Lena Huss högerarm förlamades efter en operation av neurokirurgen på US i Linköping.
När Lena Huss hamnar på ett operationsbord i Linköping den 6 mars 2022 är det början på något som oåterkalleligt kommer att förändra hennes liv. Men hennes operation kommer även att få andra följdverkningar i flera år framöver. Utredningar kommer att genomföras. Vårdpersonal kommer att uppröras. Och till slut kommer personalens tålamod att vara slut – patienterna måste skyddas.
Det blir helt tyst i luren.
– Åh, herregud. Herregud...
Lena drar efter andan.
– Jag är helt i chock, alltså. Jag fattar inte hur han får fortsätta. Han ska ju aldrig operera mer. Annars dör ju någon snart.
Februari 2024 har hunnit ta slut när Lena får veta. När det här publiceras har det gått exakt två år sedan Lenas operation. För Lena börjar det mitt i natten, när hon väcks av vårdpersonalen. Då är hon nyopererad.
– De vill kolla att jag kan lyfta mina armar och röra på fingrarna och så. Men det går inte. Jag kan inte röra högerarmen. Då säger de att jag måste opereras igen.
Neurokirurgen som misslyckats med operationen väljer då att göra om den. Men skadan är redan skedd.
Granskningen visar
• Transportstyrelsen har förbjudit neurokirurgen att köra bil - samtidigt som han fick operera svåra patientfall.
• Vårdpersonal har länge larmat om att de upplever att neurokirurgen är påverkad på arbetstid och varnat för att patientsäkerheten är i fara.
• En patient förlamades 2022 och under sommaren 2023 drabbades ytterligare patienter av neurokirurgens misstag.
Rent medicinskt är saken numera utredd och klar. Operationen gjordes fel – så fel att andra experter inte ens kan förstå hur det är möjligt – och Lena blev förlamad. Och det var neurokirurgen som gjorde fel.
Så långt är alla överens.
Frågan är varför. Och det är här som åsikterna går isär. På ena sidan står vårdpersonalen, en hel rad källor som har berättat vad de vet, mot Correns löfte om anonymitet. På andra sidan står neurokirurgen och hans chefer.
Klinikledningen menar att orsaken till Lenas förlamning var att neurokirurgen led av sömnbrist och därför gjorde fel och att sömnbristen i sin tur berodde på depression. I Ivos utredning framkommer också att personal som arbetade med neurokirurgen påtalat att han betett sig avvikande. Där står också att en chef pratade med neurokirurgen inne i operationssalen, men att beslutet att skicka hem kirurgen fattades först efter helgen när Lena opererades.
När Corren tidigare har pratat med neurokirurgen har han sagt att han i backspegeln insett att han borde ha låtit någon annan genomföra operationen, men att han vid tillfället led av en depressionssjukdom som han då inte hade fått behandling för.
"Jag skulle själv aldrig vilja ligga på den neurokirurgens operationsbord", säger en vårdanställd. Bilden föreställer en annan person.
Andra delar av vårdpersonalen, de många källor som Corren pratat med, ger en helt annan bild. De beskriver en neurokirurg som varit påverkad på jobbet. Av alkohol eller narkotikaklassade läkemedel. Eller båda. Men det har avfärdats av neurokirurgen själv.
– Det finns folk i kollegiet som tycker extremt illa om mig och som säkert skulle kunna lämna osanna uppgifter. Det kan vara en smutskastningskampanj, har han tidigare sagt till Corren.
Våra källor inom vården håller inte med om den bilden.
Flera samstämmiga vittnesuppgifter till Corren beskriver hur neurokirurgen varit märkbart påverkad på arbetstid. Han har somnat mellan operationer och inte gått att väcka. Han har betett sig "märkligt och frånvarande". Han har inte svarat när de sökt honom för akuta operationer.
I Ivos utredning av operationen som förlamade Lena framgår att cheferna uppmärksammades på neurokirurgens avvikande beteende. Enligt flera källor som Corren har kontakt med har chefer uppmärksammats på detta vid upprepade tillfällen. Vid ett par tillfällen ska personalen som upplevt hans beteende blivit tillsagda att inte prata om det.
– Det har mörkats. Det här är en tystnadskultur, säger en källa.
Jag skulle själv aldrig vilja ligga på den neurokirurgens operationsbord
Vårdanställd
Tiden innan Lenas liv förändras har neurokirurgens beteende blivit vardag för personalen som arbetar tillsammans med honom på Universitetssjukhuset i Linköping. Den som vill uppmärksamma kollegorna säger:
– Nu är han så där igen.
De andra förstår direkt.
Veckan innan Lena hamnar på neurokirurgens operationsbord har det varit flera incidenter med neurokirurgen. Källor vittnar om att neurokirurgen har verkat "påverkad" och betett sig som att han "tagit något".
Lenas fall har anmälts till och utretts av Ivo. Till Ivo har kliniken sagt att neurokirurgen led av depression och sömnbrist när han orsakade Lenas förlamning.
– Det kan inte kallas en komplikation. Det var en misshandel, ett övergrepp, säger en av källorna.
Men den här berättelsen börjar egentligen långt tidigare, för flera år sedan. När Lena fortfarande lever ett helt vanligt liv, när hon bakar tårtor till barnbarnen, går på konserter och cyklar ner till stan.
Vi har lovat källorna på US anonymitet. Därför föreställer bilderna andra personer än de vi pratat med.
Grovt rattfylleri
Det är en måndagsmorgon i slutet av december 2019. En polispatrull har ställt upp en hastighetskontroll i centrala Linköping. Neurokirurgen kör för fort och polisen stoppar bilen några hundra meter bort.
– Idag var jag lite sen till jobbet så det är bara att erkänna, säger han till polisen.
Över 20 kilometer i timmen för fort på en 30-sträcka. Dessutom är han berusad.
"Sluddrigt tal. Svårt att gå stadigt. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor."
Så beskriver Systembolaget hur kroppen reagerar på alkohol vid 1,0 promille. Neurokirurgen har 1,23 promille i blodet när polisen stoppar honom.
Senare kommer han säga att han skulle lämna en dator till sin fru och att han själv var ledig och inte ens skulle till sitt arbete. Men där och då omhändertar polisen bilnyckel och körkort. Enligt Ivos dokumentation – som bygger på uppgifter från hans chef Carina Folkesson – är läkaren redan i tjänst då och har varit det i flera dagar.
"Det enda jag tänkte var att bakjouren hann nyktra till", säger en vårdanställd. Bilden föreställer en annan person.
När Corren nästan fyra år senare, hösten 2023, ringer och ställer frågor till verksamhetschef Carina Folkesson om att neurokirurgen var i tjänst då, resulterar det i att hon än en gång skriver till Ivo. Nu vill hon komplettera sitt tidigare yttrande om att neurokirurgen var i tjänst den där decembermorgonen 2019. I mejl till Ivos handläggare skriver hon att orsaken är att "detta blivit en medianyhet här" och att hon själv kontaktats av medier.
I sitt kompletterande yttrande till Ivo skriver Carina Folkesson nu att det är möjligt att neurokirurgen kan ha stämt av med en kollega om att han kunde vara ledig den aktuella dagen. Dessutom bifogas ett utlåtande från en annan läkare som var nattjour samma helg och som skriver att neurokirurgen gick hem för att han mådde dåligt på söndagens eftermiddag. När han morgonen därpå stoppas av polisen säger han i förhör att han drack "för mycket och för sent" på söndagskvällen, vilket han menar skulle förklara den höga promillehalten på måndagsmorgonen.
Vid det laget har Ivo redan skickat en begäran till Socialstyrelsens ansvarsnämnd HSAN om att de vill att neurokirurgen ska få prövotid då han befaras olämplig att utöva yrket. Efter verksamhetschefens komplettering skickar Ivo ytterligare ett brev till HSAN och berättar om de nya uppgifterna som de beskriver som "oklara" och "motsägelsefulla". Då börjar 2023 lida mot sitt slut.
Alkolås
När Lena ligger på operationsbordet får kirurgen inte längre köra bil. Efter fartkontrollen där han kört berusad i december 2019 blev han av med körkortet och sedan dess har han kämpat för att få fortsätta köra bil. Redan i januari 2020 ansöker neurokirurgen om att få behålla körkortet med villkoret att han har alkolås i bilen.
