammet.