LÄS DE TIDIGARE DELARNA I ARTIKELSERIEN:
KRÖNIKA: Mobbarna är igång dygnet runt
Mobbade Frida tvingades byta skola
Var tredje ung kränks på nätet
GUIDE: De populäraste sociala medierna
Enligt Malin Rekke inträffar nätrelaterade incidenter redan så tidigt som på mellanstadiet. Men det är inte alltid som barnen är benägna att berätta för vuxna om sitt liv på sociala medier.
– Det kan vara att de är rädda att stoppas helt. Men jag tror inte på att försöka stoppa användandet eller skuldbelägga barnen när de råkar ut för något. I stället behöver vi hjälpa dem att hitta strategier för hur de ska bete sig på nätet, och göra det möjligt för dem att komma till oss om de behöver, säger hon.
Hon tror att en anledning till att vuxna ibland är skeptiska mot sina barns liv på nätet, är att de mer ser till de negativa än de positiva bitarna. Trots att de positiva väger över, enligt henne.
– Via nätet tar unga till sig kunskap, fakta och nyheter. De tränas i att diskutera och debattera. De skapar kontakter, lär sig det sociala livet, blir bekräftade och förstådda.
Men sedan finns det såklart också en baksida. Strävan efter bekräftelse kan bli för stark. Och bristen på gilla-markeringar kan uppfattas som kränkningar.
Tar tid att reperera
Många vuxna tror att det är svårare att upptäcka mobbning och kränkningar på nätet än i verkligheten. Men enligt Malin Rekke går ofta situationerna hand i hand.
– Barn som blir utsatta i skolan blir det ofta också på nätet, och tvärtom.
Den vanligaste typen av kränkningar på nätet är elaka kommentarer. Och i takt med att allt yngre barn börjar använda sig av sociala medier, är det inte heller så konstigt att beteendet kryper ner i åldrarna – även om problemen är vanligast i årskurserna sex och sju.
Definitionen av mobbning kan skilja sig åt en del mellan nätet och i verkliga livet. För att det ska vara fråga om mobbning behöver beteendet upprepas och ibland kan det vara svårt att avgöra om en nätkränkning är en isolerad händelse eller en del i ett mobbningsbeteende. En enstaka händelse kan leva kvar länge genom att det en gång postats på nätet, och den kan också förvärras av att den delas så att fler kan se den.
– Det som går snabbt att göra på nätet kan ta lång tid att reparera, säger Malin Rekke som uppmanar att ta skärmdumpar och spara om något inträffar. Samt att ta mobbning på nätet på lika stort allvar som om det sker i klassrummet eller på skolgården. Och anmäla om nödvändigt.
Behöver inte veta allt
Vem har då ansvaret för att barnen lär sig hur man beter sig på sociala medier?
– Det är ett gemensamt ansvar, säger Malin Rekke som tycker att skolan har ett lika stort ansvar som hemmet då det ofta är där som kränkningarna upptäckts – även om de skett utanför skoltid.
Men ansvaret gäller förstås alla vuxna omkring ungdomarna, menar Malin Rekke.
– Vi har absolut ett ansvar både att vara förebilder och att möjliggöra för barnen att komma till oss.
Att bli kompis med sina barn på nätet och till och med skapa fejkade konton enbart i syfte att hålla koll på vad de gör, avråder hon bestämt från.
– Vi behöver inte veta allt barnen gör på nätet. De har rätt att ha sitt eget liv där. Precis som vi inte skulle gå in och läsa våra barns dagböcker.