Stångåstadens resultat före skatt landade 2022 på 264 miljoner kronor. Räknar man bort reavinster från sålda bostadsrätter blev det 215 miljoner kronor.
Det är en liten minskning jämfört med 2021, då resultatet var 229 miljoner (utöver reavinsten från den stora lägenhetsaffären med Heimstaden, som inbringade 1,9 miljarder kronor).
– 215 miljoner är ett bra resultat och vi har levererat stabilt på den nivån i ett antal år nu. Men 2022 har vi fått arbeta extra hårt med besparingar. Vi har fått ett helt annat ränteläge och vi har byggkostnader som har stigit ännu mer än inflationen, konstaterar Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist.
Stångåstaden har lån på cirka 3,8 miljarder kronor. Det kan låta mycket, men lånebördan är lägre än snittet för landets bostadsföretag. Flera fastighetsbolag i landet har stora problem att klara de skenande räntekostnaderna.
– Det är ett systemskifte för branschen som har några jobbiga år framför sig. Men Stångåstadens ekonomi är under kontroll. Vi har jobbat på flera sätt med att säkra portföljen och för oss kommer det att ta några år innan de högre räntorna slår igenom hårt. Vi hoppas att det vänder innan dess; då kommer vi hyggligt ur det här, säger Törnqvist.
100 av vinstmiljonerna tar Linköpings kommun hand om i utdelning, för det som kallas bosociala ändamål. Det nya styret beslutade i höstas att höja den summan från 62 miljoner, under protester från oppositionen.
Stångåstaden har cirka 13 700 lägenheter, utöver studentbostäderna. Uthyrningsgraden är nästan 100-procentig, med bara 32 vakansmånader 2022 (en vakansmånad innebär att en lägenhet står outhyrd en månad).
Annat var det i mitten av 1990-talet. Då kostade tomma lägenheter stora pengar för många bostadsbolag i landet, inklusive Stångåstaden. Det minns förvaltningschef Ulf Gustafsson.
– Som mest tror jag att vi hade 600 tomma lägenheter, studentbostäderna oräknade, säger han.
2018–2019 var situationen den omvända.
– Då hade vi ett otroligt tryck. En del ringde och grät för att de inte fick tag i en bostad. Idag är det inte riktigt samma akuta tryck, säger Gustafsson.
2019 hade Stångåstaden i snitt 67 intresseanmälningar på varje ledig lägenhet. 2022 hade siffran sjunkit till 39. Är vi rentav på väg tillbaka till en situation med tomma bostäder? Fredrik Törnqvist tror inte det.
– Man ska aldrig säga aldrig, men med de fakta vi har nu ser vi inte riktigt det. Vi har fortfarande en stabil efterfrågan och vi har en befolkningstillväxt i Linköping.
I fjol lade Stångåstaden 1,2 miljarder kronor på nyproduktion, ombyggnad och underhåll. 229 nya bostäder färdigställdes och 240 helrenoverades.
Vid årsskiftet var 524 bostäder under produktion – 279 i Ebbepark, 85 i Övre Vasastaden, 46 i Skäggetorp och 114 vid Djurgårdsgatan.
I år planerar Stångåstaden för att byggstarta något eller några av dessa fem projekt: 200 lägenheter i Ebbepark, 63 på Folkungavallen, 170 på Djurgården, 150 vid Flamman och 200 vid Pionjärgatan i Berga.
– Under en period i fjol var det i princip omöjligt att handla upp entreprenader. Som värst var vi uppe i anbud som skulle ha gett en total produktionskostnad på 75 000 kronor per kvadratmeter. Vid Djurgårdsgatan kom vi ner i 51 000 – det är dyrt det också, men genomförbart. Nu finns det tendenser på att det håller på att sjunka tillbaka ytterligare, säger Fredrik Törnqvist.