Den som blivit av med körkortet på grund av rattfylleri kan få fortsätta köra bil med alkolås. Då krävs ett särskilt tillstånd från Transportstyrelsen och att ett alkolås installeras av en godkänd verkstad.
Transportstyrelsen kan besluta om villkoret alkolås. Då måste ett alkolås installeras för att man ska få köra bil.
Alkolåset är en enhet med ett munstycke som spärrar bilen från att startas på vanligt sätt. För att kunna starta motorn krävs att föraren först blåser i munstycket och att alkoholen i utandningsluften är under gränsvärdet för rattfylleri. Varje inblåsning registreras i enhetens minnesfunktion och skickas sedan till Transportstyrelsen. Alkolåset är personligt och varje händelse som enheten registrerar är innehavaren ansvarig för, så att det inte ska gå att skylla på att någon annan lånat bilen.
När neurokirurgen ansöker om alkolås i januari 2020 har det inte ens gått en månad sedan polisen tog hans körkort.
"Detta är första och enda gången detta har hänt och det kommer aldrig att hända igen", skriver han i ansökan.
För att få alkolås krävs ett läkarintyg som styrker att man inte har ett problematiskt intag av alkohol eller droger. Men intyget dröjer. Flera gånger kontaktar neurokirurgen Transportstyrelsen för att få längre tid på sig. Först i november skickar han in intyget och beviljas alkolås.
Han hinner inte ha alkolåset mer än ett par veckor förrän Transportstyrelsen reagerar på att han vid flera tillfällen missar kontroller. Det är slumpmässiga blåskontroller som dyker upp under färd och som ska visa att den som kör bilen är samma person som startat den.
"Dessa logghändelser kan ses som tecken på att du har försökt manipulera alkolåset. Manipulation av alkolåset är inte tillåtet", skriver Transportstyrelsen.
Lena Huss i Jönköping kan då fortfarande använda sin högerarm. Den arm som hon målar tavlor och vispar grädde med. Det är fortfarande över ett år kvar tills hon hamnar på neurokirurgens operationsbord.
"Det har mörkats. Det här är en tystnadskultur", säger en vårdanställd. Bilden föreställer en annan person.
Den 4 januari 2021 klockan 07.21 slås tändningen på i neurokirurgens bil. En minut senare registrerar alkolåset ett utandningsprov som visar på en alkoholhalt som motsvarar nästan 0,4 promille. Gränsen för rattfylleri ligger på 0,2 promille.
Alkolåset nekar start av bilen.
Först över tre timmar senare registrerar alkolåset ett godkänt utandningsprov och bilen kan startas. Förutom intag av alkoholhaltiga drycker kan även vissa livsmedel ge utslag i alkolåset. Därför rekommenderar tillverkaren alltid att man sköljer munnen med vatten innan man blåser. Det är information som ges till alla som får ett alkolås installerat.
Om man ändå missar sköljningen och nekas start, ska man snabbt skölja munnen med vatten och blåsa ytterligare en gång – för att få godkänt resultat – så att det inte ska tolkas som misskötsamhet. Ändå registreras flera olika prover – under flera olika dagar – då neurokirurgens alkolås nekar start på grund av att alkoholen i utandningsluften är högre än gränsen för rattfylleri.
Vid ett tillfälle när alkolåset visar rött på morgonen och nekar start, dröjer det elva timmar – fram till att eftermiddagen övergår till kväll – innan ett godkänt utandningsprov registreras.
Det innebär av allt att döma att neurokirurgen upprepade gånger har försökt köra iväg med sin bil, men varit så alkoholpåverkad att alkolåset trätt in och hindrat honom från att köra.
Kan ses som tecken på att du har försökt manipulera alkolåset
Transportstyrelsen
Larmen från alkolåset får Transportstyrelsen att reagera. De påminner neurokirurgen om att alkolåset är ett villkor som måste skötas, annars kommer körkortet att återkallas.
Samtidigt fortsätter neurokirurgen som vanligt med sitt arbete – att operera komplicerade patientfall på US.
Vi kan inte slå fast att neurokirurgen varit alkoholpåverkad på sin arbetsplats. Några sådana kontroller görs inte på US. Men flera samstämmiga vittnesmål tyder ändå på att det funnits en utbredd oro hos vårdpersonalen i hans omgivning som upplevt honom som onykter. Flera som arbetat med neurokirurgen beskriver hur han i flera år varit "högröd i ansiktet" och "känts instabil" i sin yrkesutövning.
