När Stadhus AB köpte de kommunala bolagen av Linköpings kommun försattes bolaget i en stor skuld. Upplägget har gynnat kommunen fram till i dag.
För nära 15 år sedan, internt och av skattetekniska skäl, köpte det kommunägda Stadshus AB de kommunala bolagen av Linköpings kommun. Stadshus AB lånade och skuldsatte sig med 5,5 miljarder kronor medan kommunen i sin tur kunde utöka de finansiella placeringarna med samma summa. Enligt ekonomidirektör Peder Brandt har "upplägget" gynnat kommunen genom åren.
– Tanken var att kommunen skulle få en utdelning för de här pengarna, alltså 5,5 miljarder, när de placerades och att Stadshus AB skulle få utdelning från bolagen för att klara av sina räntekostnader. Det har varit ett jättebra upplägg då räntan sedan dess har gått ned successivt och aktiemarknaden har varit uppåt i stort sett hela tiden, säger Peder Brandt och fortsätter:
– Nu ser vi att räntorna är på väg upp och tittar man på Riksbankens scenarion kan det i värsta fall gå från runt 80 miljoner kronor i räntekostnader för Stadshus till uppemot 300 miljoner kronor. Utdelningen från bolagen är samtidigt 230 miljoner kronor varje år – och då går det inte ihop längre.
Med anledning av detta har kommunförvaltningen tagit fram tre olika handlingsalternativ. Ett av dem är att fortsätta som tidigare och kompensera tappet med besparingar i verksamheterna. Det andra är att öka riskerna i såväl lån som placeringar för att därigenom få en ökad utdelning. Det tredje alternativet, som förvaltningen också rekommenderar, är att under ett års tid betala av Stadshus AB:s skuld på 5,5 miljarder kronor med de finansiella placeringarna som uppgår till cirka åtta miljarder kronor.
– Det är som att vi backar tillbaka upplägget. Vi skruvar ned lånen och placeringarna och utifrån det går bolagens utdelningar direkt till kommunen istället för till räntekostnaderna, säger Peder Brandt.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande, hoppas att fullmäktiges partier kan komma överens om vilket handlingsalternativ som ska väljas under hösten.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande, bekräftar att kommunfullmäktiges åtta partier just nu diskuterar hur de höjda räntekostnaderna ska hanteras. Själv lutar han åt förvaltningens rekommendation.
– Jag hoppas att vi här under hösten, ganska snart efter valet, kan komma överens inom politiken om ett inriktningsbeslut. Vår ekonomistab säger att det tar cirka tolv månader att genomföra det alternativ de föreslår. Vi kan inte sälja av fonder om 5,5 miljarder kronor på ett bräde, då kraschar vi marknaden, säger Niklas Borg.