Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken, berättar att det finns planer på att samla in koldioxid från Gärstadverkets skorstenar, så kallad CCS-teknik.
Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur listar varje år de största utsläppskällorna när det gäller koldioxid. Gärstadverket, där Tekniska verken eldar avfall, brukar ligga runt tionde plats och så var fallet även 2022.
Skorstenarna på Gärstad släppte i fjol ut 280 000 ton koldioxid av fossilt ursprung, huvudsakligen från sopornas oljebaserade plast. Det var en ökning med 5 000 ton jämfört med året innan.
Koldioxidutsläppen från svensk industri minskade 2022 med 4,4 procent. Här är de största utsläpparna räknat i tusentals ton (2021 inom parentes):
1) SSAB 4 766 (4 782), ståltillverkning från malm, Luleå och Oxelösund.
2) Preem 1 971 (2 121), oljeraffinering, Lysekil och Göteborg.
3) Cementa 1 754 (1 863), cement, Gotland och Skövde.
4) Nordkalk med flera 633 (588), kalkbränning, flera orter, som Kiruna, Malmberget med flera.
5) LKAB 597 (642), järnmalm, Svappavaara.
6) St1 Refinery 569 (506), oljeraffinering, Göteborg.
7) Stockholm Exergi 492 (450), el och värme, Stockholm.
8) Borealis Kracker 488 (634), kemi (plast), Stenungsund.
9) Sysav 283 (277), el och värme, Malmö.
10) Gärstadverket 280 (275), el och värme, Linköping.
11) Rönnskärsverken 263 (291), metallproduktion, Skellefteå.
12) Eon Händelö 254 (255), el och värme, Norrköping.
Enligt Tekniska verkens sätt att se på saken är avfallsförbränningen på Gärstad ändå en bra affär för klimatet. Det är bättre att tillverka el och värme av avfallet än att låta det ligga på deponi och släppa ut metangas, menar man. Metangas är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid.
– Vi skulle kunna skicka vårt avfall till Stockholm och låta dem elda det där. Då är vi inte längre med på den där listan. Men det löser ju ingenting, kommenterar Mile Elez, teknisk direktör på Tekniska verken.
Utsläppslistan innehåller bara den koldioxid som har fossilt ursprung, som olja, kol och gas. Koldioxid med biogent ursprung, som till exempel från eldningen av trä och papper, räknas inte i det här sammanhanget eftersom det på lång sikt ingår i ett kretslopp.
Räknar man in all koldioxid släpper Gärstadverket årligen ut över 600 000 ton, varav 280 000 ton med fossilt ursprung. Tekniska verken planerar flera projekt för att minska utsläppen. Ett av dem är CCS. Förkortningen står för Carbon Capture and Storage och innebär att man avskiljer koldioxiden från rökgaserna.
Tekniska verken har utrett frågan om CCS men ännu inte fattat något beslut om att satsa.
– Om beslutet fattas under nästa år skulle vi kunna ha CCS på plats runt 2028–2030. Den anläggning vi tittar på skulle kunna samla in 250 000 ton koldioxid om året, berättar Mile Elez.
Varför "bara" 250 000 ton? Går det inte att samla in all koldioxid?
– Dilemmat är att metoden är extremt elintensiv. Det blir en avvägning och vi har landat i en mer modest anläggning, säger Elez.
För att minska den fossila andelen av avfallet som eldas på Gärstad bygger Tekniska verken en sorteringsanläggning som ska tas i drift 2025. Enligt beräkningarna kommer mellan 20 000 och 25 000 ton plast att sorteras bort årligen.
Dessutom ska så kallad fastighetsnära insamling införas i hela Sverige med start 2024, för att vara helt genomfört senast 2027. Det innebär att varje hushåll ska kunna sortera det mesta redan i sina soptunnor, vilket väntas leda till en bättre sortering. Exakt hur det systemet ska se ut i Linköping har Tekniska verken ännu inte bestämt.