Nu lägger Jenny Enerby (S), ordförande i utbildningsutskottet och utbildningschef Karl Johan Sjödin fram analysen av niornas samlade betyg. Nästan var tredje av årets nior missade gymnasiebehörigheten. Upplevd ohälsa, frånvaro och skillnad mellan betyg och nationella prov är några svar som förklarar varför så många missar betyg för behörighet till gymnasiet.
Årets avgångselever på Alléskolan hade just slutat nian när utbildningschefen Karl Johan Sjödin tog del av det samlade betygsresultatet.
Bara 69,7 procent av niorna klarade gymnasiebehörigheten.
– Det är två år i rad med lägre nivå på niornas resultat, sa Karl Johan Sjödin till Corren när siffrorna kom ut.
Samtidigt gav han besked om en fördjupad analys och en handlingsplan.
Nu tar han emot i kommunhuset tillsammans med Jenny Enerby (S), ordförande i utbildningsutskottet. Analysen är klar och handlingsplanen antagen.
Analysen ger inte ett entydigt enkelt svar på varför så hög andel av Åtvidabergselever inte når gymnasiebehörighet.
Karl Johan Sjödin förklarar inledningsvis att eleverna behöver godkänt betyg i åtta ämnen (av 16-17 totalt), varav de tre kärnämnena matte, svenska, engelska är obligatoriska, för att komma in på ett yrkesförberedande program.
– I gruppen är det är vanligt att man saknar ett, eller flera kärnämnesbetyg.
Han berättar att analysen utgått från en rad kända faktorer som påverkar resultaten.
Till exempel socioekonomiska faktorer och föräldrars studiebakgrund (andel som har eftergymnasial utbildning). Ingen av dessa förklarar att så många som nästan var tredje elev inte fick gymnasiebehörighet.
– Här ligger vi bra till.
Inte heller skolans resurser, mätt i antal elever per lärare, förklarar resultaten.
– Vi har lagt mer resurser på Alléskolan på senare år och vi ligger högre än riket. Vi har också god lärarbehörighet.
När elever på Alléskolan fått svara på hur de upplever sin hälsa och om de tycker att de duger som de är, ligger svaren lägre än i andra kommuner i länet. "Det är så över tid", säger utbildningschef Karl Johan Sjödin.
Karl Johan Sjödin pekar på andra faktorer. En rör elevernas uppfattning om sin egen hälsa i en enkät.
– De upplever inte den egna hälsan som särskilt bra eller tycker att de duger som de är. Över en länge tid ligger Åtvidabergseleverna ungefär tio procentenheter lägre än andra i länet.
Samtidigt visar samma enkäter att eleverna generellt känner sig trygga i skolan, att de får bra stöd och hjälp samt att det är bra stämning och arbetsro i skolan.
Men, trots det finns en hög andel elever med problematisk skolnärvaro.
Vad innebär det?
– Det finns en stark koppling mellan att vara i skolan och att inte vara i skolan. Bland många av dem som inte fick gymnasiebehörighet finns en problematisk skolnärvaro. Är man i skolan så går det bättre.
En annan förklaring rör betygssättning. Elever i Åtvidaberg presterar generellt sett bättre på nationella prov än vad betygen visar.
Är lärare här snålare med betygen?
– Vi ser skillnader jämfört med riket och det behöver vi titta närmare på.
Handlingsplanen anger att externa lektorer ska kopplas in i arbetet med betygsbedömning. Övergripande ska ett systematiskt och långsiktigt arbete, från lägre ålder, med mätpunkter och uppföljningar ske. Bland annat ska politiker i utbildningsutskottet ta del av arbetet.
Vad är målet?
– Förbättrade skolresultat. Gymnasiebehörigheten hos våra elever ska öka över tid och strävan är att så många som möjligt ska vara behöriga och därmed få goda valmöjligheter inför studier och arbete, säger Karl Johan Sjödin.
Jenny Enerby tillägger att skolan inte ensam kan lösa resultaten och att det behövs samverkan med socialtjänsten.
– Vi har lagt ett uppdrag på kommundirektören (Linda Ljungqvist, reds anm) att återkomma med vad som behöver göras för att ta tag i till exempel närvaro. Det är flera förvaltningar som behöver hjälpas åt runt elevens dag, säger hon.