I november 2022 kallade Socialdemokraterna och Moderaterna till pressträff i stadshuset. För första gången någonsin skulle de båda partierna presentera en gemensam budget för Linköpings kommun. Det ekonomiska läget beskrevs som det tuffaste på 20 år, men med hjälp av 140 miljoner kronor ur den så kallade resultatutjämningsreserven (rur) skulle kommunen slippa ett minusresultat. I rur:en har kommunen avsatt pengar, när utrymme funnits, som ska användas i extraordinära situationer.
Men nu, när 2023 är till ända och summeras i ett bokslut, är resultatet istället 370 miljoner kronor plus. Utan att pengarna i resultatutjämningsreserven har använts.
– Våra verksamheter omsätter 12,3 miljarder kronor och nu har vi fått ett positivt resultat. Det som har skett under året är att vi har sålt av finansiella placeringar för att kunna minska våra lån i Stadshus AB med nästan 5,5 miljarder kronor. Det kanske är skicklighet, kanske lite tur, men i samband med försäljningarna har börsen haft en positiv uppgång. Det gör att vi har fått extra finansiella intäkter som vi inte hade räknat med, säger kommunstyrelsens ordförande i Linköping Kristina Edlund och fortsätter:
– Det som är oroväckande för oss är att alla sektorer har ett negativt resultat. Det gör att vi har ett tufft arbete att göra inför 2024. Det är framförallt inom skola, äldreomsorg och social- och omsorgsnämnden som vi har röda siffror.
För även om kommunen går med plus 370 miljoner kronor 2023 blöder verksamheterna ekonomiskt. Barn- och omsorgsnämnden går till exempel back med 56 miljoner kronor.
Ni går med plus. Är nämnderna underfinansierade?
– När vi gör olika typer av verksamhetsbesök ser vi att det finns verksamheter som önskar större budgetramar, det är jag ödmjuk inför, men samtidigt är det ett tufft ekonomiskt läge i hela kommun-Sverige. Vi är en av få kommuner som inte har minskat ramarna inför 2024. Behovet finns där ute men vi är ändå lyckligt lottade, säger Kristina Edlund.
Under våren 2023 beslutade S+M-styret att lägga ned flera för- och grundskolor i Linköping.
Ändå går barn- och ungdomsnämnden med minus.
– Det är det som jag och styret tittar extra på nu. Det är viktigt att de åtgärder och beslut som vi har fattat faktiskt börjar ge resultat, så att vi kan vända de här negativa siffrorna. Men när man läser bokslutet kan man också konstatera att vi har det lägsta barnafödandet i Linköping sedan 2004. Det kommer påverka hur vi prioriterar framöver. Barn- och ungdomsnämnden har fortfarande ett stort omställningsarbete att genomföra.
Vad händer med plusresultatet?
– Det får vi ta ställning till framåt.
Kan ni tillföra det ute i verksamheterna?
– Nej, 2024-års budget är fastställd. Jag bedömer att det inte kommer att finnas pengar att tillföra ute i verksamheterna. Vi har lagt en väldigt stram budget.
Oppositionspolitikern Cecilia Helber (LL) har en annan uppfattning om ekonomin:
– Vi förstår att det är ett tufft läge, att regionens stora underskott på sikt kommer att drabba kommunen, men jag kan väl inte riktigt skriva under på den här domedagsbilden. Vi har ett bra utrymme i Linköpings kommun och vi ser att det finns ett utrymme för en ökad välfärd vad gäller skola och omsorg. Barn- och ungdomsnämnden är kraftigt underfinansierad.