Just nu pågår en statlig utredning som ska utreda statens ansvar för de regionala flygplatserna. Flygplats-vd:n i Linköping Camilla Lejon hoppas att utredningen ska resultera i att flygplatsen, för första gången, får del av det statliga stödet.
– En regional flygplats går aldrig med vinst – och det är oftast svårt för många kommuner som inte har en stark ekonomi att stötta sina regionala flygplatser. Jag tycker att staten bör ha ett större engagemang.
Det säger Camilla Lejon, vd för Linköping City Airport. I bolagets delårsrapport visar prognoserna att resultatet för 2022 ser ut att landa på ungefär minus 9 000 000 kronor. För 2021 var minusresultatet 6 000 000 kronor. Samtidigt stöttar kommunen flygplatsen med cirka 40 miljoner kronor om året.
– Minusresultatet beror dels på fortsatta efterdyningar av pandemin – att vi har haft betydligt mindre trafik än vi normalt sett har. Sedan förlorade vi den tvist vi hade med Tillväxtverket i förvaltningsrätten vilket gjorde att vi var tvungna att betala tillbaka det stöd vi fick 2021 för korttidspermittering, säger flygplats-vd:n.
– I somras hade vi dessutom stängt under sju veckor när landningsbanan flyttades. Inte heller då hade vi några intäkter, fortsätter hon.
Innan sommaren tillsatte den förra regeringen en utredning som ska se över statens ansvar för landets 33 regionala flygplatser. "Jag vill se en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg tillgodoses i hela landet", sa den dåvarande infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) när utredningen offentliggjordes. I mitten av december ska resultatet presenteras.
Flygbolaget KLM har trafikerat Linköpings flygplats sporadiskt under 2022. Bolaget har ännu inte gått tillbaka från två till tre avgångar per dag men planerar att göra det under kvartal ett 2023.
– Det ska inte vara förbehållet storstäderna att ha en flygplats. Vi har stora fasta kostnader i form av försäkringar, bevakning och så vidare och då går det inte runt när man inte har väldigt många avgångar. Därför väljer många kommuner och regioner att gå in med driftsbidrag, säger Camilla Lejon och fortsätter:
– För näringslivet i Östergötland är vår flygplats oerhört viktig.
Är du orolig för utredningens resultat?
– De signaler vi har fått är att det finns en stor förståelse för situationen och att man ser positivt på något form av stöd – men det vet man ju aldrig. Jag är inte så orolig för vad som händer om vi inte får ett statligt stöd. Vi har ett stort politiskt stöd i Linköping.
Kommunens utvecklingschef Joakim Kärnborg har, i en skrivelse till statens utredare, argumenterat för varför flygplatsen bör bedömas ha nationell vikt. Han menar också att den bör göras till en permanent beredskapsflygplats.
– Staten har ju pekat ut Malmen som beredskapsflygplats men under pandemin såg vi att Linköping City Airport fungerade bra. Rutinerna är upparbetade, den ligger nära universitetssjukhuset och har miljötillstånd för att flyga nattetid, säger utvecklingschefen och fortsätter:
– Det vi också säger är att staten bör värdera flera komponenter, inte bara om flygplatsen har haft statligt stöd tidigare, är statligt ägd eller om man har inrikestrafik till Arlanda. Vi faller inte in på något av de kriterierna men vi har däremot en reguljär linje med utrikestrafik som är viktig för näringslivets konkurrenskraft och vi är väsentlig för Sveriges förmåga att hantera samhällsviktiga funktioner.
Ser ni ett hot mot flygplatsens framtid?
– Vi ser snarare en jättemöjlighet att få avlyft kostnader som Linköpings kommun i dag får ta. Staten har aldrig lagt en krona på den här flygplatsen. Det tycker vi att den bör göra, säger Joakim Kärnborg.