Det var i november förra året som Linköpings kommunfullmäktige tog beslutet att sälja av 5,5 miljarder kronor av kommunens finansiella placeringar. Med försäljningen minskar kommunens finansiella placeringar rejält.
Året var 2009. Genom lån på, cirka 5,5 miljarder kronor, köpte det kommunala bolaget Stadshus AB alla andra kommunala bolag av Linköpings kommun – exempelvis Stångåstaden, Tekniska Verken och Lejonfastigheter. Samtidigt som lånen hade låga räntor investerade kommunen pengar på en uppåtgående börs. Upplägget har varit gynnsamt – ända fram till nu.
Därför fattade kommunfullmäktige, i november 2022, beslut om att förändra upplägget. Fonder och obligationer för sammanlagt 5,5 miljarder kronor ska säljas för att betala av hela skulden i Stadshus AB.
– Med ett högre ränteläge ser vi att Stadshus AB kommer att ha svårt att klara av den här stora skuldvolymen. Sedan har redovisningskraven för de finansiella tillgångarna förändrats vilket gör upplägget svårt och innebär stora svängningar i kommunens resultat. Under 2021 gick kommunen med stor vinst och under 2022 med stor förlust, säger kommunens finanschef Sofie Moosberg.
Kommunens finansiella placeringar består till 70 procent av räntebärande värdepapper, bland annat obligationer, medan resten består av både svenska och utländska aktiefonder. Räntebärande värdepapper är förenade med en lägre risk.
Samtidigt som börsen pekar nedåt är räntorna höga. Det gör att Linköpings kommun väljer att sälja av 5,5 miljarder kronor av sina finansiella placeringar för att betala av en lika stor summa skulder i kommunala bolaget Stadshus AB.
Planen att sälja av 5,5 miljarder av de finansiella placeringarna har redan kommit en bra bit på vägen. Hittills under 2023 har kommunen sålt aktiefonder och obligationer för över tre miljarder kronor. Lika stor del av skuldvolymen har betalats av. Resterande skuld betalas av under perioden augusti–november och just nu, innan de sista försäljningarna, uppgår kommunens placeringar till drygt fyra miljarder kronor.
– Vi har valt att sälja av placeringar i den takt som lånen i Stadshus förfaller. Om det är en miljard kronor i lån som förfaller säljer vi av en miljard kronor i placeringar som vi skickar över till Stadshus, säger Sofie Moosberg och fortsätter:
– Vi har sagt att vi ska amortera av lånen så fort som möjligt – men vi kan inte betala dem i förtid.
Hur väljer ni ut vilka placeringar som ska säljas?
– Vi har tittat på massvis av variabler. Vilka placeringar har gått bra och vilka har det inte? Vilka är placeringarnas avgifter? Har vi flera fonder med samma inriktning och hur stor andelsägare är vi?, säger Sofie Moosberg och fortsätter:
– Det viktiga är att vi, när vi är färdiga med de här försäljningarna, har en placeringsportfölj som ser bra ut. Målet är att vi ska ha samma upplägg och risk men med en mindre summa pengar. Det har varit ett svårt pussel.
Finanschef Sofie Moosberg berättar att det är många variabler som kommunen har tagit hänsyn vid försäljningen av aktier, fonder och obligationer. "Om det är en fond som ger stor vinst kanske vi inte vill göra oss av med den. Om det är en fond som går dåligt just nu men som vi tror på kanske vi inte heller vill sälja", säger hon.
Att sälja så mycket på en gång, vad får det för konsekvenser?
– Det händer egentligen ingenting. Vi har ringt till alla fondbolag i förväg och berättat vad vi kommer att göra – men det här är så stora fonder så det märks inte att vi kliver ur.
En del av de obligationer som kommunen säljer tillhör företag som Willhem AB, Vasakronan AB och Länsförsäkringar.
– Vi lämnar inte tillbaka obligationerna direkt till företagen utan det finns en andrahandsmarknad och banken har hjälpt oss att hitta nya ägare, säger Sofie Moosberg.
Är det inte ett dåligt läge att sälja fonder och obligationer just nu?
– Man brukar säga att man ska sälja på toppen och köpa på botten, men det är tekniskt omöjligt och alltid svårt att hitta rätt. Viktigast för oss har varit att vi, efter kommunfullmäktiges beslut, skulle genomföra försäljningarna så snabbt som möjligt.