Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande, meddelade under tisdagen att vårddirektörerna fått i uppdrag att se hur personal- och bemanningskostnaderna kan minska med 6 procent. "Att läget är mycket allvarligt vet vi sedan tidigare, men de senaste månaderna har utvecklingen fortsatt åt fel håll i snabb takt. Vi måste vända trenden och det kommer att krävas fler åtgärder och en krismedvetenhet på alla nivåer i organisationen, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell i ett pressmeddelande.
"Det ekonomiska läget är mycket allvarligt. Region Östergötland har under senare år gått från att tillhöra de regioner med lägst kostnader till att ingå i tredjedelen med högst kostnader. Handlingsplanerna har inte fått tillräcklig effekt. Det krävs kraftigare insatser för att bromsa den ekonomiska utvecklingen".
Så inleds Region Östergötlands färska delårsrapport. Som helhet ser regionens resultat, för 2023, ut att landa på minus 1,65 miljarder kronor – som går att jämföra med 2019-års plusresultat på 169 miljoner kronor. Bara hälso- och sjukvården i länet, däribland sjukhusens verksamhet, ser ut att gå med 1,1 miljarder kronor back. I delårsrapporten från i våras var minusresultatet, för hälso- och sjukvården, 550 miljoner kronor. Utvecklingen har fått såväl regiondirektör som regionpolitiker att höja tonläget. Krisen är ett faktum.
Varför ser det ut som det gör?
– Regionens ekonomi är omfattande, omsättningen är på 22 miljarder kronor, och hälso- och sjukvården står för ungefär 80 procent. Det som gör att resultatet försämras, för att göra det enkelt, är att vi inte har lyckats bryta utvecklingen inom hälso- och sjukvården och att våra pensionskostnader har ökat med mer än 1 miljard kronor mellan 2022 och 2023, säger Josefin Bjäresten.
– Det är ett väldigt allvarligt läge.
De ökade pensionskostnaderna slår över hela region-Sverige. Den stora orsaken är, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR), den skenande inflationen. Regionernas totala pensionskostnad ökar i år med 23 miljarder – från 29 till 52 miljarder kronor.
– Alla tar sina pensionskostnader för de som jobbar här och nu men det som regionen också får göra är att räkna upp den gamla pensionsskulden med inflationen – och så har vi ett nytt pensionsavtal som innebär höjda kostnader, säger Josefin Bjäresten.
Men för Region Östergötland härleds den största ekonomiska utmaningen till hälso- och sjukvården. Under de senaste tio åren, med coronapandemin som undantag, har verksamheterna gått back med mellan 75 och 750 miljoner kronor.
Utan coronapandemin tror Josefin Bjäresten att läget, i dag, hade varit ett annat.
– Hälso- och sjukvården hade ett stort underskott redan 2019, när den politiska majoriteten valde att höja skatten med 85 öre. Då fick verksamheterna ett uppdrag att ta fram besparingsåtgärder på 400 miljoner kronor. Men i februari 2020 kom pandemin – och då blev det att man fokuserade på helt andra saker. Ekonomin blev underordnad och dessutom kom det väldigt mycket statliga medel till regionerna, säger ekonomidirektören.
Enligt ekonomidirektören gjorde pandemin och statsbidragen att regionens verksamheter växte. Under de senaste tre åren har antalet anställda ökat med 900 personer. När de statliga medlen fasas ut finns den nya kostymen kvar.
– Det är klart att inflationen påverkar kostnaderna men jag skulle nog säga att utvecklingen framförallt beror på att vi ökar i personalantal, att vi hyr in mer och att vi har tappat intäkter i form av statsbidrag. Det är ingen större skillnad mellan enheterna – utan det blöder ekonomiskt hos alla, säger Josefin Bjäresten.
– Jag tror att det viktigaste nu, för regionen, är att jobba med att komma tillbaka till den nivå vi hade innan de senaste årens ökningar, fortsätter hon.
Och det innebär att minska personalstyrkan?
