Lunarstorm hade inbyggd trygghet

LÄS DE TIDIGARE DELARNA I ARTIKELSERIEN:

När Lunarstorm startade 1996 och kanske än mer under storhetstiden i början och mitten av 2000-talet var det många som förfärades över att ungdomar umgicks på nätet. Och kränkningar och mobbning fanns på nätet även då.

– När jag startade Lunarstorm byggde jag en jättestor lokal där jättemånga människor kunde träffas. Det är inte så stor skillnad mot att fösa ihop dem i den fysiska världen, säger han.

När det gäller mobbning så hänger det ihop menar han. Mobbning sker sällan enbart på nätet utan nätet blir ett verktyg för dem som mobbar på skolan.

– De flesta fall av mobbning sker inte där läraren är med utan är osynlig, men på nätet blir trakasserier synliga, säger han.

Den som utsätts för mobbning på nätet kan skriva ut och få det på papper för att kunna visa för lärare och rektor vad som skett.

Sajten fick skulden

På Lunarstorms tid var det många som valde att skylla på sajten om någon elev var utsatt.

– De menade att det var Lunarstorms fel på något vis, säger han.

Mobbningen sker i skolan i samma fysiska miljö även om det är internet som används som verktyg.

– Men det blir den virtuella platsen som det blev fel på.

Många föräldrar var oroliga för att det deras barn vistades på Lunarstorm. Oron grundade sig ofta i att det var nytt och föräldrarna hade för lite kunskap om vad deras barn gjorde på nätet.

– Det var först när de själva började lägga ut matbilder på Facebook som de fattade vad deras barn gjorde på nätet tio år tidigare, säger han.

Bra beteende gav statuspoäng

Tryggheten var viktig på Lunarstorm.

– Den miljö vi byggde upp i Lunarstorm var väldigt medveten. Vi byggde in ett trygghetssystem.

Han berättar att de hände att de skrotade idéer om de trodde att de skulle medföra en risk för att någon skulle kunna utsättas för kränkningar.

– Vi hade en stor säkerhetsavdelning med anställda som jobbade med tryggheten på sajten och vi tänkte på trygghetsaspekten hela tiden när vi produktutvecklade.

Att lägga pengar på trygghetssystem är bra.

– Rent kommersiellt är det värt att investera i att folk mår bra, säger han.

För Lunarstorm konstruerades mjukvaror som kunde hålla koll på ställen där det kunde hända något. Dessutom byggde de upp en social kontroll på systemet.

– Allt de gjorde på sajten gav statuspoäng.

Det kunde till exempel handla om att lägga upp bild på sig själv och att vara aktiv i diskussionsforum. Den med hög statuspoäng kunde Lunarstorm bra.

Om man betedde sig illa på sajten kunde man förlora statuspoäng eller i värsta fall portas från sajten. Poängsystemet blev som en gräns, en social kontroll, som ledde till en extra fundering innan något elakt skrevs.

– Man ville inte bli av med sina statuspoäng. Det gjorde att folk betedde sig bättre.

Föräldrar måste veta

I dag är unga ute på många olika sajter och forum. Som förälder måste man se sitt ansvar för var ens barn befinner sig.

– Man är skyldig att veta var ens barn håller till på nätet. Man behöver inte vara en expert, men man behöver känna till en del, säger han.

Rickard Erikssons egen inställning är att han vill veta var hans barn är och att barnet vet hur man ropar på hjälp oavsett om det är på nätet eller en fysisk plats.

Man behöver känna till vad ens barn gör ute på nätet.

– Men man ska inte flåsa dem i nacken.

Föräldrar som själva är ute på nätet och har kunskaper om de sajter där deras barn vistas är troligen mindre oroliga än föräldrar som är okunniga om barnens aktiviteter på nätet.

– Har du inte kunskaper så går du kanske för mycket på vad kvällstidningarna skriver.

Han menar att det är många som går ut och varnar för ungdomars nätanvändande och dess risker utan att det egentligen finns vetenskapliga belägg för det. Detta riskerar sedan att blåsas upp i pressen.

– Men det är bra att medierna får folk att bry sig. De flesta läsarna tar det nog ändå med en nypa salt.

Unga behöver utbildning

Kommunikationen på nätet har både sina för- och nackdelar.

– Det mesta som sker på nätet är ju inte nytt, men det är lättare att vara elak mot någon på nätet, säger Rickard.

Det finns en fördel att kunna ta ställning hårdare. Det kan vara fråga om kritik mot en vara vi köpt där konflikträdslan gör att man inte törs säga vad man tycker till en fysisk butikspersonal, men det är en nackdel när någon häver ur sig elaka saker utan att förstå att det kan såra lika mycket som om det sagts i den fysiska världen. Då det blir fråga om mobbning eller kränkningar.

– Det finns en risk att offer ses som dataspelsgubbar med tre liv, säger han.

Men det är inte med tekniken man ska begränsa detta utan genom att alla måste lära sig hur man beter sig på nätet.

– I år firar Lunarstorm 20 år. Det verkar inte som så mycket hänt och det är lite skrämmande tycker jag.

Nätet är en så stor del av vår vardag att det borde vara självklart att alla ska lära sig nätetikett och hur nätet fungerar.

– Det ska inte vara upp till skolan utan borde vara en del i skolplanen att alla barn ska lära sig om nätets möjligheter och faror.

Nätkunskap i läroplanen

Rickard Eriksson får ge några råd om hur man ska se framåt när det gäller problem med kränkningar och mobbning på nätet.

– Först och främst ska man inte se nätet som en separat plats, lika lite som telefonen är en separat plats.

Ses nätet som en separat plats blir det lätt sajtägare och tekniken som ses som syndabockar.

– I den svenska läroplanen borde det ingå hur man hanterar nätet och även tar upp de psykologiska aspekterna som att det är lättare att vara elak på nätet. Att man behöver tänka efter före. Man borde också ha utbildning i hur allt man gör på nätet lämnar fotspår.

Det man gör som 14-åring och lägger ut kan kanske vara något som man inte vill att en framtida arbetsgivare ska se när man söker jobb ett antal år senare.

– Men det tänker ungdomar på i högre grad idag. Många tänker som att de bygger upp ett varumärke.

Anpassning i framtiden

När Lunarstorm byggdes upp var det för en svensk marknad och Sverige är ett land där man litar på varandra - både då och nu.

– Om man utformar ett socialt medium för andra än svenskar måste det vara inbyggt. Sociala medier idag är inte utformade efter den svenska naiviteten. Alla sociala medier går mot att allt ska låsas in.

Kommunikation kan låsas så att färre kan se eller tidsbegränsas som i Snapchat.

– Internationella medier bygger på andra premisser. Man är mera begränsande. Det i sin tur kanske visar att man inte ska lita på varandra. Jag vet inte vad det kan få för långsiktiga effekter på oss.

Han säger att vi successivt anpassar oss till "världsregimen Facebook" trots att den bygger på en relativt konservativ, kristen och amerikansk norm ganska olik den svenska samhällsnormen.