Videon är inte längre tillgänglig
Tvärtom.
– Min grundidé har stärkts av senare utgrävningsresultat, säger han.
Det som främst har fått människor att ifrågasätta hans teori, att franciskanerklostret blev startskottet för staden, är det faktum att både S:t Larskyrkan och domkyrkan började byggas på 1100-talet. Bengt Isaksson, tidigare chef för näringslivskontoret i Linköping, minns diskussionerna inför stadens 700-årsjubileum och menar att staden egentligen borde vara äldre.
Kan Linköping bara ha varit en liten bondby och ändå bli vald till centrum för stiftet, platsen för domkyrkan och biskopssätet?
– Det är kul med diskussioner, men det handlar ju om vad man lägger in i begreppet stad. Platsen var en viktig centralort redan från 1000-talet, inte någon bondby, säger Göran Tagesson.
– Här fanns tingsplats, vägmöte, biskopsgård, kungens fogdegård och prostgård vid S:t Larskyrkan. Staden dyker inte upp 1287 i ett tomrum, som en blixt från klar himmel. Men det var inte förrän då som Linköping formellt fick sina stadsrättigheter.
Det skedde i samband med beslutet om var det nya klostret skulle placeras, en medveten handling. Detta var ett mönster som går igen på flera platser i Europa, inte minst i norra Tyskland.
– Biskop Bengt, bror till Magnus Ladulås, donerade 40 mark penningar som grundplåt till klostret.
Kräva in skatt
Med klostret i söder skapade makthavarna Linköpings första stadsrum. Domkyrkan och S:t Lars kyrka ramade in rummets andra sidor. Nu fick Linköping valda borgmästare, råd som styrde staden och formell rätt för borgarna att driva handel. Byggverksamhet drog igång och staden började växa. Från sekelskiftet 1300 finns en strid ström av handlingar som omtalar nya stadsgårdar i stan. Med stadsrättigheterna följde också kungens rätt att kräva in skatt från invånarna, nog så viktigt för att stärka kungamakten.
Det var inte bara Linköping som fick sina stadsrättigheter genom medvetna beslut vid den här tiden. Jönköping är ett annat exempel på en centralort, en knutpunkt i landskapet, som blev stad och här finns Magnus Ladulås privilegiebrev från 1283 bevarat.
– Nyköping är också intressant i sammanhanget, påpekar Göran Tagesson. Här har nya utgrävningar visat att platsen bebyggdes redan på 1000-talet och blev en ort av betydelse. Ett franciskankonvent inrättades i slutet på 1200-talet och att Magnus Ladulås hade ett finger med i detta också och då verkar staden ha gått in i ett nytt expansivt skede.
Glömd klosterplats
Franciskanerna sökte sig till orter som var på väg att fungera som städer.
– De var tiggarmunkar och behövde människor att vända sig till. De byggde sina kloster i utkanten av bebyggelsen nära allmän väg. Det fick de i Linköping, säger Göran Tagesson.
Klostret stängdes i samband med reformationen på 1500-talet och hospitalet grundades. Det stängdes 1777 men redan innan dess var klosterplatsen glömd. 1733 angav biskop Rhyzelius att klostret hade legat norr om domkyrkan. I slutet av 1990-talet lanserade Göran Tagesson Hospitalstorget som klosterplats och i november 2015 återfanns klostret precis här.
I höst planerar arkeologerna vid Östergötlands museum en föreläsningsserie om utgrävningarna vid Hospitalstorget. Där medverkar också Göran Tagesson.