Kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) hävdar att det är få kommuner i Sverige som kan kompensera nämnderna för de ökade lön- och hyreskostnaderna.
Vid tre tillfällen per år tar Linköpings kommun fram en delårsrapport. Här presenteras prognoser och bedömningar om kommunens ekonomi. Vid kommunstyrelsens senaste sammanträde presenterades 2023-års första delårsrapport – som visar att kommunens prognostiserade resultat är plus 317 miljoner kronor. I resultatet döljer sig bland annat följande faktorer:
- Kommunens finansiella placeringar har vuxit och kommunen har genomfört en stor försäljning vilket innebär plus 438 miljoner kronor i jämfört med budget. Detta är den primära anledningen till kommunens plusresultat.
- Sveriges kommuner och regioner (SKR) tog den 16 februari fram en ny skatteprognos som för Linköpings kommun innebär skatteintäkter på 72 miljoner kronor mer än väntat.
- En ny pensionsprognos visar att kommunens pensionkostnader ökar med 71 miljoner kronor i jämfört med budget.
- Nämndernas verksamhet prognostiserar ett minusresultat på 49 miljoner kronor.
Utöver detta visar delårsrapporten att kommunens kostnader för löner, externa hyror och andra inköp ökar mer än väntat. Redan när budgeten klubbades i december förra året tog S+M-styret höjd för detta – genom en så kallad reserv på 47 miljoner kronor. Nu delas 21 miljoner kronor av dessa ut till de nämnder som drabbas hårdast av kostnadsökningarna.
Barn- och ungdomsnämnden får 7,4 miljoner kronor, social- och omsorgsnämnden 6,7 miljoner, äldrenämnden 6,6 miljoner och bildningsnämnden 300 000 kronor.
– När vi lägger budgeten utgår vi alltid från SKR:s prognoser. Den här gången kände vi att det, utifrån den stora osäkerhet som rådde, behövdes en reserv om det verkliga utfallet av prisökningarna skulle bli större. Nu vet vi mer om läget och kan kompensera nämnderna därefter, säger kommunstyrelsens vice ordförande Niklas Borg (M) och fortsätter:
– Man ska ha klart för sig att nämnderna, i stora delar av kommun-Sverige, inte får någon kompensation för de här ökningarna och då blir det en dold besparing på verksamheten.
Men är det verkligen en tillräcklig kompensation?
– Det är den bedömningen som förvaltningen har gjort tillsammans med ekonomistaben.
Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S), och alla övriga ledamöter, fick 2023-års första delårsrapport presenterad för sig vid senaste sammanträdet.
Varför delas inte mer pengar ur reserven ut?
– För att vi vill kompensera utifrån verkligt utfall. Skulle vi överkompensera slår det igenom på nästa år.
Om ni velat undvika besparingar, varför slår skolor larm om ekonomin?
– Barn- och ungdomsnämnden har en utmaning i och med att vi får färre barn i skolan. Vi har en ersättning till nämnden som bygger på antalet individer som finns i verksamheten. Man får inte mindre pengar per barn att röra sig med – men man måste anpassa kostymen vilket är upprinnelsen till den heta diskussionen om skollokaler, säger Niklas Borg.
När kommunstyrelsen fattade beslutet var Vänsterpartiets Sofia Frithioff mer skeptisk till det ekonomiska läget.
– Jag faller inte riktigt in i samma hyllningskör. Den här delårsrapporten redovisar bara tre månader av året och de rapporter som vi får från verksamheterna är ju inte att man tycker att det går så himla bra, sa hon och fortsatte:
– Hur ser ni i styret på det regeringen inte gör för att säkra kommunernas finansiering?
Oppositionspolitikern Sofia Frithioff (V) har inte en lika positiv bild av det ekonomiska läget i Linköping och kritiserar regeringen för att inte ta ett tillräckligt ansvar för kommunernas ekonomiska situation.
Niklas Borg svarade:
– Det tillskott som kom i budgeten 2023, i form av statsbidrag, tycker nog få kommuner är tillräckligt. Sedan ska man ha respekt för att man på nationell nivå jobbar med att få bukt på inflationen – men min personliga uppfattning är att det behövs ett ökat åtagande från statens sida.