– Ja, så kan det bli, och det jobbar vi ju också med att titta på nu. Samtidigt jobbar vi med flera andra spår. Vi kollar på läkemedelskostnader, vi effektiviserar inköp och upphandlingar och vi ser över investeringarna. Vi gör också en reducering av central administration och övriga verksamheter har ett generellt sparkrav till 2024.
Att Region Östergötlands kostym växte under pandemin, och att pensionskostnaderna ökat kraftigt under 2023, är enligt Josefin Bjäresten orsakerna till det stora minusresultatet.
Kostnaderna för hyrpersonal har, enligt Josefin Bjäresten, ökat med 50 procent bara under 2023. Regionens mål är att kostnaderna inte ska utgöra mer än två procent av personalkostnaderna – vilket motsvaras av cirka 200 miljoner kronor. Nu ser slutnotan för hyrpersonal ut att landa på 530 miljoner kronor.
– I handlingsplanen är målet att hyrkostnaderna ska minska men så har det istället ökat drastiskt. Då är frågan varför? Vi har vårdcentraler utan en enda läkare och det finns avdelningar där det har varit väldigt många som slutar. Då har man varit tvungen att ta in hyrpersonal för att upprätthålla verksamheter, säger ekonomidirektören och fortsätter:
– Vi måste nog acceptera att vi får förändra vårt uppdrag och vårt utbud om vi ska klara av att hålla hyrkostnaderna stången.
Men samtidigt slår verksamheterna larm om att det inte finns tillräckligt med personal på golvet. Hur försvarar ni att man måste bli färre?
– Det är en svår fråga. Om det bara vore siffror kanske det vore enklare, men nu har vi en jätteutmaning. Nu pratar vi om verksamheter som i delar har jättestora utmaningar kopplat till kompetensförsörjning och tillgänglighet. Även om vi har blivit nästa 1 000 fler inom vården, och vi hyr in över det, har vi brist på sjuksköterskor och på vissa enheter, säger Josefin Bjäresten.
– På övergripande nivå har vi aldrig haft så mycket resurser som nu, men vi får inte ut det i hela systemet.
Men kan inte regionens verksamheter vara felbudgeterade?
– Så skulle det kunna vara, det är inte min sak att värdera om skatten behöver höjas, men det är inte så att man tydligt ser att vi får ut mycket mer av verksamheterna efter de senaste årens ökning av personal. Om vi sett att det hade gett effekter på vårdkön och tillgänglighet hade det varit ett annat läge.
Kaisa Karro (S), regionråd i oppositionen, menar att det är kostnaderna för hyrpersonal som Region Östergötland måste komma tillrätta med. "Moderatledda styret har idag meddelat att 600 tjänster ska tas bort när sjukvården behöver spara. Vi tycker att det är fel väg att gå när pengar idag rinner ut till bland annat hyrbolag och där den M-ledda regeringen lämnar regionen i sticket", skriver hon på sociala medier.
Regionens finansiella placeringar uppgår till nära 6,5 miljarder kronor – varav 36 procent utgörs av aktier. Under 2022 sjönk värdet med 700 miljoner kronor och prognosen för 2023 är plus 176 miljoner kronor. Över tid har placeringarna bidragit till att utöka regionens egna kapital. På grund av minusresultaten riskerar kapitalet att ta slut – redan under 2024.
– Om vi går med minus, utan ett eget kapital, måste regionen återställa resultatet inom tre år. Då handlar det om att göra åtgärder motsvarande minusresultatet eller att höja skatten, säger Josefin Bjäresten.
Hur ser du på ditt eget ansvar?
– Självklart känner jag ett stort ansvar. Som ekonomidirektör är man inte resultatsansvarig, det är vår regiondirektör och politikerna som är. Mitt ansvar är att påvisa att ekonomin går åt fel håll – och den historien har berättats ganska länge.
Vad är ditt budskap till personalen?
– Om vi får ordning på ekonomin skapar vi en trygghet i verksamheten och en handlingsfrihet. Om vi ska lyckas bygger det på att var och en bidrar – vi måste alla hjälpas åt. Det kommer vara jobbigt, men med en svag ekonomi är det svårare att ha kontroll på läget.