"Inget är viktigare för oss just nu". Det slår barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) fast så fort vi kliver in på hans kontor i Linköpings stadshus. Tillsammans med hans kollega från S+M-styret, moderaten Annika Krutzén, har han på eget initiativ erbjudit oss en intervju om de insatser som görs för att bryta de kriminella gängens rekrytering av unga Linköpingsbor. De skräder inte med orden – varken om insatserna eller gängkriminalitetens påverkan.
– Det här är en oerhört högt prioriterad fråga för S+M-styret som vi har jobbat intensivt med under den första delen av mandatperioden. Det handlar om att se till att insatser sätts in tidigt och på ett samlat sätt – att vi gör det gemensamt med hela samhällets kraft men inte minst mellan förskola, skola och socialtjänsten. Det vi gör nu, och man ska inte underskatta det, handlar om att styra om hela vår organisation för att möta den här jätteutmaningen – och jag upplever att vi i Linköping ligger långt fram i det arbetet. Vi får förfrågningar från andra delar av landet kring hur vi har tagit oss an det här, säger Elias Aguirre.
Enligt Annika Krutzén kostade Sis- och HVB-placeringar, på grund av gängkriminalitet, över 40 miljoner kronor för kommunen under förra året.
– Och då räknar vi inte ens med all handläggningstid och alla öppna insatser, utan enbart placeringar. Det är fruktansvärt mycket pengar och det är en stor del av underskottet som social- och omsorgsnämnden har. Här har vi stora pengar att hämta om vi kan förebygga att våra ungdomar inte hamnar i placeringar. Vi kan också spara mycket mänskligt lidande, säger Annika Krutzén.
De insatser som S+M-duon lyfter är bland annat Rätt Kurva – ett arbetssätt och ett nära samarbete mellan polis och socialtjänst som ska leda till insatser för ungdomar som redan är misstänkta för brott och löper stor risk att hamna i organiserad brottslighet. Men de lyfter också följande satsningar:
- Högstadielänken. Här knyts socialsekreterare till kommunens olika högstadieskolor för att skapa en stabil och återkommande kontakt mellan socialtjänsten och skolan. Uppdraget är att stötta elever med tidiga insatser för att främja närvaro i skolan. Man ska också stötta och ha en nära samverkan skolorna och elevernas familjer.
- Nära socialtjänst. Här är tanken att flytta ut centralt placerade avdelningar inom socialtjänsten till bostadsområden där behoven är stora, något som redan gjorts i Skäggetorp. Målet är att öka tillgängligheten, förtroendet och möjligheten att skapa relationer med de boende i området.
- SSPF. Detta är ett arbetssätt där socialtjänst, skola, polis och fritids samlas i ett och samma rum och samverkar kring en specifik ungdom.
– SSPF är inte lika smalt som Rätt Kurva utan där handlar det om lite tidigare insatser där ungdomar är på väg in i kriminalitet eller problem på olika sätt, säger Elias Aguirre innan Annika Krutzén fortsätter:
– Man enas om vem som kan göra vad kring en ungdom ur ett socialt perspektiv. Det kan handla om att hjälpa till med kontakten med en fritidsverksamhet, ordna extra stöd i skolan eller att socialtjänsten går in på föräldrastöd.
Och dessa insatser menar S+M-styret redan har gett resultat.
– Det här är ett långsiktigt arbete. Vi tror framförallt att vi kommer att se resultat om tio år – men det vi ändå har börjat se nu är att vi ser konkreta exempel där det här har gjort skillnad. Vi ser personer som vi faktiskt har räddat från gängkriminalitet, säger Annika Krutzén.
Vad konkret är det för resultat ni har sett?
– Vi har, med både socialtjänstens och skolans hjälp, sett personer under tio år som har dragits in i gäng. De har gjort små uppgifter, hållit utkik, lämnat och hämtat saker, och kompenserats av gängen. Det är typiska fall som vi har upptäckt tack vare att socialtjänsten och skolan har en bra kontakt med varandra.
Hur har barnen då "räddats" från kriminaliteten?
– Först gör vi föräldrarna uppmärksamma om vad som sker. Sen får vi se om föräldrarna har förmåga att få bort barnet själva eller om det krävs föräldrastöd eller om man till och med behöver byta skola. Det beror på varje familjs behov.
Hur många ungdomar pratar vi om egentligen?
– Vi har ett antal individer i socialtjänst Skäggetorp som vi inte har haft kännedom om tidigare. Det handlar om ett tvåsiffrigt antal familjer. Sist jag hörde hade vi ungefär 40 ärenden – nu är det nog fler, säger Annika Krutzén.
Linköpingspolitikerna konstaterar att de, med alla insatser, "börjar vara där de vill vara" i arbetet mot gängens rekryteringar. Det som behöver "vässas" är föräldraskapsstödet. Här finns i dag många olika utbildningar och insatser. Genom att "skala bort" vill de göra det tydligare och därigenom nå fler.
Är det inte för tidigt att säga att ni är där ni vill vara?
– Det handlar om att konstatera att vi har strukturerna på plats. Det här är arbetssätten vi vill jobba med, säger Elias Aguirre.
Finns det risk att ni trots insatserna inte lyckas hindra rekryteringen?
– Ja, det finns det. Här blir föräldraskapet så oerhört viktigt. Vi kan sätta in hur många insatser som helst men om man inte tar emot dem eller lär sig av insatserna spelar det ingen roll. Det vi får göra är att aldrig sluta försöka, säger Annika Krutzén.
Maria Moraes, Miljöpartiets gruppledare i Linköping, drar inte lika stora växlar av S+M-styrets insatser. Hon är kritisk till flera delar.
– Alla insatser som görs för att hindra unga att hamna i kriminalitet och utanförskap är bra, men om vi hade styrt hade vi prioriterat breda insatser som når större målgrupper. Det man fokuserar på nu är barn som redan har uppdagats på olika sätt och har kontakt med skola eller socialtjänst. Samtidigt ser vi att den psykiska ohälsan är en stor bakomliggande faktor, att vi har ett ökat antal elever som är hemma från skolan och att vi har en bristande avhopparverksamhet – där behöver vi utveckla arbetet i Linköping, säger hon och fortsätter:
– Det som faller är att styret avvecklar mycket av det övergripande förebyggande arbetet samtidigt som vi behöver bredare strukturella satsningar för att vända trenden i samhället där unga mår allt sämre. Vi kan till exempel inte bara ha ett arbete för att bryta narkotikaförsäljning utan vi behöver bryta bruket av narkotika, och där har vi ett bristfälligt arbete i dag.