"Han har varit inne i ryggmärgen, men ingen vet vad han har gjort där", säger Annelie.
Det är en slump att det upptäcks. Neurokirurgen verkade helt säker på att han gjort det han skulle. Operationsbeskrivningen i Annelies patientjournal tyder inte på något annat. Men allt är fel. Det är obegripligt. Annelie kan nästan inte prata, tittar på den nya kirurgen och försöker ta in hans ord.
"Det är ett chockartat besked för patienten", kommer han sedan att skriva i hennes journal.
– Men...vad har han gjort?!
Bara timmar har gått sedan hon la sig i sängen iklädd en av sjukhusets skjortor. Det är mitten av mars 2024. Det är andra gången hon ligger så här och väntar på att opereras i ryggraden. Det är obehagligt. Riskfyllt. Men hon har blivit sämre efter förra operationen och livet fungerar inte längre, så hon behöver den här operationen. Neurokirurgen – som opererade henne förra gången och som har planerat in den här operationen – är inte här. Istället kommer en annan kirurg in. Han verkar trevlig. Korrekt. Det är han som ska ge henne beskedet, men det vet han inte än. Den nya kirurgen vill att Annelie ska genomgå röntgen innan han påbörjar operationen. Det är för att få en bild över hur det ser ut efter förra operationen. När hon träffar kirurgen igen har han en sjuksköterska med sig.
Det är då hon får beskedet.
– Ingen vet vad han har gjort.
Operationen som hon genomgick för exakt två år sedan har inte hänt. Alltså, hon har sövts, hon har lagts på operationsbordet och neurokirurgen har gått in i hennes ryggrad. Han, neurokirurgen som opererat henne, har skurit sig in till hennes ryggrad. Borrat in i ryggmärgen. Men ingen vet vad han har gjort där, för det var inte där hon skulle opereras.
När Corren träffar Annelie har det gått nästan ett halvår sedan hon fick beskedet. I den ljusa lägenheten i Jönköping plockar hon med blommorna och dukar fram kaffe.
Allt började ett par år innan den första operationen. Annelie vaknade en morgon och kände inte längre ena benet. Det var som att hela benet var bedövat. Det gick inte över. Sedan började hon få oförklarligt ont i ryggen. Så började hon plötsligt kissa på sig. Helt utan förvarning. Hon kände ingenting innan och sedan var det som att något bara släppte och urinblåsan tömde sig. Därför sökte Annelie vård och det konstaterades att hon drabbats av två Tarlow-cystor. De kan bäst beskrivas som vätskefyllda blåsor i ryggmärgen. Själva cystorna i sig är inte farliga, fick Annelie veta, men när de trycker på nerver, som de gjorde i Annelies fall, så kan det bli väldigt besvärliga symptom. Det var därför hon bokades in för operation den 7 mars 2022.
"Hålet upptäcktes först när de gjorde den andra operationen", säger Annelie, som har ett hål på fel ställe i sin ryggrad efter neurokirurgens felaktiga operation.
Söndag den 6 mars 2022. Annelie har bytt om till sjukhusskjorta och lagt sig i sängen. Hon bor i Jönköping, men ikväll är hon på Universitetssjukhuset i Linköping. Nu ska det snart ske. Det är en planerad operation och beslutet är noga genomtänkt. Annelie och hennes man Mattias har resonerat om för- och nackdelar. De arbetar båda inom vården och har fått information om riskerna. För även om operationen går precis som den ska, är risken att ingenting i hennes tillstånd förändras. Eller att det rentav förvärras. Fast förhoppningen är ändå att hon ska bli bättre, och det är därför hon och Mattias har kommit fram till att det är värt risken. För de vill att hon ska må bra.
När Annelie ligger i sjukhussängen den där söndagskvällen 2022 har en annan patient, Lena Huss, just opererats av samma neurokirurg. Lena har blivit förlamad av operationen efter att neurokirurgen gjort oförklarliga fel. Neurokirurgen missade Lenas ryggrad och skruvade istället sönder en nervrot som gjorde att hon blev permanent förlamad i högerarmen, trots att den var fullt fungerande när hon hamnade på hans operationsbord.
"Jag tycker att det är så konstigt att de inte kollade efteråt hur operationen blev, när han mådde så dåligt", säger Annelie.
Den helgen när både Lena och Annelie opereras, hade neurokirurgen helgtjänstgöring som bakjour. Det innebär att han var högsta specialistläkare i tjänst hela helgen. Under sitt långa arbetspass, som sträckte sig från fredag 4 mars till måndag den 7 mars 2022, opererade han tre patienter. På lördagen larmade personal om att neurokirurgen verkade berusad under en operation, men trots att chefer tillkallades fick han fortsätta operera. På söndagen opererades Lena Huss, som blev förlamad. Trots det får han borra i Annelies ryggrad på måndagen.
Innan Annelie visste att operationen gått fel fick hon höra att neurokirurgen dömts för rattfylleri.
– Jag skrattade faktiskt bort det då och tänkte att de måste ju ha ordnat det där nu.
Lena Huss förlamades av samma neurokirurg dagen före Annelies operation.
Mars 2022
Lördag: Personal larmar om att neurokirurgen verkar berusad under en operation. Chefer tillkallas. Neurokirurgen får ändå fortsätta operera.
Söndag: Neurokirurgen opererar Lena på ett felaktigt sätt så att hon blir förlamad av operationen.
Måndag: Neurokirurgen opererar Annelie och borrar på fel ställe i hennes ryggrad. Sedan tas han ur tjänst.
Inte förrän efter Annelies operation konstaterar verksamhetschefen Carina Folkesson att neurokirurgen är i så dåligt skick att hon skickar hem honom. "Han mådde inte bra", sa hon till Corren i mars 2024.
Carina Folkesson blev uppringd dagen före Lenas operation, på lördagen. Då hade en chef från en annan enhet tillkallats för att personal larmat om att neurokirurgen verkade berusad. Då var hon själv inte i tjänst, men det var fortfarande hon som hade ansvaret.
– Jag sa: Om du anser att han ska gå hem, så måste du skicka hem honom. Och jag gav också förslag på vilka andra kollegor som kunde ringas in.
Men inte förrän på måndagen togs han ur tjänst av Carina Folkesson.
Se videon som publicerades i mars 2024 när Corren träffade Carina Folkesson. Då förklarade hon varför neurokirurgen fick fortsätta operera trots larm från kollegor.
Ungefär samtidigt som Annelie fick veta att operationen gått fel, i mars 2024, publicerades Correns granskning om neurokirurgen. Neurokirurgen togs då ur tjänst och var avstängd i flera månader.
Nu är han tillbaka på arbetsplatsen igen. Han bedömer remisser från hela Sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga regionerna Östergötland, Jönköping och Kalmar. Trots att Transportstyrelsen bedömt att han inte klarar kontrollerna för nykterhet och därför inte får köra bil.
Läs mer: Kristina stal fem kilo narkotika – får fortsätta vårda patienter. Vårdpersonal får behålla legitimationen, trots pågående missbruk, visar Correns granskning.
Corren har kontaktat verksamhetschef Carina Folkesson som inte ställer upp på någon ny intervju. Även neurokirurgen har erbjudits möjligheten att kommentera. Han har tidigare uppgett att han aldrig har varit alkoholpåverkad på jobbet och menade då att det kan vara en smutskastningskampanj från kollegor.
Fotnot: Annelie och Mattias heter egentligen något annat. Corren har tagit del av patientjournaler, Region Östergötlands internutredning av händelsen och Ivos dokumentation utifrån lex Maria-anmälan.