Vid ett tillfälle tvingades en akut patient vänta på operation trots att det var bråttom. Då var neurokirurgen bakjour, alltså den mest erfarna läkaren i tjänst och den som ska tillkallas när det krävs avancerad experthjälp. Ändå fick patienten vänta.
– Det enda jag tänkte var att bakjouren hann nyktra till, säger en av källorna.
"Vi förstår ju alla att det inte är depression som är orsaken till att han beter sig så här", säger en vårdanställd. Bilden föreställer en annan person.
När det är fyra månader kvar till operationen som kommer att göra Lena förlamad för livet, kommer det ett anonymt tips till Ivo. Det består av tre rader och så neurokirurgens namn och personnummer. Vi har begärt ut tipset, men då har de tre raderna varit maskerade. Men det som tipsaren skriver därunder är så allvarligt att Ivo omedelbart inleder en tillsyn av neurokirurgens lämplighet att ha kvar sin legitimation.
Några veckor senare fattar Transportstyrelsen beslutet att dra in villkoret om alkolås – neurokirurgens körkort återkallas. Han är, trots påminnelse, sex månader försenad med läkarintyget som ska visa att han sköter sig. Inte heller senare kommer det att komma in något läkarintyg i det ärendet.
När det är mindre än tre veckor kvar tills Lena hamnar på operationsbordet avinstalleras alkolåset ur neurokirurgens bil. Transportstyrelsens bedömning är att han inte kunnat bevisa sin nykterhet och att han därför inte får köra bil.
– Jag skulle själv aldrig vilja ligga på den neurokirurgens operationsbord, säger en källa med insyn.
Det är en fallolycka på en buss i Jönköping som är orsaken till att Lenas och neurokirurgens vägar korsas. Då har det hunnit bli den 2 mars 2022. Lena flyger handlöst när bussen plötsligt bromsar. Frakturerna från olyckan kommer att opereras på neurokirurgiska kliniken på US den 6 mars. Men ännu är det fortfarande några dagar kvar.
Lena Huss skadades när bussen plötsligt bromsade, men det är operationen i Linköping som har förändrat hennes liv.
Larmet
Dagen före Lena hamnar på operationsbordet, pågår en annan operation av samma neurokirurg. Det är helg och patienten behöver genomgå en halsryggsoperation, en liknande operation som den Lena snart ska genomgå. Men operationen pausas.
Enligt Correns källor är det för att personalen i operationssalen larmar.
De reagerar på att han beter sig "mycket avvikande", att han är "misstänkt påverkad" och ifrågasätter om han är i skick att operera. Neurokirurgen kan inte fokusera med blicken, svarar knappt på tilltal och sluddrar.
En chef tillkallas.
Chefen betraktar neurokirurgen, pratar med honom och konstaterar sedan att hon ser vad personalen menar om hans tillstånd. Enligt flera samstämmiga källor går chefen sedan därifrån utan att göra något. Operationen fortsätter på patienten som fortfarande är ovetande om situationen.
– Vi har inte hört något mer om hur det gick med den operationen. Kanske gick den bra trots allt, säger en källa.
När vårdpersonalen larmar om neurokirurgen på lördagen är det bara timmar kvar till operationen som ska komma att förändra Lenas liv för alltid.
För när Lena vaknar upp efter operationen kommer allt att vara för sent.
Det går inte att säkert säga om neurokirurgen var påverkad av alkohol eller andra substanser den där marsdagen för två år sedan när Lena opererades.
Det vi vet är att Lenas högerarm aldrig kommer att bli återställd.
– Det fanns upprepade varningssignaler lång tid före denna katastrof, under mer än ett år. Något som verksamhetschefen också var medveten om, säger en av källorna.
Neurokirurgen kan inte fokusera med blicken, svarar knappt på tilltal och sluddrar.
När misstaget som förlamar Lenas arm uppdagas väljer neurokirurgen att själv göra om operationen – bara timmar efter den första operationen. Då vet Lena fortfarande inte vad det är som egentligen hänt.
