"Bokslutsrapporten understryker att Region Östergötland är i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge", säger Marie Morell (M).
I oktober 2023 klev den nya regiondirektören Mikael Borin på sitt uppdrag – och konstaterade samtidigt att Region Östergötland befann sig i en "stor kris" och ett "otroligt allvarligt läge". Då visade delårsrapporten att resultatet för hälso- och sjukvården såg ut att landa på 1,1 miljarder kronor. Nu, när bokslutet för 2023 presenteras, har minusresultatet vuxit ytterligare. Till över 1,6 miljarder kronor.
– Bokslutsrapporten understryker att Region Östergötland är i ett mycket allvarligt ekonomiskt läge. De åtgärder som gjorts hittills är inte tillräckliga för att vända utvecklingen, utan tvärtom har underskotten i hälso- och sjukvården fortsatt öka, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) i en kommentar.
Regionpolitikerna har under hösten och vintern fattat beslut om både anställningsstopp och hyrstopp. Hyrstoppet träder i kraft den 1 februari. Trots det har alltså minusresultatet fortsatt att växa. "Kostnadsökningen har varit alltför hög under flera år och fortsatt under hösten. Region Östergötland hör idag till de regioner som har högst kostnader per invånare för hälso- och sjukvården", skriver regionen i ett pressmeddelande som skickades ut på onsdagen.
– Det kommer att krävas fortsatta beslut och insatser för att bromsa kostnadsutvecklingen under hela 2024, säger Marie Morell.
Redan inför året budgeterade politikerna med ett minusresultat på över en miljard kronor – detta på grund av tillfälligt höga pensionskostnader. Resultatet, för regionen som helhet, ser ut att landa på minus 1,5 miljarder kronor. Det är 454 000 000 kronor sämre än budgeterat. Enligt regionen bidrog ökade skatteintäkter och statsbidrag, samt en positiv utveckling på de finansiella placeringarna, att minusresultatet inte blev ännu högre. Placeringarna växte med 380 000 000 kronor mer än budgeterat.
Hälso- och sjukvårdens resultat har alltså försämras med en halv miljard kronor sedan den senaste delårsrapporten. Fredrik Sjöstrand (M) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Vi är i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är den sammanfattande bilden. Det kommer att krävas ytterligare åtgärder längre fram. Utfastningen av hyrpersonal och anställningsstoppet är en del – men verksamheterna måste återkomma med fler åtgärder till politiken. Vi har inte fått stopp på kostnadsökningen, säger han.
Vad beror det på?
– Vi har blivit fler anställda de senaste åren, så är det. Och de handlingsplaner vi har antagit har inte fått tillräcklig effekt.
Fler åtgärder måste presenteras inom kort. Det säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M).
Vad för ytterligare åtgärder kommer krävas?
– Det får vi återkomma till så småningom.
Handlar det om varsel av personal?
– Vi utesluter inte det. Egentligen är inga åtgärder uteslutna.
Men är det ens görbart att få bort hela minusresultatet?
– Ambitionen är att verksamheterna ska vara i balans i december 2024. Men att vi ska prestera ett resultat i balans för helåret 2024 är nog inte realistiskt.
Hur ser du på ditt och ditt partis ansvar för situationen?
– Vi har haft ett maktskifte för ett drygt år sedan. Då är det naturligtvis ett visst delat ansvar mellan partier. Men det här har byggts upp under ganska lång tid och vi har inte haft den kostnadskontroll som vi borde haft. Samtidigt ansvarar vi såklart för att vi nu vidtar de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen, säger Fredrik Sjöstrand.