Sökresultat

26 februari 2009 00:00
<p><b>Parkeringen </b><b>vid</b><b />Universitetssjukhuset i Linköping för anställda och "vanligt folk"? Är det inte dags att göra något åt det problemet nu? Det är för de flesta jobbigt nog att behöva uppsöka denna inrättning, utan att först behöva leta parkering? Underbetald personal blir frustrerad redan före sitt arbete när även de måste leta efter någonstans att parkera, parkeringstillståndet är ju ingen garantisedel?</p><p>Kanske ett parkeringsdäck ovanför del av befintlig parkering kan vara en lösning eftersom det knappast kan finnas mera markyta att utnyttja?</p><p>Detta kan väl sedan ökas ut vartefter behovet uppstår. Men det kanske stör den estetiska bilden? Kostar pengar gör det förstås.</p><p>Alla kan kanske inte åka buss till US, vilket nästan verkar vara politikernas tanke?</p><p>Och pendeln från yttre upptagningsområden funkar inte alltid heller, de står ju på tågverkstaden i Tornby.</p><p><b>Micke T</b></p>

Insändare: Gör något åt parkeringsproblemet vid US

25 februari 2009 14:50
<p>Om du är kvinna, singel, vill bli mamma och inte vill göra barn med en manlig vän eller ragga upp någon på krogen återstår att åka utomlands och inseminera spermier från en anonym donator.</p><p>Och insemination utomlands kommer att vara svenska singelkvinnors enda chans att bli mamma ytterligare ett tag framöver. I alla fall om de väljer bort vännerna och krogen. För i tisdags beslöt riksdagens socialutskott att skjuta en ändring av lagen som förbjuder singelkvinnor att inseminera i Sverige på framtiden.</p><p>Beslutet är olyckligt och omodernt.</p><p>I jämlikhetens namn borde singelkvinnor ha samma rätt till insemination som lesbiska och heterosexuella par. Deras rättigheter skiljer sig inte åt vad gäller adoption - varför ska de göra det när det gäller insemination?</p><p>Sverige tillhör dessutom de länder i världen som har flest singelhushåll. Att då hålla fast vid en förlegad lagstiftning, som diskriminerar singlar är obegripligt. Att göra det för att undvika ännu en prestigeförlust för Kristdemokraterna är helt oacceptabelt. </p>

Ledare: Inseminera mera

Inseminera meraInseminera mera
25 februari 2009 09:23
<p><b>Jag vandrar</b> ut från flera av Passagens och Galleri Vända sidas utställningar med känslan av att vara mästrad, utsatt för en lektion av konstvärldens innekrets. Situationen blir inte bättre av att det begärs 30 000 kronor för verk av konstnär som saknar såväl dokumenterad prisstatistik som museirepresentation; konstverk med ett marknadsvärde på kanske 500 kronor.</p><p>Det är de ekonomiska frågorna, svag efterfrågan, kommunikation med kunderna, konstnärernas försörjning och problem att agera på en marknad, som borde stå i centrum i konstdebatten, inte de gymnasiala upptågen på Konstfack.</p><span class="mellanrubrik">Kränkning av andra</span><p>De två omdiskuterade aktionerna på Konstfack, Odells psykbryt och Nugs "Territorial pissing", utraderar gränsen mellan konst och utagerande aktioner. Det är inte lagbrottet i sig utan kränkning av andra människors arbete och skapande som gör att dessa aktioner inte är konst. Om vi accepterar detta som konst blir hela konstbegreppet meningslöst, utan egentligt innehåll.</p><p>Peter Menzels påstående att skadegörelse i form av graffiti kan vara konst är sorgligt. Det kan aldrig vara konst att förstöra konst (klotter på skulpturer) eller andra människors hantverk, eller att kränka andra människors värdighet.</p><span class="mellanrubrik">Vårdar fasader</span><p>Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur AlfaOmega utanför biblioteket? Nej, skulle säkert de flesta konstnärer svara. På samma sätt reagerar vi som lägger ner åtskillig möda på att förvalta byggnader eller våra anställda som vårdar husens fasader. De arbeten som utförs av konstnär Peter Menzel och fasadmurare Janne Landén har samma värde, det kan aldrig vara konst att förstöra resultatet av deras dagsverken.</p><span class="mellanrubrik">Större plats för konsten</span><p>Samtidigt har jag förståelse för den känsla av färglös tristess och maktlöshet som klotterkulturen hämtar sin näring ur. Och särskilt gäller det den obefintliga plats som våra ungdomar har i det offentliga rummet. Här styr i stället den rigida konformism som råder inom plan- och bygglovsverksamheten i stat och kommun. Vår stadsmiljö är riggad ungefär som ett vardagsrum på 50-talet, med tydliga gränser, ungdomar gör sig icke besvär, särskilt inte deras konstnärliga alster. På samma sätt som vi bekräftar unga idrottsbegåvningar i det offentliga, borde ungdomar med konstnärliga talanger få möjligheter.</p><p>I allmänhet borde konsten få ta större plats i det offentliga rummet. Det skulle ge oss mer spännande miljöer och intressanta städer att vistas i.</p><span class="mellanrubrik">Förmedlar känslor</span><p>Men det kräver betalningsvilja från dem som ska finansiera det hela. En förutsättning för det är att många inom konstsamhället stiger ned från de höga piedestalerna och upprättar en kommunikation med vanligt folk.</p><p>Konst är som bäst när den för dialog med oss, just så som de främsta inom den samtida svenska bildkonsten gör. Peter Dahls fest och glädje, Karin Mamma Anderssons skenbart fridfulla lugn eller Linn Fernström lite trasiga ungdomsvärld. Konst som förmedlar känslor och berättelser som vi kan relatera till.</p><p>Michael Cocozza</p><p>Vd för Botrygg i Linköping</p>

