Saab redovisar i sin delårsrapport för det andra kvartalet en vinst efter skatt på 433 miljoner kronor. Det är drygt 80 miljoner kronor lägre än siffran för samma period föregående år. Både orderingången, alltså värdet på nya beställningar, och försäljningsintäkterna ökade dock.
På torsdagen släppte Saab sin delårsrapport för det andra kvartalet. Försvarsföretaget redovisade en kvartalsvis orderingång på cirka 17,4 miljarder kronor, en ökning med 76 procent från fjolårets 9,9 miljarder. Svenska försvarets beställning i juni av två Globaleye-flygplan till ett värde på runt 7,3 miljarder kronor lyfts fram som särskilt viktig. Vinsten före skatt sjönk till 550 miljoner kronor för kvartalet, att jämföra med 649 miljoner för samma period föregående år.
Investerare gav rapporten ett svalt mottagande. Under eftermiddagen hade företagets aktie fallit med runt 7 procent, men ligger fortfarande högt över jämförelseindexet OMXS30 hittills i år. Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har Saabs aktievärde stigit med mer än 80 procent.
Sveriges beslut om att gå med i Nato påverkar Saab på flera sätt. Vd Micael Johansson ser medlemskapet som en viktig pusselbit för att stärka företagets ställning på marknaden.
– Allt vi gör är Nato-kompatibelt, men vi blir mer trovärdiga långsiktigt som företag när vi är en del av alliansen. Dessutom kommer vi komma åt de upphandlingar som sker gemensamt inom Nato.
Vad gäller upphandlingar av militärflygplan har företaget upplevt en rad motgångar på sistone. Länder som Finland och Kanada har det senaste året valt att lägga beställningar på amerikanska F-35 istället för svensktillverkade Gripen E/F. Sammanlagt har Saab i dessa fall gått miste om ordrar på ett hundratal flygplan.
Vad ska ni göra för att vända utvecklingen kring dessa upphandlingar?
– Ingen ska tro att vi inte haft ett enormt bra erbjudande. Men det handlar om säkerhetspolitik. Vilka vill man vara nära? Jag hoppas att Natomedlemskapet kommer att stärka Sveriges roll totalt sett. För att sälja stridsflygsystem måste man gå hand i hand med sitt land och ha stort stöd av myndigheter, försvarsmakt och politiker för att skapa avtal mellan länder.
Hur har dialogen med politiska företrädare sett ut nu i samband med att regeringen utlyst mer pengar till försvaret?
– Vi hade en tillväxtplanering efter försvarsberedningens rapport. Nu ser man ju över den, och vi tar en förnyad dialog. Men Försvarsmakten måste lägga fram sin syn på hur tillväxten ska se ut och vilka förmågor som är viktiga för att nå två procent (av bnp) så snabbt som möjligt.
Den 1 november ska Försvarsmakten presentera hur de anser att de utlovade resurstillskotten ska användas. Även om man haft begränsade framgångar med de nya Gripen-planen internationellt är Saabs vd optimistisk när det kommer till hemmamarknaden.
– Kombinationen av Gripen och de andra flygstridskrafterna i de nordiska länderna kommer att vara enormt stark. Jag kan inte se annat än att Sverige behöver öka på sina Gripen-system.
Saab har under pandemin brottats med minskad efterfrågan på den civila sidan av flygverksamheten. När tillverkare som Boeing och Airbus dragit ned på sin produktion har det påverkat det svenska företaget, som levererar komponenter till flygjättarnas passagerarplan.
Har pandemins effekter börjat avta för er del?
– Det har stabiliserats något. Jag hoppas att vi ska se en ytterligare stabilisering framåt, men det tar ett tag. Vi har gjort allt för att behålla kompetensen i Linköping, som är fantastisk, säger Micael Johansson.
Han nämner inga specifika expansionsplaner för staden, men påpekar att man under året rekryterat ett 1500-tal personer i Sverige.
– Vi växer personalmässigt, inklusive Linköping.
"Jag vill passa på att hälsa till min fantastiska personal i Linköping som förhoppningsvis får lite ledigt också", säger vd Micael Johansson i slutet av intervjun.
Just nu pågår en militär upprustning i flera länder. Som tillverkare av vapen och militär utrustning gynnas Saab av att marknaden för deras produkter växer, säger företagsledaren. Han beskriver det som ett enormt tryck i verksamheten när många länder nu lägger fram nya planer för hur de ska växa på det militära området.
Ser du några problem med den upprustning som nu pågår?
– Det är länders demokratiskt valda regeringar som tillsammans med parlamenten bestämmer vilken säkerhetspolitik man måste bedriva, och bedömer vilken hotbild som finns. Vi brinner för att skapa stabilitet genom att leverera produkter som hjälper länder att säkerställa att de har ett fredligt samhälle där befolkningen kan skyddas.
– Jag ser inte det som ett problem överhuvudtaget, utan jag ser det som stora möjligheter för oss framöver att växa ännu mer, och bli en ännu mer respekterad spelare på den här marknaden.