Emma Klingvall, ordförande för fackförbundet vårförbundet Östergötland, menar att om det var högre löner och bättre arbetsvilkor för personal inom hälso- och sjukvård skulle inte vårdplatsbrist vara ett problem.
Antalet överbeläggningar i länet varierar men under måndagen var det 22 stycken. Fler överbeläggningar och stängda vårdplatser kan väntas, enligt fackförbundet Vårdförbundet Östergötland. Samlokaliseringen är en konsekvens av att det saknas vårdplatser som bemannas av rätt kompetens. Inskrivna patienter vårdas då på en vårdplats som inte uppfyller kraven för bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Läget är inget nytt för i år, sommaren fortsätter att vara en prövning för sjukvården.
– Varje sommar drar vi ner på personal för att alla ska få sin semester. Vi möter sommarens utmaningar med tidig planering och tidig upplärning av vikarier. Årets sommar började planeras redan i september förra året och för varje sommar som går blir vi bättre på att hantera situationen, säger Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland.
Ytterligare en åtgärd för att lösa sommarbemmaningen är att regionen erbjuder sjuksköterskor ersättning per flyttade semesterveckor eller dagar. I år erbjuds sjuksköterskor 3 000 kr per flyttad semesterdag, vilket är en ökning med 1 000 kr från förra året.
– Det är bra att det erbjudandet finns, även om inte många medarbetare har nappat, säger Emma Klingvall, ordförande för Vårdförbundet Östergötland.
– Många känner att det helt enkelt inte är värt det. De, precis som alla andra, vill ha semester när deras familjer är lediga. En sammanhängande semester ger även den återhämtning som så många behöver. Pengar verkar finnas i regionen om man kan göra den typen av ökning, så varför inte höja grundlönen?, säger Emma Klingvall.
Att det skulle finnas ett överskott på pengar inom regionen stämmer inte enligt Ninnie Borendal Wodlin.
– Ökningen i ersättningen beror på att vi vill möta dagens ekonomiska läge med inflationen och följa med andra regioners utveckling. Att flytta semesterdagar är också helt frivilligt, säger hon.
De minskade vårdplatserna beror på att människor från akuten inte har någonstans att ta vägen efter att de inte längre behöver akut vård. Avdelningar slås då ihop och patienter flyttas mellan dem. Det gör att personal kan behöva vårda människor de inte är vana vid att hantera. Exempelvis kan patienter flyttas från kirurgiska kliniken till ortopedkliniken.
"Bristen på personal under sommaren gör att hela systemet stakar sig" säger Emma Klingvall.
Under onsdagen i förra veckan hamnade US i stabsläge till följd av få vårdplatser, men redan dagen efter var läget tillbaka till normalt.
– Förr hamnade vi nästan aldrig i stabsläge. Att vi oftare hamnar i det läget nu för tiden beror på en utbredd kompetensbrist. Speciellt efter pandemin där många sjuksköterskor slutade på grund av utbredd etisk stress, då de tvingades prioritera patienter och komma hem undrandes om de gjort rätt val. Andra orsaker var att de varken fick den uppskattning eller förändring som behövdes, säger Emma Klingvall.
Men enligt regionen har antalet medarbetare ökat efter pandemin.
– Det ser olika ut, vi har ökat antalet medarbetare totalt sett men det finns fortfarande ett behov av sjuksköterskor inom slutenvården, säger Ninnie Borendal Wodlin.
Bristen på ordinarie personal inom slutenvården har lett till att regionen hyrt in personal från bemanningsföretag. Det kostade regionen 132 miljoner kroner under de tre första månaderna av 2023. Nu väntas däremot ny strategi som ska försöka vända situationen och prioritera ordinarie personal.
