Som ordförande i social- och omsorgsnämnden kallade hon under måndagsmorgonen till pressträff i Skäggetorps centrum. Med sig hade hon social- och omsorgsdirektören Linda Ljungqvist för att presentera en förändring i kommunens verksamhet. I början av 2022 ska delar av socialtjänstens myndighetssida flyttas till stadsdelen. Vilken personal och hur många medarbetare det gäller är inte helt klart ännu. Inte heller lokalerna är spikade till 100 procent.
– Vi har under lång tid sett att utvecklingen går åt fel håll och vi måste göra något drastiskt. Väldigt många av de barn som vi placerar på exempelvis HVB-hem kommer från Skäggetorp, Ryd eller Berga, en tredjedel av de barn som vi placerar har aldrig tidigare haft en insats från socialtjänsten och gängkriminaliteten kryper allt lägre ned i åldrarna. Vi behöver göra en ganska stor förflyttning för att förhindra det här på sikt och vi behöver fånga upp de här barnen redan i ung ålder, konstaterar Annika Krutzén innan Linda Ljungqvist fortsätter:
– Vi når inte de här barnen som vi ska i dag, det ser vi tydligt, och vi behöver hitta nya arbetssätt och modeller för att ändra på det. Vi behöver sänka ribban för och avdramatisera socialtjänstens verksamhet. Som det är i dag har vi väldigt svårt att få samtycke för våra insatser från vårdnadshavare i de här bostadsområdena.
Förändringen är tänkt att vara permanent och inledningsvis, i uppstartsfasen, är planen att den nya verksamheten ska få en extra skjuts med hjälp av statsbidrag. Då Skäggetorp klassas som "ett särskilt utsatt område" får kommunen 21 000 000 kronor, fördelade över tre år, för riktade insatser. Dessa pengar ska användas till socialtjänsten.
– Jag kan bara prata för den här mandatperioden men tanken är att det ska vara en permanent förändring så länge den behövs. Om det skulle genomföras i projektform är det dömt att misslyckas. Det finns en väldig "projekttrötthet" här i området, konstaterar Krutzén.
På vilka nya sätt ska ni arbeta?
– Våra medarbetare, som ska jobba i Skäggetorp, ska vara med och ta fram de här nya arbets- och samverkansmodellerna. Det finns beprövad erfarenhet från andra kommuner så vi uppfinner förmodligen inte hjulet själva, men vi vill att vår personal ska vara bärare av det nya sättet att arbeta. Vi måste också få med oss medborgarna, svarar Linda Ljungqvist.
Vad är det som talar för att det här ska göra skillnad?
– Att vi går in med insatser ännu tidigare den här gången, i lägre åldrar. Vi är också medvetna om att det här inte kommer att stoppa några skjutningar om tio veckor utan vi pratar om tio år, på lång sikt. Det tar tid att vända trender, svarar Krutzén.
Mikael Sanfridsson (S), kommunalråd och en del av oppositionen, poängterar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna redan under förra mandatperioden provade det han kallar för områdesbaserad socialtjänst. Utvärderingen visade på goda resultat och under våren 2020 la hans parti en motion om att "förstärka flera stadsdelar med en utflyttad socialtjänst".
– Det har gått fem år sedan vi under förra mandatperioden inledde det här arbetet. Jag tycker att man borde ha tagit fler steg vid det här laget, prioriterat mer ekonomi till det här området, så att vi hade kommit igång snabbare i fler stadsdelar. Med det sagt är det ändå ett bra beslut, såvida det blir en rejäl satsning, konstaterar han.