Kommunens finansiella placeringar realiseras först när de säljs, och därför får börstappet inga direkta konsekvenser. Det menar kommunstyrelsens ordförande Niklas Borg (M).
Kommunens ekonomi är en snårig terräng. I delårsrapporten för 2022, som redovisar året fram till sista augusti, går de kommunala bolagen med 855 miljoner kronor plus – huvudsakligen för att högre elpriser gör att Tekniska verken går med överskott. Samtidigt går kommunens verksamhet med 200 miljoner kronor minus och prognostiserar ett minusresultat vid årets slut på 588 miljoner. Den stora anledningen till detta är att värdet av kommunens finansiella placeringar har sjunkit med drygt en miljard kronor under 2022.
Däremot, om tappet på börsen räknas bort, prognostiserar kommunens verksamheter istället ett plusresultat på 247 miljoner kronor. Den stora anledningen till detta är högre skatteintäkter än budgeterat.
– Att våra placeringar har minskat kraftigt får egentligen inga konsekvenser. Våra placeringar realiseras ju först om vi säljer dem. Då vi hela tiden måste marknadsvärdera våra finansiella tillgångar så får vi stora slag i resultatet. Det viktigaste för oss, och som vi har att förhålla oss till, är hur det går för verksamheterna, säger kommunstyrelsens ordförande Niklas Borg (M).
Hur går det då för kommunens verksamheter? Barn- och ungdomsnämnden ser ut att prestera ett minusresultat på 35 miljoner kronor under 2022 där ökade lokal- och skolskjutskostnader är orsaken. Kommunala Leanlink går mot minus 21 miljoner kronor.
– Det beror mycket på att de måste ta in hyrpersonal. Vi har sagt att vi tillåter verksamheten att gå med minus under 2022 då det inte är läge att jaga besparingar – inte när verksamheterna i stort går med plus, säger Niklas Borg.
Leanlink ser ut att gå med 21 miljoner kronor minus under 2022. Detta på grund av ökade kostnader för hyrpersonal.
Om de kommunala verksamheterna slås ihop med bolagen uppgick resultatet, fram till den 31 augusti, till 506 miljoner kronor plus. En annan indikator på det ekonomiska läget är kommunens investeringar. Här pekar helårsprognosen på att kommunen, tillsammans med bolagen, kommer att investera 971 miljoner kronor mindre än planerat.
– Utifrån omvärldsläget är det naturligt att projekt blir uppskjutna. Det är svårt att få tag i material men också företag som kan leverera tjänster, säger Niklas Borg.
Hur ser du på kommunens ekonomi i sin helhet?
– Som helhet står sig Linköpings ekonomi ändå stark. Om vi räknar bort förändringarna på finanssidan gör våra verksamheter ett plus i år också, och det är viktigt. 2023 och 2024 kommer att vara avsevärt mycket tuffare år, med högre livsmedels- och energipriser, och ett orosmoln är också åt vilket håll lönerna tar vägen.
– Samtidigt har vi starka bolag och tack vare det bättre förutsättningar än många andra kommuner, fortsätter Niklas Borg.
På tisdag kommer Kristina Edlund (S) och övriga kommunstyrelseledamöter att fatta beslut om delårsrapporten och flera andra faktorer kopplade till kommunens ekonomi.
Kommunen genomför varje mandatperiod en värdering av de kommunala bolagen. Från 2017 fram till årsskiftet 2021/2022 har värdet på de kommunala bolagen ökat med 17,4 miljarder kronor. Värdet beräknas nu till 42,2 miljarder kronor.
– Om vi skulle sälja bolagen är bedömningen att vi skulle kunna få så mycket betalt, men det är inte aktuellt. Däremot är värdet en del av Linköpingsbornas tillgångar och det gör att det finns en ekonomisk trygghet. Det gör också att kommunen får bättre villkor vid lån till investeringar, säger Niklas Borg.
Under tisdagen sammanträder kommunstyrelsen och fattar beslut om både delårsrapporten och bolagens värdering. Även skattesatsen ligger på bordet. Denna föreslås förbli oförändrad, alltså 20,20 kronor per 100-lapp, under 2023.