De nya tunnorna har åtta fack: matavfall, restavfall, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas, ofärgat glas och tidningar. Dessutom finns en tredelad låda för batterier, lampor och småelektronik.
Bakgrunden är att regeringen bestämt att alla kommuner senast 1 januari 2027 ska ha infört så kallad fastighetsnära insamling. Det innebär att man ska kunna sortera olika typer av förpackningar vid det egna hemmet och slippa åka med det till en återvinningsstation.
I Linköping har de flesta – men inte alla – flerfamiljshus redan en sådan sortering. Under 2026 kommer villaägarna att få dagens gröna tunna (som vanligtvis är på 190 liter) utbytt mot två stora tunnor på 370 liter vardera.
De nya tunnorna kommer att ha åtta fack: matavfall, restavfall, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas, ofärgat glas och tidningar. På den ena tunnan hänger dessutom en tredelad låda för batterier, lampor och småelektronik.
– En av tunnorna kommer att tömmas varannan vecka och den andra var fjärde. Exakt vad som ska vara i vilken tunna har vi inte bestämt än, mer än att matavfallet ska vara i den som töms oftast, berättar Jens Lövgren, verksamhetsutvecklare på Tekniska verken.
Ett 70-tal av landets kommuner har sedan tidigare liknande system, men hittills har det oftast varit frivilligt för villaägarna.
– Det vi ser från andra kommuner är att sorteringen blir bättre. Det talas om en minskning av restavfallet på runt 40 procent, säger Jens.
Restavfall är sådant som inte kan lämnas till återvinning, som till exempel blöjor, dammsugarpåsar och kattsand.
– När vi har gjort plocktester ser vi att två tredjedelar av det som idag slängs som restavfall borde ha återvunnits. Hälften av det som felsorteras är förpackningar och hälften är mat. Så det finns en stor förbättringspotential, säger affärsenhetschef Johan Borg.
Varför väntar ni till 2026 på att införa det nya systemet?
– Dels har vi avtal med entreprenörer, dels är det långa leveranstider på tunnor och bilar. Alla kommuner kommer ju att behöva nya sorteringstunnor ungefär samtidigt, säger Johan.
"Två tredjedelar av det som slängs i soppåsen idag är antingen matavfall eller förpackningar som kan återvinnas", säger Johan Borg, affärsenhetschef på Tekniska verken.
I Linköping behövs runt 50 000 nya tunnor. De 25 000 gamla, gröna soptunnorna kommer att samlas in.
– Vi kan använda dem i flerfamiljshus för att till exempel samla in matavfall, glas och metall. Det finns också en andrahandsmarknad för tunnor, berättar Jens.
Gröna påsen ska vara kvar även när matavfallet får ett eget fack i tunnan.
– Den har så bra funktionalitet och är så väl inarbetad. Men vi planerar att gå över till en bioplastpåse som är nedbrytbar, säger Jens.
"Gröna påsen kommer att vara kvar. Den är funktionell och väl inarbetad", säger Jens Lövgren på Tekniska verken.
Fastighetsnära insamling i nya tunnor är inte den enda förändringen. Redan vid kommande årsskifte tar Tekniska verken och kommunen över ansvaret för kommunens 39 återvinningsstationer från producenternas organisation Förpackningsinsamlingen (FTI). Samtidigt får Tekniska verken ansvar för insamlingen i flerfamiljshus.
Den 1 januari 2026 ska kommunen ha försett torg och större parker med sorteringskärl. Även där ska det gå att sortera glas, metall, papper och plast.
Nya tunnor och sopbilar som besöker varje villa 39 gånger om året i stället för 26. En hel del talar för att Linköpingsbornas sophämtningsavgifter kommer att höjas – även om förpackningsindustrin ska bekosta den del av omställningen som rör insamling av förpackningar. Men Johan Borg anser att det är för tidigt att säga något om soptaxan.
– Innan upphandlingarna är klara är det ingen idé att spekulera i vad det kommer att kosta, säger han.
Jens Lövgren och Johan Borg på Tekniska verken tror att de nya tunnorna kommer att underlätta för Linköpingsborna.