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"

"Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?""Skulle det vara konst om nån klottrade ner Menzels eleganta skulptur Alfa­Omega?"
25 februari 2009 01:00
<p>En födelsedagspresent till bolaget som fyller 100 år. Så beskriver Vattenfalls vd Lars G Josefsson den största svenska företagsaffären i historien: Vattenfalls köp av Nuon, ledande energibolag i Holland. </p><p>Nuon har 2,7 miljoner kunder i hemlandet, Belgien och Tyskland. Det som främst lockar med bolaget sägs vara dess framsteg inom havsbaserad vindkraft. Men över 90 procent av elproduktionen hämtas från kolkraft och gas. Något som fått kritiker, med Miljöpartiet i spetsen, att opponera sig mot affären. Statligt ägda Vattenfall bör inte köpa på sig mer fossila energikällor utan investera sitt överskott i förnybar energi, menar man - en åsikt som näringsminister Maud Olofsson delade innan hon hamnade i regeringen. </p><p>Den kritiken håller dock inte. Vattenfall har långtgående klimatmål för sin verksamhet - bolagets energiförsörjning ska till exempel vara helt ren från koldioxid år 2050 - och får i och med köpet av Nuon och liknande affärer större möjlighet att påverka Europas elproduktion. Miljöfrågor är och förblir internationella. Kolkraften försvinner inte bara för att Sverige och Vattenfall skulle ignorera den. </p><p>Näringsministern ger affären sitt godkännande. Hon understryker Vattenfalls ambitioner att sänka Nuons koldioxidutsläpp genom att konvertera till biobränsle och investera i förnybar energi. Och ur miljösynpunkt är köpet troligtvis lyckat. Det är alltså inte Nuon som är kruxet med jätteaffären. Problemet ligger hos Vattenfall. </p><p>Staten bör inte äga bolag. Det är en uppfattning som även gäller Vattenfall och som inte förändras bara för att bolaget går bra och inbringar pengar till statskassan - till skillnad från Saab som skulle vara en ren förlustaffär för staten att köpa. </p><p>Sett ur ett konsumentperspektiv är Vattenfalls expansion ytterligare ett problem. På den svenska marknaden regerar tre elleverantörer: Vattenfall, Eon och Fortum. Ägarförhållandena skiljer sig bolagen emellan, men för konkurrenssituationen gör det varken till eller från. Eftersom nybyggen inom både kärnkraft och vattenkraft är förbjudet i Sverige är det omöjligt för mindre företag att slå sig in i dessa branscher. Enda sättet är genom förnybara energikällor som vindkraft. Men även på detta område dominerar de tre storbolagen.</p><p>Det finns knappast anledning att hoppas på pressade elpriser när Vattenfall nu stärker sin ställning ute i Europa (bolaget är redan en stark aktör på de danska, tyska och polska marknaderna). Staten skulle visserligen kunna sätta ett vinsttak och se till att en del går tillbaka till konsumenterna. Men det är långt ifrån det optimala scenariot. </p><p>Det vore i stället att fler mindre, privata aktörer fick konkurrera på en fri, konsumentstyrd elmarknad. Då skulle leverantörerna få tävla om kunderna genom låga priser och förnyelsebara energisatsningar. Det energioligopol som bildats i Sverige och sväller ut över Europas gränser gör tyvärr inte att det går i den riktningen.</p><p>Citat: <b>"Uppfattningen att staten inte bör äga bolag förändras inte för att Vattenfall går bra."</b></p>

