Mathias Lagerman är brandman och skyddsombud på Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG) i Linköping. Han frågar sig om en dykorganisation i Linköping hade kunnat förändra utfallet vid drunkningsolyckan i Bergs slussar. "Det hade åtminstone funnits en chans", säger han.
Med ett krav på att spara fyra miljoner kronor genomförde RTÖG, i början av 2021, en stor förändring i sin organisation. Flera specialistkompetenser som tidigare hade funnits i såväl Linköping som Norrköping koncentrerades istället i endast en av städerna. Brandmän, specialiserade på att rädda liv på höga eller låga punkter, stationerades i Linköping medan Norrköping behöll sina räddningsdykare med tillhörande utrustning. De östgötska dykarna nära halverades i antal och personalen var tidiga med att kritisera förändringen.
Brandmannen och skyddsombudet Mathias Lagerman, som själv var räddningsdykare i Linköping, var med och påtalade riskerna. Nu, efter dödsolyckan vid Bergs slussar i förra veckan, lyfter han åter brandmännens kritik.
– Vi har ju kvar kompetensen i Linköping men står helt utan dykorganisation och utrustning. Det är som att ha ett helt team med kirurger utan en enda skalpell. Arbetsmiljön blir helt fruktansvärd för den personal som står där på kanten, vid drunkningsolyckor likt den vid Bergs slussar, utan att kunna göra någonting. I dag måste vi vänta på dykarna från Norrköping, säger han och fortsätter:
– Jag var inte med vid insatsen i förra veckan men har hört mig för. Chansen att rädda den här individen hade naturligtvis varit större om det funnits en dykorganisation i Linköping. Nu fanns det inte skuggan av en chans.
Per Nisser, verksamhetschef vid RTÖG, menar att räddningsdykarna, vid livräddning, är en kompletterande enhet. Här är ytlivräddningen viktigare, där räddningspersonal utrustade med torrdräkt, cyklop och simfenor hanterar en pågående drunkning på eller strax under vattenytan.
– Förändringen som vi pratar om, kring räddningsdykarna, har föregåtts av grundliga utredningar och analyser. Vi har räknat på utryckningstider, vi har kollat var det finns mycket vattennära områden och vi har analyserat hur vi egentligen räddar liv. Det är en försvinnande liten procent av drunkningsolyckorna där just räddningsdykarna räddar liv, säger Per Nisser.
RTÖG:s verksamhetschef Per Nisser är ytterst tveksam till att förändringen kring dykorganisationen påverkade räddningsinsatsen vid Bergs slussar. "Som jag förstår det hade individen varit i vattnet i nära en timma", säger han.
Enligt verksamhetschefen är det ytterst tveksamt om en dykorganisation i Linköping hade gjort någon skillnad vid förra veckans dödsolycka. Larmet till SOS inkom klockan 17.30 och den första räddningsenheten anlände efter 20 minuter. Dykarna från Norrköping var på plats tolv minuter senare – vid klockan 18.02. Räddningsdykarna kunde, enligt Nisser, hitta den försvunna mannen efter bara några minuter.
– Det var ett bra jobb av personalen från Linköping som kunde lokalisera var man skulle dyka. Det gjorde att insatsen inte krävde ett lika stort förarbete. Men som jag förstår det hade den här individen varit under vattnet i nästan en timma. Vid drunkningsolyckor är det mycket ovanligt att personer klarar sig mer än tio minuter, säger Per Nisser.
Hur ser du på räddningspersonalens arbetsmiljö?
– Det är klart att jag förstår om de känner en frustration då det fortsatt finns personal som är dykarutbildade, men vi kan inte ha all kompetens vid alla brandstationer. Vi har i det här området haft två dykorganisationer under lång tid, vilket vi var ensamma om i Sverige.
RTÖG:s ledning har tidigare sagt att det var år 2004 som de senast kunde rädda liv med hjälp av räddningsdykare. Skyddsombudet Mathias Lagerman köper inte argumentet om att det skulle vara "för sällan".
– Om man lyckas att rädda en person i arbetsför ålder är det en enorm vinst för samhället. Kan vi rädda en person var 20:e år är det ekonomi i verksamheten. Mer kostar det inte att bedriva räddningsdykning, säger Mathias Lagerman.
– Jag undrar vad skattebetalarna tycker om prioriteringen av skattemedel.
"Kompetensen att ytlivrädda, vid en pågående drunkning, finns kvar i Linköping", säger Linnea Jägestedt (M), RTÖG:s ordförande.
Linnea Jägestedt (M), ordförande i RTÖG, menar att förändringen av dykorganisationen inte bara handlade om ekonomin. Syftet var också att få in nya specialistkompetenser så som livräddning i kollapsade byggnader och brandsläckning i komplicerade miljöer.
– Det är väldigt tragiskt när drunkningsolyckor inträffar och jag förstår att det rör upp känslor kring beslutet, men jag tror ändå att våra beslut kring specialistkompetenserna i längden är för det bättre, säger Linnea Jägestedt.
Men hade inte dykorganisationen kunnat vara kvar i Linköping?
– Det handlar om våra personalresurser. Det är svårt för en anställd att vara specialist och hålla sig ajour inom flera olika områden.