På måndag den 7 mars 2022 – dagen efter Lenas operationer – är neurokirurgen fortfarande i tjänst. På hans operationsbord ligger då en annan patient, en planerad operation. Enligt Correns källor larmar personalen en chef mitt under pågående operation.
– Han är så där igen.
Verksamhetschef Carina Folkesson tillkallas. Men när hon kommer till operationssalen har neurokirurgen avvikit. Inte heller vid detta tillfälle kan vi säkert veta om han hade några substanser i kroppen, men han ska ha upplevts som "speedad" enligt vittnen.
Sjukskrivning
Ett par dagar efter Lenas operation blir neurokirurgen sjukskriven. Samma dag meddelar neurokirurgen att han avsäger sig ett extrauppdrag som han haft med motiveringen att han känner att han "inte riktigt hunnit" med det.
En dryg vecka efter att neurokirurgen sjukskrivits meddelar verksamhetschef Carina Folkesson att neurokirurgen inte har mått bra "under en längre tid, kulmen kom efter operationen". Operationen som förstörde Lenas liv.
Neurokirurgen kommer tillbaka, först på halvtid, sedan på heltid men som assistent när andra kirurger opererar. I september 2022 är han tillbaka som vanligt, då opererar han själv och det är han som tillkallas vid komplicerade ingrepp. Precis som ett halvår tidigare, innan operationen som berövade Lena en fungerande arm.
Kliniken menar att neurokirurgen fått hjälp för depressionen som orsakade sömnbristen och verksamhetschefen säger att hon har fullt förtroende för honom.
När vi träffar Lena i hennes kök har det gått över ett och ett halvt år sedan operationen. Trots vårdens försök att hjälpa henne, bland annat genom att flytta nerver till det skadade stället, behöver hon använda vänsterhanden för att lägga den förlamade högra armen tillrätta. Hon känner sig inte trygg med att neurokirurgen fortsätter operera.
– Jag har ingen aning om vad han har fått för hjälp, men jag är väldigt orolig för att det ska hända fler saker med honom. Om han inte kunde göra bedömningen att stanna hemma och sova så att någon annan kunde utföra operationen. Då kanske han fortfarande tror att han klarar mer än han gör, säger hon.
"Han ska ju aldrig operera mer", säger Lena Huss som förlamades av neurokirurgens operation.
Nya fall
Under sommaren 2023 inträffar ytterligare två händelser när neurokirurgen opererar patienter.
Det är en söndag i juni. Sommarvärmen har redan fått fäste och det har inte regnat på flera veckor i Linköping. På US pågår en operation där en patient ska få en ny ventil som leder bort överflödig vätska från hjärnans hålrum. Risken är annars att trycket i huvudet blir så stort att patienten får hjärnskador eller dör.
– Ett ingrepp som alla ska kunna, även ST-läkare under pågående utbildning gör det här ingreppet, säger flera experter som vi har pratat med.
När operationen avslutas har neurokirurgen satt ventilen åt fel håll, trots att en pil på själva ventilen visar vilket håll den ska sitta åt. Patienten drabbas plötsligt av ett misstänkt krampanfall och blir frånvarande. Vid kontroll upptäcks att trycket i huvudet ökat och att det är totalt stopp i dränaget. Patienten måste opereras akut ännu en gång.
Dagen därpå gör neurokirurgen ett snitt i skalpen på en patient. När patienten kommer in senare är det för att operationssåret inte har läkt. Sårkanterna är långt ifrån varandra och trots hjälp av plastikkirurg och antibiotikabehandling har vävnaderna börjat dö, så kallad nekros, av bristen på blodtillförsel.
Internutredningar har genomförts i båda fallen och enligt verksamhetschef Carina Folkesson är båda händelserna anmälda till Ivo enligt lex Maria.
Ivo får fortfarande in tips om neurokirurgen. Efter Correns första publicering under hösten 2023 kommer ett tips till Ivo där tipsaren beskriver att neurokirurgen under lång tid varit "gravt berusad" med "sluddrigt tal" och är "vinglig", att det råder en tystnadskultur på kliniken där personalen är rädd för repressalier. Tipsaren är bekymrad över tillförlitligheten i utredningarna som gjorts och berättar att ledningsgruppen med Carina Folkesson i spetsen har "tystat ner flera involverade".
