Vändningen efter fallande trend – fler behöriga till gymnasiet

De nior som precis lämnat Alléskolan bryter en negativ trend. Enligt preliminära betygssiffror klarar 84 procent, mer än fyra av fem elever behörigheten till gymnasiet.

Utbildningschef Karl Johan Sjödin lyfter lärare, personal och rektorers systematiska arbete för att höja betygen på Alléskolan. "Man har tagit sig an uppgiften att utveckla undervisningen för att höja elevernas resultat. Det är ett idogt arbete och ett arbete vi behöver fortsätta med", säger han.

Utbildningschef Karl Johan Sjödin lyfter lärare, personal och rektorers systematiska arbete för att höja betygen på Alléskolan. "Man har tagit sig an uppgiften att utveckla undervisningen för att höja elevernas resultat. Det är ett idogt arbete och ett arbete vi behöver fortsätta med", säger han.

Foto: Lotta Willsäter

Åtvidaberg2024-06-28 14:30

– Ett idogt systematiskt arbete av personal, lärare och rektorer. Det har gjort skillnad.

Så förklarar utbildningschef Karl Johan Sjödin den kraftiga betygsvändning som nu syns i niornas avgångsbetyg. 

Siffrorna, som än så länge är preliminära och bygger på skolans egna uppgifter, visar att drygt 84 procent av eleverna – 103 av 122 – klarar behörigheten till gymnasiet. 

Det är en kraftigt ökning med 15 procentenheter jämfört med förra året, då nästan var tredje elev i nian missade behörigheten till gymnasiet. Ökar gör också det genomsnittliga meritvärdet, från 200 till 210 (av maximalt 340).

Förra årets resultat blev ännu ett år med en nedåtgående trend. Det placerade Åtvidaberg, för andra året i rad, på sista plats bland länets kommuner sett till gymnasiebehörigheten. 

Fördjupade analyser ledde till en handlingsplan och politiska debatter,

Så vad har ni gjort konkret för att vända trenden? 

– Fokus har varit att inte lämna någon elev med F (icke godkänt reds anm) i kärnämnena; svenska, engelska och matte. Skolan har jobbat med att identifiera vad de som varit på gränsen mellan ett F eller E, behövt för att bli godkända. 

– Vi har också haft ett två-lärare-system i alla kärnämnen i nian. Det har gjort att vi kunnat dela in elever i olika grupperingar. 

– Lärare har även, med stöd av rektorer och kollegor och externa resurser, analyserat sin undervisning.

Har ni kunnat jobba med elever som balanserat mellan högre betyg, mellan exempelvis B och A också?

– Det har inte varit fokus på det på samma sätt som att hjälpa elever att få godkänt. Vi har inte tittat på det, men ska hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt.

undefined
Niornas betyg går uppåt. Årets avgångselever höjer både meritvärde och behörigheten till gymnasiet.

Han påpekar att arbetet att vända den tidigare nedåtgående betygstrenden kommer att ta tid. Olika årskurser kommer att prestera olika och göra att resultat kommer att variera över tid. 

– Vår långsiktiga insats är att höja lägstanivån. 

Karl Johan Sjödin tar själv upp frågan om så kallade glädjebetyg med en fråga som någon utomstående kunnat ställa:

– Har de bara sagt åt lärarna att sätta högre betyg?

Hans svar är: Nej! 

– Vi har jämfört resultat från de nationella proven med de betyg som satts. Det visar inga glädjebetyg, utan att betygen är rättvisande.

Karl Johan Sjödin noterar slutligen att närvaro i skolan spelar stor roll för betygen. En gemensam nämnare för de elever som inte fått gymnasiebehörighet är hög frånvaro, uppger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!