Rundvandringen började med en pedagogisk genomgång om Gärstadverket av Tekniska verkens affärsområdeschef för värme/kyla, Michael Fahlström, på besöksplanet.
Romina Pourmokhtari (L) fick efter möte med chefer på Tekniska verken en rundtur i verksamheten.
– När jag är ute och besöker olika verksamheter så gillar jag att besöka dem som nu står för mycket koldioxidutsläpp i Sverige, men som är mitt i fasen av att få bort utsläppen (Gärstadsverket är Sveriges tionde största utsläppskälla av koldioxid). För att prata med dem om vilka hinder som står i vägen och hur jag kan ge dem vind i ryggen.
– En typisk sak som dyker upp när man pratar om klimatomställning är att det skulle behövas mer pengar. Att det handlar mycket om att man med skattemedel ska betala för olika lösningar och förbättringar. Men det som dyker upp när man träffar verksamheter som på riktigt ställer om är snarare regelverk, lagar och sådant som förhindrar en positiv utveckling. Så det har vi pratat mycket om i dag. Hur kan regelverk och processer förbättras för att det inte ska vara ett hinder.
... innan anläggningen visades upp mer ingående.
Att få ministerbesök är inget sällsynt för Tekniska verken.
– Det är ganska vanligt. Vår verksamhet är intressant ur ett politiskt perspektiv och därför har vi en del företrädare från regeringen och de olika utskotten som kommer hit då och då, vilket är väldigt värdefullt, säger Per Johannesson, public affairs, Tekniska verken.
Romina Pourmokhtari (L) blev när hon presenterades som ny klimat- och miljöminister den yngsta ministern i Sverige någonsin.
Måndagens pratstund med klimat- och miljöministern beskriver de som givande.
– Vi fick väldigt bra frågor och vi hade en god dialog. Bland annat om behovet av att förflytta oss från ett linjärt till ett cirkulärt fokus i regelverken om Sverige ska kunna bli fossilfritt. Ett exempel är att så fort en plastförpackning idag läggs i en vanlig soppåse och inte sorteras blir den ett avfall som inte går att återvinna utan måste brännas – det är en av de saker vi vill ändra på, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för värme/kyla.
En av de stora samtalspunkterna var Tekniska verkens mångmiljonsatsning på en ny sorteringsanläggning på Gärstad. Satsningen, som förväntas kosta omkring 430 miljoner, ska vara i drift sommaren 2025. Michael Fahlström förklarar att både tiden och budgeten i nuläget håller sig till plan.
Michael Fahlström och Per Johannesson från Tekniska verken förklarar att det finns ett stort mervärde i att kunna visa upp verksamheten "på riktigt" och inte bara ses i ett mötesrum på huvudkontoret.
Bygget av anläggningen görs trots den nya fastighetsnära insamlingen som drar igång 2026. Med det menas att alla villaägare i Linköping kommer att få en ny soptunna med elva fack och kan därmed sortera sitt avfall direkt i hemmet.
– Vi människor har ju en förmåga att inte kunna sortera rätt. Vad gäller plast sorterar i dag omkring 19 procent rätt. Med den fastighetsnära insamlingen kommer man upp till 30 procent, och det är ju fortfarande alldeles för lågt – därför bygger vi anläggningen som ett komplement, förklarar Michael Fahlström.
I den nya anläggningen som kan hantera 200 000 ton avfall (totalt hanterar Gärstadverket 600 000 ton avfall), förväntas 80 procent plast kunna sorteras ut.
Den nya sorteringsanläggningen på Gärstad väntas stå klar om cirka ett år.
Hur arbetar regeringen för att uppmuntra den här typen av satsningar?
– Dels har vi olika initiativ som hjälper så att man ska våga ta det här skuttet och ta risken. Så som Klimatklivet. Det är ett exempel på en pengapåse som staten har, som Tekniska verken tar del av för att göra satsningar. Tekniska verken går ju självklart in med stora summor själva. Men de får också lite hjälp från staten, förklarar Romina Pourmokhtari (L).
Totalt skjuter staten, genom Klimatklivet, in 134 miljoner i den nya sorteringsanläggningen.