Ivos tipsare vänder sig emot beskrivningen av att det är depression neurokirurgen lidit av. Det är en uppfattning som delas av fler inom vården på US.
– Vi förstår ju alla att det inte är depression som är orsaken till att han beter sig så här, säger en källa.
"Det fanns upprepade varningssignaler lång tid före denna katastrof, under mer än ett år. Något som verksamhetschefen också var medveten om", säger en av källorna. Bilden föreställer en annan person.
I juni 2023 får neurokirurgen tillbaka körkortet med villkoret att han måste lämna in läkarintyg för att bevisa sin nykterhet. Senast i januari 2024 ska det intyget finnas hos Transportstyrelsen, men när februari är slut har ännu inget läkarintyg inkommit. Inte heller denna gång har neurokirurgen kunnat bevisa sin nykterhet, ändå fortsätter han operera patienter på neurokirurgiska kliniken i Linköping.
Neurokirurgi är en komplex vetenskap. Många patientfall ställer krav på svåra ställningstaganden och komplicerade ingrepp. Även när personalen gör allt rätt kan det ändå bli fel. Men den här neurokirurgen, vars höga kompetens ständigt lyfts fram, fortsätter att göra misstag även vid enkla ingrepp. Operationer som inom skrået betraktas som mycket enkla standardoperationer. Hur kommer det sig?
Vi har pratat med neurokirurgens chef Carina Folkesson som bekräftar att hon fått vissa signaler om neurokirurgens alkoholproblem tidigare och att företagshälsovården vidtagit åtgärder. Hon känner inte igen att hon skulle fått upprepade signaler från personalen.
– Man måste komma när man upplever det, inte två-tre veckor senare. För då är det svårt att göra någonting.
Hon säger att hon inte känt till problemen med alkolåset och kan idag inte svara på hur det kommer att påverka hennes agerande framåt. Enligt henne går neurokirurgen fortfarande på kontroller och därför känner hon sig trygg.
Carina Folkesson berättar att hon blev uppringd dagen före Lenas operation, en lördag i mars 2022. Då hade en chef från en annan enhet tillkallats för att personal larmat om att neurokirurgen betedde sig avvikande på operation. Då var hon själv inte i tjänst.
– Jag sa om du anser att han ska gå hem, så måste du skicka hem honom. Och jag gav också förslag på vilka andra kollegor som kunde ringas in.
Inte förrän på måndagen – när både Lena och en annan patient hade opererats av neurokirurgen – togs han ur tjänst av Carina Folkesson.
Läs hela intervjun med Carina Folkesson här.
Verksamhetschef Carina Folkesson känner inte igen bilden att personal larmat många gånger. Däremot berättar hon att det har funnits en rehabiliteringsplan för kirurgen även långt före operationen där Lenas arm förlamades.
Vi har varit i kontakt med neurokirurgen som avböjer att kommentera och hänvisar till tidigare intervju. Då har han sagt att han lämnat prover efter domen om grovt rattfylleri.
– Om man åker fast för rattfylla så åtgärdar man det. Det är klart att jag har tagit hjälp, det måste man göra. Man måste visa att man inte dricker för att få tillbaka körkortet och det har jag gjort. Jag har lämnat alkoholprover under lång tid och de har varit rena, har han tidigare sagt till Corren.
Det finns vittnesuppgifter om att du har verkat alkoholpåverkad på jobbet, har du varit det?
– Jag har aldrig varit alkoholpåverkad på jobbet. Jobbet är verkligen allt för mig. Jag brinner för det och tycker att det är ett fantastiskt yrke vi har, sa neurokirurgen då.
Han menade att uppgifterna om att han varit alkoholpåverkad på arbetstid kan vara en del i en smutskastningskampanj.
Det bakas inte längre några tårtor i Lenas kök. Konserterna får sambon besöka utan henne. Cykeln står övergiven i källaren. För Lena består livet av vårdbesök. Resten av tiden sitter hon hemma. Dömd till ofrivillig passivitet.
På Universitetssjukhuset i Linköping går livet vidare. Neurokirurgen fortsätter att operera patienter som vanligt.
För Lena är livet för alltid förändrat.
Här kan du läsa om grävgruppens andra granskningar - och hur du gör för att tipsa oss.