Ledare: Vattenfall stärker sin position i eloligopolet

Vattenfall stärker sin position i eloligopoletVattenfall stärker sin position i eloligopolet
25 februari 2009 00:00
<p><b>Som veterinär </b>och privatperson håller jag helt med om att det vore önskvärt med ständig jour. Som företagare kan jag tyvärr konstatera att underlaget för detta inte finns i dagsläget. Trots att många upplever att djurvård är dyrt, har branschen som helhet marginaler som de flesta företag skulle fnysa åt.</p><p>Att blanda ihop ekonomi med behovet av vård för våra husdjur är inte kul, men jag måste vara realist. De nyrekryteringar och investeringar som krävs är det få som vill betala för - annat än vid behov.</p><p>Vi har en högre taxa på jourtid, vilket de flesta djurägare accepterar. Trots det är det sällan en jul- eller midsommarhelg går ihop. Jag får ibland tipset att höja priset på vardagar för att finansiera jouren. Men, vilket jag kan förstå, visar erfarenheten att många då väljer en annan klinik/sjukhus under dagtid och det är då den absoluta merparten av besöken kommer.</p><p>Det är lätt att säga att man gärna betalar mer för en vaccination eller kastration för att få tillgång till jour dygnet runt. Men när det väl gäller - hur många skulle i ärlighetens namn också göra det?</p><p>Vi försöker att upprätthålla så hög servicenivå som möjligt. Vi har öppet 365 dagar om året och har bemanning dygnet runt för inneliggande djur. Som påpekats finns det dock både regelverk och en mänsklig aspekt att ta hänsyn till. Jag är stolt!</p><p><b>Björn Lindevall, veterinär och VD på Valla Djurklinik</b></p>

Insändare: Inget underlag för ständig jour för djurvård

25 februari 2009 00:00
<p><b>Signaturen </b><b>"</b><b>FEB</b><b>"</b><b />ondgjorde sig den 16/2 över den dåliga snöröjningen i Lambohov och tyckte att om det bara skulle göras dåligt så var det bättre att det inte görs alls. Det skulle i alla fall bli billigare för skattebetalarna.</p><p>Jag kan informera "FEB" om att hans tanke redan slagit rot hos snöröjningsansvariga i Malmslätt. Här har gång- och cykelvägen mellan Kärna Hembygdsgård, bakom Kärna skola, och fram till Gamla Ledbergsvägen varken plogats eller sandats under den innevar-ande vintern.</p><p>Landstinget skall dra in de fria utomhusrullatorerna och kommunen slutar att sanda. Är det en gemensam komplott mot oss äldre?</p><p><b>AMBULANS</b></p>

Insändare: Dåligt snöröj i Malmslätt

25 februari 2009 00:00
<p><b>Kriserna avlöser </b>varandra och arbetslösheten stiger för varje dag. De politiker som varit lika kavata som centerledaren har inte mycket att komma med när tiderna blir sämre och praktiken inte stämmer med ideologin. Vad hjälper det med "jobblinjen" när jobben försvinner. Vad hjälper det med "sänkta skatter", när tillväxteffekten uteblir.</p><p>Vad har de senaste tjugo årens nyliberalism för lösningar på bankernas och biljättarnas problem, när alla efterfrågar samhällets hjälp för att lösa självskapade problem. Den självreglerande marknaden är nog bara en önskedröm.</p><p>Självsäkra politiker som tror att sänkta skatter skall skapa flera jobb har nog bortsett från att konjunkturerna svänger.</p><p><b>Opolitisk realist</b></p>

Insändare: Verklighetens brister

24 februari 2009 14:54
Krönika

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!

Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!Kungligt bröllopvalåret 2010 -snacka om tajming!
24 februari 2009 01:00
Krönika

Birgitta Ohlsson: Nationalism aldrig lösningen

24 februari 2009 00:00
<p><b>Det vore </b>bra om det grusades på gång- och cykelbanan i Skäggetorp närmare bestämt den som går runt i den yttre närmast Nygårdsvägen. Det räcker inte att bara ploga den.</p><p>Jag var ute och gick runt den i dag, 23/2, och höll på att slå halvt ihjäl mig på grund av halkan. Det slarvas med detta ofta. Det måste vara billigare att grusa än att personer får en massa benbrott. Jag har halkat men inget brutit än! Skärpning!</p><p><b>Grusa gång- </b><b>och cykelbanan</b></p>

Insändare: Dåligt grusade gångbanor

24 februari 2009 00:00
<p><b>Läser i</b><b />Corren att urologkliniken avser att spara fem miljoner genom att i stället för moderna urinkatetrar återgå till den gamla sorten för patienter som måste tappa sig själva i hemmet flera gånger per dag.</p><p>Visserligen innerbär detta för patienten betydande olägenhet jämfört med de moderna katetrarna, för med de gamla måste man smörja in katetern med glidmedel och spruta in lokalbedövning i urinröret, dessutom medför det större obehag. Men man sparar pengar. Utmärkt ide. För vad ska man med utveckling av sjukvården? Det kostar ju bara pengar.</p><p>Emellertid tycker jag att man skulle löpa linan ut och återgå till de gummikatet-rar vi använde på 1960-talet. Dem fick man koka efter varje användning och de höll länge.</p><p>De flesta gamla gubbar är väl från sin krafts dagar ändå vana att hantera gummi på snoppen. Dessutom kunde man ju också spara en massa pengar genom att sluta använda alla dessa engångssprutor. Istället kunde man ta de gamla fina glassprutorna som återanvändes. Man kunde ju koka dem tillsammans med katetrarna för att spara ström. Vilken besparing det skulle bli!</p><p>Ja, ja, det var bättre förr då när vi inte hade så många administratörer och andra pärmbärare att avlöna utan pengarna faktiskt gick till sjukvården som sådan.</p><p><b>Sören Lindgren</b><b /></p><p><b>Pensionerad läkare</b></p>

Insändare: Besparingar hindrar utveckling av sjukvården

24 februari 2009 00:00
<p><b>Efter att </b>ha läst artikeln i Corren, lördag, om krav på bälte och alkolås i skolskjutsarna blir jag lite undrande. Har inga funderingar om alkolås för det tror jag alla har, men det här med bälte gör mig lite fundersam.</p><p>Får mig att tänka på skillnaden mellan dina och mina barn. Jag förstår inte det här med skolskjutsar.</p><p>Jag kör buss på linjer som står med i Östgötatrafikens turlista. De linjerna kan alla åka med och är vad jag förstått inga särskilda skolturer, men vi har ju hundratals skolbarn med oss. Vi har oftast inga bälten.</p><p>Hur kan man i artikeln påstå att vissa företag kör skolbarnen till och från skolan när vi andra också gör det. Gör man skillnad på barnen?</p><p>Vi kör också på slingriga och hala vägar. Skolbarn åker med oss på 90-vägar från Kisa, Motala, Ljungsbro och många, många fler ställen.</p><p>Varför är inte barnen jag kör värda lika mycket som de som åker med fyra utvalda företag för skolskjuts?</p><p>Jag som chaufför känner mig lite mobbad ibland när jag möter bussar som skjutsar barn till skolan. De har ju alltid skylten blinkande med varning för barn på när de svänger in på hållplatsen. Varför har inte jag också en sådan skylt? Jag är ju också rädd att det skall hända något med barnen som åker med mig.</p><p>Har ni föräldrar aldrig funderat på det här?</p><p><b>Lisa-B</b></p>

Insändare: Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?

Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?Ska inte alla skolbarn ha säkerhetsbälten?
24 februari 2009 00:00
<p>Angående feriearbete i landstinget 2009.</p><p><b>Jag läste Corren</b> 21/2 och blev glad när jag såg annonsen från landstinget i Östergötland, om feriearbete och tänkte; ja! Förra året blev det ju tyvärr inga jobb där. Jag läste igenom annonsen och surnade när det stod att endast -92:or var välkomna. Jag är själv född -91.</p><p>Förra året sökte jag ungefär 15 sommarjobb, men lyckades inte få något. I år har jag sökt 20 jobb. Kommer jag att få något måntro?</p><p>Jag förstår inte riktigt hur landstinget tänker. Jag förstår att de gärna vill ha en mindre grupp ungdomar som söker, men förra året hade jag ingen chans och året innan var jag för ung.</p><p>Tänker de hoppa över 91:ornas chans att få jobba? Jag tycker att de ska välja ut de mest ambitiösa personerna och inte efter vilket år de är födda.</p><p><b>En sommarjobbssökande ungdom</b></p>

Insändare: Åldersdiskriminering av landstinget

23 februari 2009 00:00
<p><b>Jag vill </b>bara säga min åsikt i debatten om att man skall stanna hemma från jobbet när man är sjuk.</p><p>Är det rimligt att en arbetstagare som tjänar ganska långt under en genomsnittlig lön ska betala cirka 1 200 kronor i löneavdrag för att vara hemma i två dagar? Mitt svar är nej.</p><p>Ska man få folk att stanna hemma när man är lite krasslig så får man nog göra ändringar i systemet.</p><p>Har ingen bra lösning på detta, så vi får nog dras med lite hosta och nysningar på våra arbetsplatser ett tag till.</p><p><b>Christer G</b></p>

Insändare: Alla har inte råd att förlora 1 200 kronor

23 februari 2009 00:00
<p>Svar till "Körkortlös bussåkare", 13/2.</p><p><b>Utbudet inom </b>kollektivtrafiken grundar sig främst på det underlag som finns, det vill säga hur många kunder vi har. Signaturen "Körkortslös bussåkare" önskar få fler turer på linje 539 som går mellan Björsäter och Linköping. Utbudet i sin tur bestäms sedan tillsammans med Linköpings kommun som är beställare av denna trafik.</p><p>Jag håller med insändaren om att fler turer naturligtvis är bättre för alla de som vill resa med oss men det måste även finnas ett underlag.</p><p>I första hand planeras även trafik för att arbets- och skolpendling ska fungera och har man inte ett jättestort resandeunderlag sätts tiderna så att det ska passa så många som möjligt. Det innebär, som i detta fall, att några får en längre väntetid på bussen medan andra kommer till eller från skolan utan längre väntetider.</p><p>För linje 539 har kommunen inte uttryck några önskemål om att utöka trafiken men självklart tar vi med oss detta önskemål i våra diskussioner med dem.</p><p>Vad det gäller stående på bussen som insändaren tar upp, har vi tittat på detta och vad vi kan se är det ytterst sällan som dessa turer är fulla. I de allra flesta fall finns flera sittplatser både på resan till och från Linköping.</p><p>Vi kommer för säkerhets skull att göra extra kontroller på de aktuella turerna under denna vecka när sportlovet är över.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: "Vi har koll på 539:an"

23 februari 2009 00:00
<p><b>Lundbybadet är </b>en bra anläggning med duglig och mycket trevlig personal. All heder åt er som drev fram och tog de beslut som ledde till att vi fick den här oasen i Mjölby. Här kan alla känna sig hemma både i badet och i gymmet.</p><p>Precis som när kommunen drev badet finns fortfarande möjligheter att under delar av dagen lösa entré till rabatterat pris. När detta infördes tolkar vi det som ett led i kommunens folkhälsoarbete. Den som rör på sig mår bättre och håller sig frisk längre.</p><p>Sedan Medley tog över har dock en försämring skett. Det finns inte längre möjlighet att lösa halvårskort! Varför? Detta betyder som exempel att en pensionär som vill träna två gånger i veckan får betala dubbelt så mycket. Var det meningen? Vill Medley dra in på antalet förmiddagsbesökare?</p><p>Det är under vinterhalvåret vi (pensionärer, arbetssökande, studenter) verkligen behöver den här anläggningen. Här har vi en plats där vi kan träffa vänner och röra på oss till ett pris som vi klara av. På sommaren kan vi motionera utomhus.</p><p>Hur tänker kommunen? Var det så här ni ville ha det? Det ville inte vi!</p><p><b>Förmiddag på Lundbybadet</b></p>

