I ett decennium har SKR (Sveriges kommuner och regioner) haft som målbild att högst 2 procent av personalkostnaderna i vården ska vara inhyrd personal. Kostnaderna i Region Östergötlands har ökat de senaste åren och under första kvartalet för 2023 ligger de på 5,3 procent, vilket motsvarar knappt 132 miljoner kronor (eller cirka 1,4 miljoner/dag), en ökning med över 50 procent sedan förra året. Därför inför regionen nu en strategi för att vända utvecklingen.
– Vi måste göra något. Kostnaderna ökar och medarbetarna upplever det som besvärligt med all hyrpersonal. Det blir ingen kontinuitet i verksamheten och det finns risker för patientsäkerheten, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Målet – på 2 procent – ska vara uppnått den 31 december 2025.
Tror du att det är möjligt?
– Det finns ingen annan väg att gå. Det skapar ingen bra arbetssituation med så mycket hyrpersonal. Det leder även till ökade patientrisker. Vid olika toppar eller vissa situationer ska man kunna använda vikarier och bemanningsföretag, men vi har blivit för beroende. Det här lyckades för ett antal år sedan och vi ser ju att när vi jobbar tillsammans med andra regioner så går det framåt. Men vi tror inte att noll hyrpersonal är ett realistiskt mål i framtiden, i så fall skulle vi behöva ha en överbemanning.
Varför skulle det fungera nu?
– Nu har vi en betydligt tydligare plan där vi jobbar inom varje klinik, sedan gäller det att följa upp och hålla ut.
På somrarna är det ofta kris, hur kommer det att gå i sommar?
– Det är därför vi satt 1 september som ett hårt datum, för att vi ska klara sommaren. Det är ett jättetufft läge.
Kommer vårdplatser att behöva stängas?
– I exempelvis Sörmland och andra regioner har man gått på hårdare för att minska hyrpersonalen och då har man fått stänga vårdplatser. Vi kan inte bara ta bort vårdplatser, därför har vi valt en mjukare väg och lagt en tidshorisont till 2025.
I strategin finns en rad hållpunkter för de kommande månaderna.
1 februari 2023
• Ramavtalet gäller. För att hyra in personal från bemanningsföretag ska begäran gå genom den del av regionens organisation som ansvarar för bemanningspersonal. Dessutom ska det hållas inom ett förutbestämt rampris. "Inga inköp utanför ramavtal tillåts", står det i strategin.
– Man har haft svårt att följa ramavtalet och tagit in hyrpersonal som följt andra avtal. Så nu drar vi åt tumskruvarna, kan man säga. Nu ska ramavtalet och rampriset följas. Det blir tuffare att få in personal på en del håll, säger Marie Morell (M).
Vår 2023
• Vid schemaläggning ska ordinarie medarbetare prioriteras och de mest eftertraktade arbetspassen ska fördelas internt innan det kan bli aktuellt att ta in personal från bemanningsföretagen.
– På flera ställen har man låtit bemanningsföretagen välja arbetspass först och så har den ordinarie personalen fått det som blir över. Det är sånt som får personalen att inte vilja stanna kvar. Vi kommer att behöva hyrpersonal, men vår personal ska få lägga schemat först och sedan tar vi in hyrpersonal för att fylla luckorna som blir kvar, säger Marie Morell (M).
• Mer dialog med kommunerna så att man gemensamt kan minska beroendet av bemanningsföretag i länet.
– Vi har sett att medarbetare slutar hos oss och går till kommunen under karenstiden för att sedan komma tillbaka till regionen som bemanningsanställda. Det är ju inte bra för kommunerna heller. Vi vet att även kommunerna har en tuff situation med bemanningen. Vi behöver hjälpas åt för att minska beroendet av bemanningsföretagen i hela länet, säger Marie Morell (M).
1 september 2023
• Då ska handlingsplanerna för klinikerna vara på plats. Sedan ska de arbeta utifrån dem för att fasa ut behovet av inhyrd personal.
1 oktober 2023
• Regionen har egna bemanningspooler på sjukhusen som går under namnet "Resurs och kompetens". Den verksamheten ska nu utvecklas. Arbetet kommer att påbörjas under våren 2023 och vara klart till 1 oktober.
– Vi behöver stärka upp den och göra den känd. Medarbetare som kanske inte vill jobba på fasta tider och på en särskild avdelning, kan få flexibiliteten genom bemanningspoolen. Där behöver vi arbeta strukturerat med det vi har och kanske även utöka den mer. De som arbetar i bemanningspoolen har lite bättre villkor, men det är inte något som vi i regionstyrelsen lägger oss i, utan det ska vi överlåta till verksamheten, säger Marie Morell (M).
Oppositionsrådet Kaisa Karro (S) är kritisk till strategin.
– Strategin kommer lite för sent och är inte tillräckligt skarp. Vi la ett nämndinitiativ redan i mars och ville se en skarp plan för utfasning. Vi tycker att formuleringen om allmän restriktivitet från den 1 september inte är tillräckligt skarp och tydlig. Det är bra att det kommit en plan, vi välkomnar det, men jag är orolig att den inte kommer att ge resultat.
Men att mer än halvera kostnaderna på 2,5 år är väl ganska hårt?
– Det är en bra målsättning. Det vi inte tycker är skarpt nog är åtgärderna som ska leda till det. Vi hade velat se specifika datum, som "från datum X hyr vi inte längre in någon personal". Vi vill även utöka bemanningspoolen. Det ska bli attraktivare att välja den och att arbeta i regionen. De skriver bara att de vill utveckla den. Andra regioner har arbetat mer för att locka tillbaka personal.
Marie Morell (M) är medveten om oppositionens kritik mot strategin.
– Det är en övergripande strategi. Sätter vi upp exakta åtgärder och beslutar i styrelsen så blir man väldigt låst av det. Det kan ju röra sig snabbt och om det inte fungerar så bra i verkligheten så att man behöver göra på ett annat sätt så tar det så lång tid om det först måste upp som ett ärende till regionstyrelsen, säger hon.
Kaisa Karro (S) menar ändå att formuleringarna är för vaga.
En mer detaljerad plan skulle ju kräva att regionstyrelsen måste fatta ett nytt beslut för varje ändring?
– Det är klart att politikens roll är att peka ut riktningen inte detaljer, men vi tror att vi hade tjänat på att vara mer tydliga i det här. Det fanns en handlingsplan 2016, med både kort- och långsiktiga åtgärder. Där fanns det datum för när inhyrda sjuksköterskor skulle ha fasats ut. Då såg man att kostnaderna minskade. Sen blev det pandemi och efter den har vi sett en ökning. Så det är verkligen läge att göra något åt det här, säger Kaisa Karro (S), som berättar att S på sikt inte vill ha någon hyrpersonal alls i verksamheten.