"Den optiska sorteringen var helt rätt satsning då och anläggningen har tjänat oss väl", säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för värme och kyla på Tekniska verken.
Den 1 januari 2027 ska samtliga kommuner ha infört så kallad fastighetsnära insamling. De flesta – bland annat Tekniska verken i Linköping – kommer att dela ut två fyrfackstunnor till enfamiljshushållen. Men på en del håll finns också andra varianter, som fyra tvåfackstunnor.
Tunnorna i Linköping får fack för plast, papper, metall, tidningar, matavfall, färgat glas, ofärgat glas och restavfall.
Vilken sorts påse som ska användas för matavfallet ska utredas. Det kan bli vaxförstärkt papper, bioplast eller en blandning av papper och bioplast. Färgen är inte heller bestämd – den kan bli grön som den nuvarande plastpåsen, men den ska inte sorteras optiskt och därmed har den optiska sorteringsanläggningen på Gärstad spelat ut sin roll.
Anläggningen används för att plocka ut de gröna påsarna ur hushållsavfallet från en rad kommuner och när den invigdes 2012 hade den kostat 77 miljoner kronor.
Ångrar ni att ni satsade på gröna påsen och optisk sortering, nu när ni planerar att byta system?
– Nej, absolut inte! Det var helt rätt satsning då och anläggningen har tjänat oss väl. Den kommer att vara igång hela 2026 och vid det laget är den avskriven. Transportband och annat går att återanvända och byggnaden är bra, den kommer vi att få användning för, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för värme och kyla på Tekniska verken.
När Linköpingsborna får möjlighet att sortera redan i tunnan räknar Tekniska verken med att återvinningsgraden kommer att förbättras rejält.
– Jag bor själv i Söderköping där vi haft fyrfackstunnor i några år och jag tycker att det är jättebra. Det är lätt att göra rätt, säger Liselott Myrbråten, affärsområdeschef för avfall och återvinning.
Plasten ska hämtas var fjärde vecka. Börjar det inte lukta om köttfärsförpackningar och annat?
– Jag tycker inte det. Jag brukar i och för sig skölja av dem lite i diskvattnet, men för återvinningens skull behövs egentligen inte det, säger Liselott.
Ett av de åtta facken är till för restavfall, som till exempel blöjor, dammsugarpåsar och kattsand.
– I den bästa av världar skulle det inte finnas något i det facket som kan återvinnas. Men vi är människor och vi gör fel ibland. Därför satsar vi också på en eftersortering. Det kommer vi att behöva för att nå upp till de nationella målen för återvinning, säger Liselott Myrbråten.
"Jag bor själv i Söderköping där vi haft fyrfackstunnor i några år och jag tycker att det är jättebra", säger Liselott Myrbråten, affärsområdeschef för avfall och återvinning.
Eftersorteringen ska göras i en anläggning som håller på att byggas på Gärstad. Den kostar över 400 miljoner kronor (varav staten bidrar med 134 miljoner) och ska vara klar sommaren 2025. Där ska fem fraktioner sorteras ut: plast, matavfall, pappersförpackningar, metall och glas. Tekniska verken räknar med att fler kommuner kommer att vilja sortera sitt avfall där för att nå återvinningsmålen.
– Det är den första anläggningen i Sverige som klarar fem fraktioner och jag är jättestolt över den. Men det är väldigt viktigt att hushållen gör sitt och sorterar så bra de kan i sina tunnor. Annars kommer inte det här att fungera, säger Liselott Myrbråten.
Ni eldar ju hushållsavfall på Gärstad för att göra fjärrvärme och el. Om alltmer sorteras ut till återvinning – kommer ni att få brist på avfall?
– Nej, någon avfallsbrist ser vi inte inom överskådlig tid. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta hand om avfall på ett resurseffektivt sätt. Vi förbränner cirka 600 000 ton om året. Inom EU läggs fortfarande 100–200 miljoner ton på deponi varje år och det är det sämsta sättet att hantera avfall på, säger Michael Fahlström.
Ungefär hälften av det avfall som bränns på Gärstad kommer från andra länder, främst Norge och England.
Om det blir mindre plast i avfallet – blir det inte svårare att elda det då?
– Nej, vi vill inte elda plast och vi behöver inte det. Tvärtom, pannan är inte konstruerad för de höga värmevärden som plasten ger. Mindre plast är bara positivt, det blir mindre slitage på pannorna, säger Michael Fahlström.
Mycket av plasten går väl inte att återvinna även om den samlas in?
– Nej, men det går framåt. I Motala kan de nu återvinna tolv olika plaster, det är inte så länge sedan det bara var två, säger Michael Fahlström.
Den nya eftersorteringsanläggningen som byggs på Gärstad ska inte bara kunna plocka ut matavfall, utan även plast, metall, papper och glas.
Ett problem är att det ofta är flera sorters plast i samma produkt.
– Här gäller det att sätta press på producenterna. Nu när vi börjar med fastighetsnära insamling kommer vi att få en lite tydligare bild och kan ställa krav. Det är jätteviktigt att man redan från början tänker återvinning, säger Liselott Myrbråten.
De gröna påsarna med matavfall sorteras ut för att bli biogas. Men när de nya soptunnorna införs försvinner systemet med optisk sortering av påsarna.