För rektorn Anna Dahlström, som har nåtts av både den negativa och den positiva responsen, är det viktigt att alla förstår att hon arbetar utifrån sitt uppdrag -- att driva en skola.
Det säger Malin Öhman, en av flera föräldrar som tycker att Folkungaskolans rektors beslut är bra och värt att prova. Förutom att vara förälder har Malin Öhman arbetat med elevhälsofrågor och skolutveckling under de senaste 15 åren.
Nedläggningen innebär, enligt rektorn Anna Dahlström, inte att antalet timmar i profilämnen ska minska. Men eleverna som börjar årskurs 7 i höst och vill gå musik- dans- eller konstprofil ska blandas med de övriga eleverna när de har undervisning i alla andra ämnen.
Malin Öhmans tre barn har gått i musiklasserna och hon har varit väldigt nöjd med hur det har fungerat. Men det har skavt att familjen genom det skolvalet bidragit till ökad segregation, anser hon.
Det är ingen hemlighet att profilklasserna har hög status och består av högpresterande elever med välutbildade föräldrar. Och att i vissa klasser går nästan bara flickor. Malin Öhman förstår att en rektor måste se till helheten så att det blir bra för alla elever på skolan.
– Att blanda pojkar och flickor samt elever från olika samhällsklasser är viktigt för skolans demokratiuppdrag. Att möta personer med annan bakgrund än ens egen påverkar attityder och värderingar. Att inte möta människor med annan bakgrund ger sämre tillit och sammanhållning i samhället.
– Kunskapsmässigt gynnas framför allt elever som har sämre förutsättningar, men elever som redan från början har goda förutsättningar att klara skolan presterar inte sämre i mer blandade grupper. Ju fler elever som klarar skolan desto bättre för Linköping och för hela landet.
Vad får de högpresterande eleverna ut av det?
– Musik- och profilklasser utgörs av väldigt homogena grupper, de andra eleverna kan föra in olika sätt att tänka och visa på olika perspektiv. Det är en viktig del i skolans demokratiuppdrag. I dans- och musikklasserna har det genom åren funnits mer av psykisk ohälsa, stress och prestationsångest än i andra klasser. Mer blandade grupper kan påverka den kulturen i skolan och en osund smalhetsnorm. Det kan också hjälpa eleverna att kunna få vara och prestera på olika sätt.
Enligt rektorn Anna Dahlström finns det stora skillnader mellan olika klasser. Lägsta snitt meritvärde är 187 och högsta 270. Om man blandar elever kan alla få en större chans att höja sin prestationsnivå.
Flera föräldrar har uttryckt oro för att musikeleverna kan bli utsatta för mobbning i blandade klasser på grund av sitt intresse för att sjunga. Vad tycker du om risken att det sker?
– Jag tror inte att den risken är större för musikelever än för andra elever och skolan har ansvar för att motverka alla former av kränkningar. Dessutom borde det finnas minst sju, åtta musikelever, som tidigare gick tillsammans på mellanstadiet, i varje ny klass i årskurs 7. De har en sammanhållning som inte kommer att försvinna, men de får också chans att hitta nya kompisar.
Olle Kilbrand är en annan förälder som till viss mån förstår rektors beslut, även om han blev överrumplad av beskedet.
– Anledningen till att vi valde musikklasser är musik. Musik är det roligaste som finns och vi ville att våra barn tar del av det. Men vi har alltid tyckt att musikklassernas elevunderlag inte speglar resten av samhället. Jag förstår att många tycker att det är jobbigt med förändringar, och jag tror att skolledningen, tillsammans med lärarkår och föräldrar, måste jobba hårt för att behålla Folkungaskolans anda och för att inkludera alla skolans elever i den.
Åsikter om de kommande förändringar i organisationen av profilklasser går isär. De som kritiserar beslutet är många fler, men det finns även de som är positiva til beslutet.
Både för honom och för Malin Öhman är det viktigt att skolan inte ska minska på musikundervisning eller ta bort köraktiviteter som till exempel luciauppträdande.
– Att stå på scenen och framträda inför publik är en viktig del av utbildningen, och börjar man dra ner på det så är man inne på helt fel spår. Linköpings Musikklasser är ett värdefullt varumärke för kommunen, med lussningar på äldreboenden, vårdcentraler och företag, samt luciakonserterna i domkyrkan och försommarsång i Crusellhallen. Att musicera tillsammans skapar gemenskap och kan vara en god hjälp i kampen mot segregation, säger Kilbrand.
Correns redaktion har i en tidigare artikel lyft fram kritik från bland annat ett par lärare på skolan. Men det finns även lärare som ser positivt på förändringen.
– Vår skola är en segregerad skola; barn till välutbildade föräldrar går i en klass och barn vars föräldrar inte är så välutbildade i en annan. Det är ett bra beslut att blanda elever. Det har också varit på tapeten tidigare och det har vi pratat om. Jag upplever att majoriteten av personalen är positiva till beslutet, säger en lärare.
Är det de duktiga elevernas uppgift att motarbeta segregation?
– Nej, men om man spelar i ett jättebra fotbollslag vill man också bli bättre. Sitter en elev tillsammans med en duktig elev och det går flera duktiga elever i samma klass vill man också kämpa och bli bättre. Redan nu har dans- och konstprofilklasser undervisning i matte/no tillsammans med elever som inte går i profilklasser. Och det har fungerat bra, säger läraren.
En annan lärare som också välkomnar beslutet tror att blandade klasser kommer att ha positiv effekt på personalens arbetsmiljö.
– Arbetsbördan för lärare som har eleverna i vanlig ordinarie undervisning blir ojämn till följd av vilka klasser man får. Eftersom profilklasserna tenderar att nå höga resultat blir det ofta enklare att bedriva undervisningen i dessa klasser. Det finns en stor skillnad i arbetsbörda om man får, låt säga, tre profilklasser och en inriktningsklass jämfört med om man får tre inriktningklasser och en profilklass. Med de blandade grupperna blir lärarnas arbetsbörda jämnare och det blir enklare att bedriva en undervisning som kan tillgodose fler elever.
Rektorn Anna Dahlström har nåtts av både den negativa och den positiva responsen.
– Flera grupper som vill bevara musikklasserna har varit kritiska, men vi har också fått en del reaktioner från folk som tycker att beslutet är bra. För mig är det viktigt att alla förstår att jag arbetar utifrån mitt uppdrag. Jag ska driva en skola, inte kulturverksamhet eller marknadsföring av skolans profilklasser.
Linköpingsprofilen, dirigenten och kompositören Hans Lundgren har i många år jobbat med olika körer och skapat flera körverk – ett av de senaste, tonsättningen av Gustaf Frödings "Strövtåg i hembygden", finns nu på Spotify. Han kritiserar ingen, men hans uppfattning är att det faktum att pojkarna saknas i musikklasser, och överhuvudtaget inom körverksamhet, bör diskuteras bredare. Och tas på allvar.
– Det finns ett generellt problem med musikundervisningen och pojkars sjungande. Det saknas sjungande män och därmed manliga förebilder för pojkarna. Sångrepertoaren måste också anpassas så att den attraherar även pojkar. Vi behöver fler manliga lärare från förskolan och uppåt. I musikklasser med körprofil måste musiklärarna ha både körpedagogisk och konstnärlig kompetens.