"Det vi måste garantera är patientsäkerhet och en god arbetsmiljö, men jag tror att de här åtgärderna kommer att märkas. Temporärt finns det nog en fara för att vi inte kan erbjuda bättre tillgänglighet, men det är lite för tidigt att säga något om konsekvenserna", säger Mikael Borin.
När Region Östergötland presenterade sitt bokslut för 2023 landade minusresultatet på nära 1,7 miljarder kronor. Då aviserade hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M) att det kunde bli fråga om ytterligare besparingsåtgärder – däribland varsel av ordinarie personal. I tisdags träffades regionledningen och fackförbunden vid ett extrainkallat möte för att diskutera situationen, något som P4 Östergötland var först att rapportera om.
– De åtgärder vi har vidtagit för att stoppa kostnadsutvecklingen är bland annat anställningsstopp av administrativ personal och sjukvårdspersonal, men också hyrstopp. Om alla de här åtgärderna skulle få full effekt under 2024 så kommer det inte att räcka. Det blir väldigt tydligt att vi behöver göra ytterligare insatser och en annan omställning i organisationen, säger Mikael Borin och fortsätter:
– Det vi diskuterade på mötet var olika åtgärder för att minska antalet medarbetare, och som jag ser det är det högst sannolikt att vi inom en relativ närtid måste varsla personal och säga upp tillsvidareanställda. I slutändan är det ett politiskt beslut.
Regionledningen har tidigare gett vårddirektörerna i uppdrag att sänka personalkostnaderna med sex procent, vilket motsvarar ungefär 600 miljoner kronor. 250 miljoner av dessa härleds till hyrstoppet. Övriga miljoner härleds till anställningsstoppet och "naturlig personalomsättning". Nu konstaterar regiondirektören att ytterligare 650 miljoner kronor måste sparas in.
– Därför tror jag att vi på ett annat sätt måste minska våra personalkostnader. Det är framförallt personalkostnaderna som har ökat. Sedan 2020 har vi bara inom hälso- och sjukvården ökat med 944 medarbetare, säger Mikael Borin.
Varsel inom närtid, vad menar du med det?
– Det vi diskuterade på mötet var varsel men också andra besparingsalternativ. I det här läget kan jag varken säga hur många eller vilka yrkeskategorier som ett sånt här varsel skulle omfatta. Jag kan inte heller säga exakt tidpunkt för varslet.
Kan du säga vilka yrkeskategorier som är möjliga att varsla?
– Det kan jag inte göra i dagsläget. Alla yrkeskategorier förutom sjuksköterskor har ökat i regionen.
Region Östergötlands bokslut för 2023 visade på uppemot 1,7 miljarder kronor minus. Därför behöver fler åtgärder vidtas.
Men handlar det också om administrativ personal och IT till exempel?
– Inom administration har vi jobbat med att dra ned kostnaderna. De har reducerats med 100 miljoner kronor och 100 medarbetare, och det har skett genom naturlig personalomsättning. Men jag kan inte utesluta att varslet också kan komma att handla om andra grupper än de som jobbar inom hälso- och sjukvården, säger Mikael Borin.
Region Östergötland är den region i Sverige som har högst kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt hamnar tillgängligheten och vårdköerna i bottenskiktet.
I ett sånt läge, hur ska det ens vara möjligt att varsla?
– Vi måste göra en omställning på kort sikt för att få en ekonomi i balans men vi behöver också rusta oss inför framtida utmaningar som kompetensförsörjning och förbättrad tillgänglighet. Vi måste göra någon form av omställning av hela vårt hälso- och sjukvårdssystem.
"Vi är oroliga för att våra medlemmar ligger i pipeline för varsel", säger Therese Waller, sektionsordförande för Kommunal i Linköping. Ett fackförbund som har många undersköterskor som medlemmar.
Vad gör ni på regionledningsnivå för att minska kostnaderna? Gör ni något?
– Vi har redan nu dragit ned 100 tjänster och 100 miljoner. Jag utesluter inte att vi måste dra ned ytterligare, säger Mikael Borin.
Vad är ditt budskap till anställda som är oroliga för att förlora sitt jobb?
– Jag är medveten om att det här skapar både oro och väcker frågor om huruvida man själv omfattas eller inte. Det är jätteolyckligt naturligtvis men det här är tyvärr nödvändigt utifrån det läge vi har hamnat i.
Har läget förvärrats sen dess?
– Jag sa då att jag tyckte att krismedvetenheten var låg i hela vår organisation. Det jag tycker har stärkts under de senaste månaderna är krismedvetenheten hos de förtroendevalda och de högre cheferna inom hälso- och sjukvården. Men resultatet visar att det inte har nått ut brett i verksamheterna. Det kan vi konstatera när vi gör större och större underskott under hela 2023.
Varför har underskottet fortsatt att växa?
– Det handlar inte om att man jobbar dåligt ute i verksamheterna utan vi måste samordna oss bättre och se över hela strukturen.
Ett nytt möte kommer att hållas mellan regionledningen och fackförbunden den 13 februari.
– Så småningom måste vi komma fram med ett förslag till politiken. Jag kan inte säga tidsaspekten men vi måste i relativ närtid besluta vilka besparingsalternativ vi ska gå vidare med, säger Mikael Borin.
"Det känns inte som att det är på vårdpersonal man behöver spara", säger Kommunals sektionsordförande Therese Waller.
Therese Waller är sektionsordförande för Kommunal i Linköping.
Vad säger du om beskeden kring varsel?
– Hur ska jag uttrycka mig? Jag kan inte påstå att jag är förvånad. Vi känner väl att den sittande politiken har varit väldigt senfärdig. Man har känt till den ekonomiska situationen en lång stund, pengarna har rullat på sedan pandemin, och som medlemmarnas förening har man funderat över varför politikerna inte har tagit tag i problemet tidigare. Det är vi kritiska till, säger hon och fortsätter:
– Sen är vi såklart oroliga för att våra medlemmar skulle ligga i pipeline för varsel. Det är framförallt undersköterskor som är en stor grupp hos oss. Men vi har också servicemedarbetare som bland annat sköter lokalvården.
Tycker ni att det är fel att spara pengar genom varsel?
– Vår upplevelse är väl inte att det är en massa extrapersoner ute i vården. De har en jättetuff arbetsmiljö. Sen förstår vi att det inte är enkelt att spara pengar utan att ta bort tjänster. Det är bara frågan på vilket sätt man gör det. Vi måste ju ändå kunna bedriva vård.
Beslutet om varsel är i slutänden ett politiskt beslut. När ett förslag kan komma att nå politiken kan regiondirektör Mikael Borin inte säga i dagsläget. Regionstyrelsen sammanträder närmast den 28 februari och därefter den 27 mars.
Hon är frågande till hur vården ska kunna upprätthållas vid ett eventuellt varsel.
– Köerna i dag är galna. Och vi kan knappt upprätthålla vården som det ser ut i dag. Det känns inte som att det är vårdpersonalen som man ska spara på, säger Therese Waller.
Vad har ni fått för reaktioner från era medlemmar?
– Det är mycket oro, och det blir såklart spekulationer. Nu ska vi leva i limbo tills politikerna tar ett beslut.
– Samtidigt tänker jag att alla medborgare är oroliga just nu. Det kommer att drabba patienterna, så är det, fortsätter Kommunal-ordföranden.