Insändare: Försämringar på Lundbybadet i Mjölby

Försämringar på Lundbybadet i MjölbyFörsämringar på Lundbybadet i Mjölby
23 februari 2009 00:00
<p><b>Nu måste </b>väl ändå tiden vara inne att slopa fordonsskatten i den form den tas ut i dag. Det duger inte med att bara avskaffa skattemärket - avskaffa hela det nuvarande skattesystemet! Dagens system är dyrt, administrativt krångligt, orättvist, dåligt för miljön och dessutom möjligt att kringgå.</p><p>Dyrt: En alltför stor del av skatten går till kostnad för administration.</p><p>Administrativt krångligt: En stor personalstab sysselsätts för att skicka ut räkningar, påminnelser och skattemärken - helt i onödan.</p><p>Orättvist: Alla med samma bilmodell och årsmodell betalar samma skatt, oavsett hur mycket de utnyttjar vägnätet.</p><p>Dåligt för miljön: Fordonsskattesystemet ger inte fordonsägaren några incitament att begränsa sin körning, eller köra bränslesnålt.</p><p>Möjligt att kringgå: Du kan köra med din bil trots att du inte betalat fordonsskatt.</p><p>Lösning är enkel - lägg fordonsskatten på drivmedlet. Med skatten på drivmedlet bli systemet billigt, administrativt enkelt, rättvist, miljövänligt och dessutom omöjligt att kringgå.</p><p>Billigt: I stort sett hela fordonsskatten kan gå till väginvesteringar - underhåll och nybyggnation.</p><p>Administrativt enkelt: Det finns redan en administration för hantering av bränsleskatt.</p><p>Rättvist: Var och en betalar för det den personen kör - oavsett bilmodell eller årsmodell.</p><p>Miljövänligt: Med skatten på drivmedlet, ger också fordonsskattesystemet stimulans att både köra mindre och bränslesnålare.</p><p>Omöjligt att kringgå: För att kunna köra ditt fordon måste du tanka drivmedel, då kommer du inte undan skatten.</p><p>En annan positiv effekt är att alla utländska fordonsförare också får vara med och betala för den förslitning på vägarna som de orsakar. Det svenska vägnätet, till skillnad från stora delar av vägnätet i södra Europa, har fram till nu varit fritt att nyttja för turister och utländsk nyttotrafik.</p><p>Finns det några nackdelar? Ja, några personer som sysslar med att administrera dagens fordonsskattesystem kommer att behöva byta arbetsuppgifter.</p><p><b>Peter Moberg</b></p>

Insändare: Slopa fordonsskatten!

21 februari 2009 01:00
Krönika

"Puss på sig, chefredaktören!"

21 februari 2009 01:00
Krönika

Anders Mellbourn: Rättvisemärk mobiltelefonerna

21 februari 2009 00:00
<p><b>Är Ödeshögs </b>fina äldreomsorg på väg att skrotas?</p><p>Som ledamot i kommunala handikapps- och pensionärsråd blir man bedrövad när man kallas till ett sammanträde av de som har ansvaret för äldreomsorgen per telefon, och då få presenterat så ogenomtänkta förslag som att bland annat lägga ner korttidsboendet på Solgården.</p><p>Här har vi haft en av Sveriges bästa äldreomsorg enligt undersökningar som gjorts under år 2008, och med några få penndrag ska den utraderas, i en för övrigt dålig budgetpresentation, hur tror ni vi ska kunna ha förståelse för detta?</p><p>Från PRO anser vi att gamla och sjuka måste kunna få känna att det finns möjlighet att kunna få komma till en avdelning där man kan få den rehabilitering som kan behövas till exempel när man är färdigbehandlad på sjukhus, en fin palliativ vård av kunnig personal som finns i dag.</p><p>Även anhörigvårdare behöver få avlastning tidvis.</p><p>Därför är vi starkt kritiska till de förslag om besparingar som nu är på gång att genomföras inom äldreomsorgen.</p><p>Politiker, tänk på att ni också blir gamla och kan behöva vård.</p><p><b>PRO Ödeshög</b></p>

Insändare: Besparingar hotar äldreomsorgen i Ödeshög

Sida 69 av 128
Sida 69 av 128